• jamka

    Fler med upprepade MA/MF som snart ska försöka igen?

    Susanne1975 skrev 2014-06-12 21:41:45 följande:
    Förstår att längtan kan vara stor trots tidigare barn. Har själv ett och har verkligen mått dåligt ibland i längtan efter ett syskon. 14 långa år av längtan och misslyckanden för vår del. Önskar er framgångar!
    För oss 6 år av längtan och misslyckanden. Men jag tycker att det var mycket jobbigare de första tre åren när jag inte alls kunde bli gravid och utrednigen inte visade något fel och sonen växte utan syskon. Nu blir det graviditeter då och då (2011, 2013, 2014) och även om det blir missfall efter missfall så känns det bättre än att inte alls bli gravid.

    Det värsta är att åren går och om några år blir det kanske för sent- jag blir 37 på måndag och min man 55 om två månader.
  • jamka
    Susanne1975 skrev 2014-06-14 16:16:26 följande:
    Jag har också vant mig med åren på något vis. Jag fyller 40 i år och min man blir 48. Eftersom åldersgränsen för IVF med PGD går vid 40 år är det sista chansen nu. Mitt kromosomfel gör att det känns lönlöst att försöka på egen hand sedan även om en kvinna mycket väl kan vara fertil efter 40. Jag tror inte att jag orkar kämpa och få fler missfall sen. Det blir nog preventivmedel och till att acceptera att det aldrig blev något syskon...än lever ju hoppet och vi har ju IVF framför oss just nu. 
    Lycka till med IVF! Hoppas du hinner att få ett barn. Har ni inga barn sedan förut? Hur många missfall har du haft?
  • jamka
    Susanne1975 skrev 2014-06-14 23:31:39 följande:
    Tack för dina lyckönskningar! Vi har en son som fyller 18 år i december...snart vuxen alltså. 4 missfall har vi fått efter sonen. I många år blev jag inte ens gravid på grund av kraftig övervikt/fetma. I höstas upptäcktes mitt kromosomfel så vi gör nu en speciell sorts IVF med PGD. Drygt 14 års längtan och kamp för ett syskon känns som evigheter. 
    Ibland tappar jag hoppet om att det blir flera barn för min del. Men varje gång jag blir gravid så växer hoppet. Jag tror inte att min utredning visar något kromosomfel men vem vet. En släkting till min man hade fyra missfall och nu fick hon sin efterlängtade dotter. Varje graviditet ger chans till ett friskt barn. Det känns jobbigt att behöva vänta med att bli gravid. Mensen kommer om några dagar men jag vet inte om jag vågar att försöka bli gravid så fort efter missfallet. Men jag ska tänka att det blir som det blir:)
  • jamka
    Susanne1975 skrev 2014-06-15 13:40:41 följande:
    Oj...snacka om felskrivning!!! Självklart önskar jag att den utredning ni ska göra INTE visar på något kromosomfel...tokigt blev det! Ursäkta felskrivningen!!! {#emotions_dlg.flower}
    Ok, jag förstår:) Jag har gått så många år (mellan 2008 och 2011) utan att bli gravid en enda gång att jag är djupt tacksam över varje graviditet, vilken lycka! Även om det slutar med skrapning mellan 10 och 12 veckor senare så är jag lycklig över tiden jag var gravid. Jag tänker att jag har några år kvar och hoppas att någon av mina graviditeter slutar med en dotter som liknar mig. Eller en son. Men om jag blir 42 och fortfarande inte lyckas så ska jag nog inte tänka så positivt. Min man vill förresten inte att vi gör IVF, han vill att det ska gå på naturlig väg som det var med sonen. Ibland har jag tänkt att det kanske är min mans fel att jag inte blir gravid eftersom han är 18 år äldre än mig och jag har lekt med tanken att hitta någon yngre man som kan ge mig barn, men det blir inte så. Vi älskar ju varande och vill leva med varnadra.
  • jamka
    Hanna Gitta skrev 2014-06-17 11:27:53 följande:
    Jamka jag tycker också din inställning är väldigt fin. Själv blev jag mest bitter av att behöva gå i tre månader och "inte få något för det" fastän jag försökte tänka positivt. Jag slutade de testen med min man också eftersom jag böev så besviken varje gång de var negativa, och jag ville nästan inte ha med honom på UL eftersom jag var rädd att fostret skulle vara dött. Det är väl en skyddsmekanism.
    Men visst har man sagt tidigare att mannens ålder inte har nån betydelse? Fast det har ändrats lite på senare år kanske?
    Vad tråkigt att han inte vill göra IVF om det inte går naturligt. Min man ville absolut inte adoptera om vi skulle behöva det. Vi pratade om det fast vi hann ju liksom inte vänta så länge så det blev aktuellt men jag tyckte det var tråkigt eftersom då var det verkligen kört om vi inte fick till det själv.
    Kram!
    Tack för dina varma ord. Hoppas att vi på denna sida ska följas och delas med våra tankar. Jag är så glad att sedan jag blev ca 34 så blir jag gravid då och då, annars skulle jag nog överväga att hitta en annan man. Visst är det konstigt att man kan ha mycket svårt att bli gravid när man är mellan 30 och 34 men sedan liksom släpper det, hoppas att det ska fortsätta för min del att jag ska bli gravid då och då. Helst skulle jag vilja bli gravid mellan september och november och få en sommarbebis igen:)
  • jamka
    Susanne1975 skrev 2014-06-19 22:37:16 följande:
    Fattar varför jag gör detta...följer den tråd jag var med i som gravid (före senaste missfallet) och fortsätter läsa fastän jag mår dåligt över att inte få dela lyckan med de andra. Självklart är jag glad för de andras skull som fortfarande har sina bebisar i magen, det är inte det. Det plågar mig att tänka att det kunde varit jag...ändå är jag inne och läser. Hm!!! Obestämd
    Jag följer också tråden som jag var med när jag var gravid senast och dessutom ser jag så ofta barn till mina bekanta som var gravida samtidigt med mig. Nu så fick jag min första mens sedan MA och jag är glad att kroppen fungerar som det ska. Min mage efter senaste graviditeten blir mindre och mindre som tur är. Jag vill helst inte bli gravid under sommaren, men mycket gärna efter sommaren.
    Idag är det första dagen av min semester. Ha ni så skönt under sommaren!
  • jamka
    Haja skrev 2014-06-21 06:52:21 följande:
    Kram till er alla. Jag känner igen mig i mycket. Det känns som om det inte blir bra ens om vi får ett barn, jag kommer ändå att vara för gammal och det blir för stor åldersskillnad mellan barnen. Och hur ska vi orka med ett nytt blöjbarn osv...

    Själv tröstäter jag under graviditeten, nu satsar jag på att gå ner i vikt i stället. Jag kan ha en jäkla disciplin när det behövs... Har fortfarande inte fått mens sedan senaste MA, vet inte om det beror på ÄL-krångel eller på att jag är gravid igen. Jag har ju alltid blivit gravid på första eller andra försöket utan att ha någon koll på ÄL så det skulle inte förvåna mig det minsta.
    Jag förstår dig, min son blir om två månader 7 år och när han var ett blöjbarn så kände jag mig ung och stark och då var jag 30. Nu är jag 37 år och tänker att jag måste hålla igång för att fortsätta vara pigg och stark många år till. Jag bryr mig inte längre om stor åldersskillnad, tänker hellre att ju äldre min son är desto mer uppmärksamhet ska jag kunna lägga på mitt andra barn.

    Hur gammal är ditt barn? Hur gammal är du själv?
  • jamka

    Hej på er! Grattis Den och den! Och lycka till!

    Jag ska på utredning efter mina 3 MA (första 2011 och sista i juni 2014). Är lite rädd att bli gravid före utredningen som blir den 2 oktober. Jobbigt att varje graviditet slutade med MA, tidigast v. 9 och senast v.12. När jag blir gravid så räknar jag med att tre månader senare blir det den jobbiga färden till akuten, blodförlust och slutligen skrapning och sjukskrivning från jobbet.

  • jamka
    Lantis86 skrev 2014-09-02 14:00:31 följande:
    Om du känner dig orolig tycker jag näsan att du ska vänta, man känner sig ändå tryggare när dom har kollat upp en och att dom har lite koll på en... Det är ju bara en månad kvar:) för låter himla otrevligt att nästan behöva blöda ihjäl:( är nog jobbigt att behöva gå igenom mf&ma ändå... Så är det första barnet gör dig?
    Nej, jag har en son som är 7 år. Jag är så tacksam över detta att min första graviditet gick vägen:) Förresten, de ändrade tiden så jag får komma på utredning redan nu på onsdag:)
  • jamka

    Utredning varade 15 minuter. Läkaren gick igenom mina provsvar. Provsvaren efter mina 3 MA visade att allt är ok och efter mensen får jag åka till sjukhuset för spolning för att kolla om allt är ok där inne. Om allt är som det ska vara så mina MA kunde vara p.g.a. att vi är så gamla (37 och 55) tyckte min läkare. Hm.

Svar på tråden Fler med upprepade MA/MF som snart ska försöka igen?