pappan dricker...

Jag har i perioder valt att inte träffa min pappa av diverse anledningar. Tillslut kontaktade min mamma bup. Hon frågade om jag kände att jag behövde prata med någon och jag sa ja. Så gick där något år och fick prata om allt. Visst löste det inget men jag fick hjälpa att lufta mina tankar och lära mig att hantera min känslor runt allt som hände.

Om han är alkoholist är ju det inget han kommer att erkänna. Förnekelse är en stor del utav själva beroendet. När man är tio har jag svårt att tänka mig att man hittar på en sån sak om det inte är något som hon hört av andra vuxna är dåligt och skulle kunna få henne att slippa om det nu är så att det är något annat som är problemet.

Kan för övrigt tillägga att jag och min pappa har en okej relation idag.