cosinus skrev 2014-02-17 14:54:05 följande:
Jag tror att barn som är obekväma med att bajsa på toaletten inte riktigt vet hur de ska ta i om de sitter ner, de är ju oftast vana att stå upp. Jag själv skulle inte känna mig helt bekväm om någon talade om för mig att jag skulle behöva stå och bajsa, tanken känns mest absurd faktiskt :)
Alla mina 3 äldsta har haft den här problematiken, vi slutade helt enkelt för sent med blöja (de var 3) och då hade de för mycket vilja och erfarenhet av hur de ville ha det. Yngsta såg vi till att få bort blöjan redan innan 2 år och hon var också skeptisk till att bajsa på pottan i början men en så liten är sjukt mycket enklare att övertyga.
Iaf så med äldsta dottern så väntade vi ut henne, hon fick ingen blöja och efter 4 dagar så stod hon vid pottan och hoppade och grät i panik över att hon var så bajsnödig och till slut kom det på rätt ställe. Sen ville hon att vi skulle sitta med och hålla om henne i ungefär en vecka och sen var det klart. Rätt smidigt ändå.
Äldsta sonen provade vi vänta ut som syrran men han blev förstoppad direkt. Bajsade länge i blöja och det funkade rätt ok, blev för stor för det (hans egen åsikt) och började ljuga på dagis och säga att han inte fick bajsa i blöja för oss och såna saker då var han nog ungefär 4.5. Började bajsa på toa till slut men aldrig riktigt nog så han utvecklade en ganska rejäl bajsproblematik. Han bajsade lite tills han till slut var så förstoppad att han bajsade på sig i byxorna och sen var det ok några dagar och så upprepades det. Detta gick även ut över kisset då ändtarmen trycker på urinblåsan så han kissade ner hur många byxor per dag som helst.
Att han till slut vid närmare 6 års ålder faktiskt fick motivation att bajsa rejält på toa och försöka ordentligt berodde på ett lågvattenmärke i mitt föräldraskap. Jag blev så sjukt djäkla less när han en gång bajsade ner sig på en utflykt trots att jag precis innan frågat om han behövde gå på toa att jag flippade och sa att de dagar han bajsade ner sig fick han inte spela något på vårat nintendo DS.
Ångrade mig nästan omgående men så fort vi kom hem så gick han på toa, satt typ 20 minuter och kom stolt ut och berättade att han bajsat för att han skulle vara bra i magen dagen efter och få spela och det höll i sig i flera veckor. Han var jättenoga med att bajsa för att inte riskera någon speltid och sen funkade ju magen av sig själv.
Minsta lillebror tvingade jag att bajsa på toa. Han blev inte förstoppad men till skildnad från syrran så hade han inga betänkligheter i att smita undan och bajsa i kalsongerna. Så jag punktmarkerade honom i 4 dagar. Satt flera timmar med honom på toaletten och höll till slut fast honom vilt vrålandes på toaletten när han till slut blev så bajsnödig att han bajsade på sig. Fick vakta honom i några veckor men för varje gång blev han mindre och mindre motsträvig mot toaletten och relativt fort flöt det ganska bra. Jag tycker väl eg inte man ska tvinga heller men efter att ha låtit storebror ha blöja och med det kaos det utvecklade så vågade jag inte låta bli utan körde den hårta vägen vilket då var jobbigt i ungefär en månad men sen har det lätt varit värt det mot brorsans år av bajs-strul.
När du väl får honom att bajsa på toaletten, tänk på att vara observant på om han bara bajsar en minsta mängd eller om han faktiskt får ur sig ordentligt. För det strulet som uppstår om de inte är bekväma på toa och bara bajsar lite är inte kul. Hoppas det går bättre för er än vad det gjort för oss.
Det är ju skönt att se att fler har haft problemet. Nu ska vi snart ut och resa och förhoppningsvis kan miljöombytet göra underverk.