Kvinnor-sluta klippa er så jävla fult!

Hon var den vackraste jag sett. Stort lockigt hår som såg ut som jag vet inte vad. Helt underbart vackert. Frisören sa till och med "ska du verkligen klippa av ditt hår" hade min sambo berättat. Nä usch ja e så ledsen för det här....

Har du nån aning om hur jobbigt långt hår är att ha? Det är tungt, blir fett fort, man svettas, det slits, det blir frissigt (speciellt om man har lockar), det är i vägen, det fastnar, det måste skötas, plattas, torkas.

Kort hår klipper man var sjätte vecka och tvättar när det behövs. Fixar om man vill, med en bra frisyr kammar man bara till det efter dusch och så är det klart. Långt hår gör mig deprimerad.

Det blir jobbigt. Tänk er själva om vi skulle gifta oss. Då vill ju jag att hon ska ha en fin frisyruppsättning. Tror ni jag tycker det är kul om hon ser ut som en champinjon i huvudet eller?

Ja folk här inne förnekar bara. Jag lovar att många här skulle bli ledsna om deras partner klippte sig på ett brutalt fult sätt.

Hon gör runt och tycker det är snyggt tror jag...vi pratar inte om det så ofta. Jag sitter och förnekar för mig själv att hon har kort hår hela tiden.

Huvudet på spiken ts!

Och angående sambons nya frisyr så får du vill undvika att titta på henne så gott det går.

Då uppfyller jag tydligen någons drömmar. Underbart!

Det roliga i det hela är att det är så roligt att se hur killar beter sig när de först ser mig bakifrån. De ser mitt långa blonda lockiga hår och när de sedan passerat mig och "diskret" vänder sig om för att se hur snygg jag är så syns det klart och tydligt hur de tappar hakan och känner sig lurade på konfekten.
Mitt hår kan i solsken verkligen skina så det är så roligt att köra bil eller gå på stan sådana dagar för det syns verkligen hur killar/karlar stirrar då de tror att någon med ett sådant hår måste vara kanonsnygg.
Så synd om dem att jag mer liknar en träskpadda

Jo vi pratar, men inte om frisyren. Ne hon sa inget och jag tycker att det va fel av henne eftersom det är sådan ny förändring.

Alla har reagerat på det. Min bror brukar särskilt driva med mig om hennes frisyr för han vet att jag retas upp av det och säger typ att bageriet har experimenterat fram en ny tårta och placerat den på hennes huvud som gör reklam för. Och det är inte så särskilt kul.

Nu ska jag ju inte bry mig om vad han säger..men du ser, alla har reagerat på hennes nya frisyr!

Ok, inte träskpadda, men jag är verkligen inte snygg. Inte ens söt på en endaste fläck.

Högt konstigt hårfäste, konstig näsa som gör att jag ser typ täppt ut  hela tiden, stora porer i hela ansiktet, superljusa ögonfransar och ögonbryn, grisskär hy - blir aldrig brun, sneda tänder och självklart är jag dubbelt så rynkig mot jämngamla trots att jag inte rökt en enda cigg i mitt liv.

Resten av kroppen följer i samma spår

Jag sa ju till henne i början stt det va fint för jag va rädd att hon skulle bli ledsen...ska jag nu säga "ne jag ångra mig det är fult"...då kanske hon blir mer ledsen ?

Du måste skoja, klipper du dig för din mans skull eller? Är du ingen egen individ med en egen vilja som får bestämma över din egen kropp och utseende? Löjligt. Det du beskriver låter som ett typiskt "Vi-par" där ingen av parterna har en egen identitet 

Till dig TS: låt din tjej klippa sig som hon vill. Hennes hår - hennes regler. 

Jag tycker du ska fråga dig om du verkligen älskar din sambo. Älskar du henne så älskar du henne för den hon är. Inte pga längden på hennes hår.
Om hon ville klippa av sig håret så var det för att hon ville det. Varför ska man behöva gå omkring med ett utseende man inte trivs med bara för att tillfredsställa andra?
Jag har haft både kort och långt hår och min man älskar mig lika mycket oavsett hårlängd.
Jag har haft kort,halvlockitg hår ner till nacken och långt,tjockt och halvlockigt ner till baken (Ja,jag kunde sitta på mitt eget hår)
Jag klippte av mig håret av den enkla anledningen att det blev så slitet.
Ett slitet långt hår ser bra mycket mer ofräscht ut än en kort fin frisyr,tycker jag.

Numer har jag hår ner på halva ryggen. Fortfarande tjockt men numer bara lite självfall.
Men jag vet att skulle jag vilja klippa av det igen så skulle min man inte protestera. Han älskar mig för den jag är. Inte för mitt utseende.
Alla människor är inte lika,som tur är.
Och att beklaga sig över andras utseende tycker jag är precis lika illa oavsett om man är man eller kvinna.
Framförallt när det gäller någon man påstår sig älska.
Och att påstå att man blir deprimerad över att ens sambo klipper sig i en frisyr man inte gillar,det tycker jag bara är patetiskt.
Håret växer ut igen och det är bara att acceptera läget tills dess. Om du verkligen älskar henne dvs.

Fängelse här då...

Det är din åsikt och det står dig fritt att tycka så.
Men min åsikt kvarstår. Älskar man sin partner så gör man det oavsett partnerns frisyr.
(Och nej,jag har inte läst en enda Harlequinroman,om jag ska vara ärlig. Jag utgår bara från mina egna erfarenheter.)
Jag förstår inte riktigt varför en del tror sig ha rätt att bestämma hur ens partner ska se ut osv.
Man måste väl själv få bestämma hur man ska se ut för att själv må bra.
Mår man inte bra så blir man inte heller attraktiv.

Nu har han inga problem med kortklippta eller snaggade tjejer. Men om han hade haft det så hade han ändå inte brytt sig så länge han ser att jag trivs och mår bra.

Det är väl ganska självklart att man vill vara attraktiv för sin man. Men mår man inte bra i sin frisyr t ex så blir man väl inte heller attraktiv,kan jag tycka.
Vi kan ju vända på saken. Om din man skulle vilja klippa sig i en frisyr du avskyr,skulle du då tvinga honom att fortsätta ha kvar sin gamla frisyr för att du tycker han är finare så eller skulle du låta honom få klippa sig i den frisyr som han trivs bäst i?

Jag har just nu ratt langt har, ner till mitten av ryggen ungefar. Efter att ha last den har traden ar jag an mer overtygad om att jag ska klippa av nastan allt. Kanske till och med snagga bara for att javlas med sadana som bryr sig ohalsosamt mycket om hur andra ser ut.