• Kirsten

    Fertilitetsutredning

    Vi har gjort utredning privat. Vår son blev till utan ens att vi försökte och nu är vi inne på 10:e försöket till syskon.

    Vår utredning visade toppenspermier, inget konstigt med mig förutom lite låg äggreserv, jag har regelbunden mens och får utslag på äl-tester varje månad. Vår läkare sa att det bara är att fortsätta köra på och såg ingen anledning till att ens ta blodprov för att titta om äl verkligen skett. Det kan tydligen hända, men nån enstaka gång så det va hon inte orolig för. Så här är vi nu, fortsätter kämpa men man undrar ju vad felet är ändå!?

  • Kirsten
    snöblask skrev 2014-01-19 20:59:46 följande:
    Jag har också regelbunden mens och äl stickor visar plus. Mannens spermier har ju producerat två barn. Har hört att kvalitén på spermier oftast inte förändras nämnvärt om de inte varit väldigt sjuka eller varit utsatta för våld... Kirsten: vart har ni gjort er utredning? De gav inga förslag hur ni ska gå vidare? Mer än försöka själva då? Är det för att det inte gått ett år?



    Vi gjorde vår på fertilitetscentrum i Stockholm. Hon gav oss fler förslag på hur man kan gå vidare men vi sa att vi ville försöka själva ett tag till vilket hon också trodde på, men bara så vi visste vilka alternativen var.

    Det känns både och som sagt, skönt att allt är som det ska, men varför tar det sån tid då?;)
  • Kirsten
    snöblask skrev 2014-01-19 21:30:42 följande:
    Ja man vill ju inte att något ska vara fel men samtidigt vore det skönt om det var något mikroskopiskt litet fel, typ svälj ett piller så blir du gravid :) Hur länge tänker ni försöka själva innan/ om ni behöver gå vidare vad är då första alternativet?



    Exakt, ett sånt litet fel hade varit bra!;) Jag vet inte, jag tänkte typ ett år men min sambo tyckte vi kunde ge det halva 2014, men då tänker jag att det är semestertid och då kanske det ändå inte blir förrens tidigast aug. Jag tror ju på nåt sätt att det kommer funka såsmåningom men tänk om det inte gör det, då är det ju onödigt att dra ut på det och vi har inte heller åldern på vår sida. Svårt!
  • Kirsten
    snöblask skrev 2014-01-19 22:24:26 följande:
    Vet du vad det är för för prover de tar Iom blodprovet? Vet du om de tog sköldkörtelsprov? Nu när man hunnit googla runt en del så verkar det vara ett vanligt problem. Vet att jag tagit prov på det för längesen och fick ta om dem av någon anledning. När jag tog om dem så var de ok. Jaja griper efter varenda halmstrå :) Ja tiden tickar på i en hög hastighet... Tyvärr!!



    Dom tog AMH och Sköldkörtelprov på mig. Hade nästan önskat det var det som va fel!;) Kommer ni köra på makeinsemination eller ivf om det visar sig att inget är fel, har ni tänkt så långt?
  • Kirsten
    snöblask skrev 2014-01-20 20:36:35 följande:
    Vi har inte tänkt så långt än. Eller jag vet att min man inte kommer vilja. När vi började försöka var vi båda två väldigt osäkra på en trea o sa att blir det så blir det och att vi skulle försöka max ett år... Men längtan har verkligen växt sig starkare!

    Det blir ju så när man ställt sig in på det! Det är ju bara sunt att tänka och planera hur det skulle vara med ett barn till!:) Då är det inte konstigt att man börjar se fram emot det! Min sambo tror som sagt inte att ivf m.m. ska behövas så vi har inte pratat så seriöst om det än!:)
  • Kirsten
    Musen skrev 2014-01-23 11:54:10 följande:
    För ett år sedan fick vi göra prover och de visade sig vara ok!Läkaren sa att det ibland inte fungerar och rekommenderade IVF.Fick även pergotime men blev inte gravid.

    Har försökt få syskon många år med missfall -09. Gav upp i tidig höstas. Åkte på solsemester, kom hem därifrån, och någon vecka senare var jag plötsligt gravid. Efter 5 års försök. Utan hjälp.Fick tidigt ul v 8-9, då vi haft mkt kontakt med kvinnokliniken men det visade sig vara en ofostrig graviditet (för att göra en lång historia mycket kort), en förfärlig erfarnehet. Två fosterhinnor men ingen bebis. BLÄ! Sorgen som detta innebar är stor. För två veckor sedan testade jag dock negativt igen vilket gav en slags avslut i det.

    Fick mens några dagar senare.

    Nu har jag ägglossning idag. Kommer försöka igen. Fick nya förhoppningar liksom!

    Nu till mina tips!Jag har läst MASSOR de här två månaderna som gått sedan beskedet. En viktig del är vitaminer.Börja äta vitamintillskott NU. Och då framförallt D-vitamin. Inte fisdosen som står utan mycket mer! Jag tar 4 D vitaminer och en med många olika och en folsyra varje dag nu. Oavsett om jag blir gravid eller inte behöver min kropp det. Sök på nätet på Dvitamin och läs själva. Otroligt att inte läkarna förespråkar det mer!Dessutom ska jag börja med ProgesterAll-kräm. Läs på om naturlig progesteron på nätet ni också och välj själva.Men jag tycker det är förfärligt att det finns vetenskap om att vissa naturliga saker är brist på hos så många (kanske pga miljöpåverkan, mat, plast osv så vi människor inte längre har vad vi ska för att kunna bli med barn) och sen vet läkarna inte om det eller propagerar för syntetiskt framställda preparat innan man ens provat de naturliga självklara valen!

    Vi får väl se. Vi gör vad vi kan för att må bra och så får vi se om vi har turen att få syskon på köpet!LYCKA TILL NI MED!

    Tack för att du ville berätta din historia och tips!:) Jag hoppas verkligen du blir gravid snart igen, att kroppen liksom har fattat nu och att det sen går hela vägen! Det är alltid skönt att höra att det finns hopp!:) Jag tror också på det här med balans i kroppen och att den måste vara mottaglig, vad det är som skiljer sig mot tidigare vet jag inte men har bara den känslan och hoppas balansen infinner sig snart!:)
Svar på tråden Fertilitetsutredning