Anonym (mammann) skrev 2014-02-10 19:31:47 följande:
JAg förstår hur du känner. Är/har varit likadan. Min ångest var som värst på morgonen, ofta fick jag gå omkring och äta morgonmålet för jag klarade inte av att sitta ner... osv osv Jag tror det var liksom en rädsla över hur dagen ska bli. Ska jag ha mycket ångest idag, tänk om ångesten blir ännu värre idag, tänk om jag inte fixar jobbet pga ångesten, tänk om det här bara blir vrre och värre, tänk om jag blir galen till sist, hur mycket värk ska jag ha idag då, tänk om värken blir bara värre och värre... sen när jag varit vaken några timmar så lugnade ångesten ner sig betydligt. Ofta lugnade det ner sig efter att jag suttit en stund på jobbet. Tyvärr började jag vakna tidigare och tidigare pga ångesten och de kroppsliga symtomen blev bara värre och värre (domningar i vänster arm, huvudvärk, spända muskler i axlar och skulderblad, grymt sjuk nacke mm) så till sist gick jag till en läkare som skrev ut Cipralex 10 mg och fick tider till samtal. Detta är nu några år sedan, men jag äter fortfarande Cipralex. Känns inte som att jag kan sluta. Inte ännu. Hoppas ju att man nån gång ska slippa den här skitångesten och GAD'en... men tvivlar.
alltså shit!:det skulle kunna vara mina ord:)) känner precis likadant. dock mår jag nu bättre tack vare min medicin och kbt- samtal.