Jag kom inte på något bättre skrev 2014-02-03 19:59:20 följande:
Jag tänkte också så, han får en andra chans, srn lämnar jag! Men manipulationen, den psykiska misshandeln som sakta eskalerade (märkte det inte ens själv) gjorde att den där andra chansen blev "den 5011 chansen" - även när han fysiskt misshandlade mig.
Gör dih själv och ditt mående en stor tjänst och LÄMNA PRONTO!
Precis! Jag bad t.o.m. Min egen mamma köra mig till mitt ex och vänta i bilen utanför så jag skulle avsluta eländet, 4 gånger! Varje gång föll han i gråt, sa så mycket fint och varje gång åkte min mamma hem utan mig.. Jag var fast i ett järngrepp.
Efter 5 år slutade det med att jag sjukanmälde mig en dag när han gått till jobbet. Packade alla saker och ringde min pappa och bad honom hämta mig och alla saker. Han hämtade mig men vägrade hjälpa mig att bära då han tyckte jag gjorde det på ett elakt sätt. Gråtande bar jag väska efter väska, kartong efter kartong ut i bilen. Det var det enda jag tordes göra. Jag lämnade ett brev på bordet med en förklaring.
Sen började det riktiga helvetet...