• sextiotalist

    Jag erkänner: Jag blev curlad

    jag tror att det du upplever har inte så mycket med att du blivit curlad, utan din mamma fick sin bekräftelse i att curla dig och verkar leva genom er.

    Sambons barn var curlade, rejält curlade av sin mamma. Men när de flyttad hemifrån så fixade de det livet galant.

    Sedan verkar man lägga olika betydelse i att curla.
    För vissa är det att man inte lägger ut olika arbetsuppgifter att vara curlad, i så fall är hela familjen curlad eftersom vi varken har några uttalade hushållsuppgifter, städdagar, matdagar eller något annat.
    Ja, jag tvättar all tvätt, sköter den större städningen helt själv.

    Du frågade efter strategi
    Min målsättning (det är inte många år kvar) är att vår tonåring kan fixa att bo själv.
    Vad ska han kunna fix

    *laga mat, check, efter kokbok och improviciera
    *baka, ingen aning, eftersom jag inte bakar själv mer än under tvång
    * städa, jadå, han vet hur man använder dammsugaren (även om det är datorn som den används mest till), check
    * betala räkningar, tja, han kan hantera internetbanken, det är väl samma sak, check
    * tvätta, där har jag kvar.
    *stryka, check
    * ta sig från plats a till b utan att kräva skjuts, check
    Vad mer behöver de kunna?
    Han är självgående, sköter sina studier utan tjat, har alltid fixat sina egna läggtider.

    Sedan är han allmänt tonårslat

  • sextiotalist

    Förutom detta, så har vi haft så få regler som möjligt. Så länge det har fungerat utan regler, så har vi inte haft det. Sedan har det funnits perioder och tillfällen där man varit tvungen att styra upp det hårdare

    Vi har aldrig haft läggtider, han har alltid visat tydligt när han vill sova som liten och som äldre så gick han och la sig när han var trött och kom utan problem upp på morgonen
    Mattider, nja, vi äter någon gång mellan 17 och 19, beroende på hur dagen ser ut.
    var man får äta, här får, barn som vuxna, äta var man vill.
    Lördagsgodis, har vi aldrig haft, vår tonåring har aldrig varit en gottegris, så varför?
    Godis en vardag, se ovan

    Vi har kört med sunt förnuft, självklart har vi lärt honom bordsskick (eller snarare, han har tagit efter oss), tacka (också tagit efter oss), bete sig juste.
    Tider har vi kommit överens om när det varit aktuellt.
    Strider har vi tagit när det behövts, men undvikit hamna i prestige/princip-konflikter

  • sextiotalist
    Anonym (..) skrev 2014-01-30 13:43:44 följande:
    Jag curlar nog mitt barn, tex att han får bestämma mycket själv. Däremot har jag alltid varit noga med att han ska hjälpa till, vilket är något han själv tycker om att göra. Nu är han bara 3 år men han skär grönsaker till maten, plockar i och ur diskmaskinen,läger tvätten i maskinen och sätter på, för honom är detta roligt o han trivs med att få känna sig stor. När vi åker buss får han gå fram och " aktivera" busskortet. Jag tror att han kommer bli självständig och klara mycket även om jag curlar på det sättet att han får mycket frihet och får bestämma en hel del själv. Och jag kommer göra allt ja kan för att hjälpa honom i framtiden.
    Man curlar inte en tre-åring om man låter barnet bestämma vissa saker själv. Du curlar om du t.ex är livrädd att ditt barn har det tråkigt och gör allt för att roa barnet, så det inte blir ledset.

    Att treåringar gillar att hjälpa till är inget konstigt, det brukar de flesta tre-åringar göra. Min tre-åring var en hejare på att dammsuga, plocka ner varor i kassen, plocka upp matvaror, men det växte bort Flört

    Däremot så är det curlignvarning på din sista mening. Att stötta barnet är inte curling, men göra allt för att hjälpa honom i framtiden, är curlingvarning
  • sextiotalist
    Anonym (Också80) skrev 2014-01-30 14:08:04 följande:

    För mig är dock curlad och bortskämd två helt olika saker. Du kan skämma bort ett barn med pengar och materiella saker utan att curla. Samtidigt som du kan curla utan att skämma bort.

    Curling handlar precis om det som ordet säger, att curla. Att kratta vägen, att sopa undan problem så att ditt barn aldrig känner av dem, aldrig får ta åt sig av sånt som kan vara jobbigt. Så att ungen liksom bara glider genom tillvaron. En del barn klarar sig bra ändå, de flesta skulle jag tro. För de förstår att det är ganska priviligierat och att det finns en värld utanför. Medan andra får för sig att det är så verkligheten ser ut och får en rejäl kalldusch.

    När jag var liten och inte orkade gå på min simträning fick jag själv ringa och tala om för tränaren att jag inte skulle komma och varför. Det var rätt obehagligt och inträffade därför inte särskilt ofta. Min träning > mitt ansvar. Ville jag inte simma mer så kunde jag i så fall sluta helt. Mina föräldrar skulle kunnat curla och skicka ett snabbt sms till tränaren.

    Jag har också exempel på vänner som gör läxorna åt sina tonårsbarn för att de ska slippa. 
    Många blandar ihop bortskämda barn med curlade barn. Det fanns curlade barn i min generation också och  bortskämda och både och.
    Det är ingen ny företeelse, det har bara fått ett namn.
    Som du skriver, curlade barn är barn till föräldrar som gör allt för barnen, så de inte ska uppleva något tråkigt eller obehagligt.
    De föräldrar som ligger i riskzonen är de som lever för sina barn.

Svar på tråden Jag erkänner: Jag blev curlad