Fler med upprepade MA/MF som snart ska försöka igen?
Det där om den obeskrivliga sorgen hade jag inte kunnat skriva bättre själv. Jag har väldigt svårt att förklara för nån annan varför det är så viktigt för mig att få ett barn till. De flesta förstår liksom inte utan menar att jag ska vara tacksam och ta vara på de barn jag har. Jag ÄR tacksam. Jag njuter av mina barn varje dag. Tiden går alldeles för fort med dem. Jag tror att jag kanske uppskattar dem ännu mer nu när ett syskon inte är en självklarhet. Men längtan och sorgen kommer jag inte ifrån. Den som inte varit här verkar inte förstå. Därför betyder era ord i tråden mycket för mig. Tack!
Kommentarer som; det är naturens gång, du vill väl ändå inte ha ett sjukt och missbildat barn, det är inget barn så tidigt i graviditeten i alla fall, ta det lugnt och stressa inte så ordnar det sig, tänk positivt...dina negativa tankar kan påverka så att det går dåligt. I vissa stunder vill jag bara skrika att "NEJ DET GÅR INTE ATT PÅVERKA MED TANKAR OCH STRESS FÖR JAG HAR ETT KROMOSOMFEL"!!!
Kram till dig ScillaBlå! Håller tummarna för dig!