Sluta gnäll på att ni "bara" får ett barn.

Det handlar inte om att kärleken till barnet är större eller mindre. Det handlar om att djupt in i ryggmärgen förstå vilket otroligt under som skett för att denna underbara lilla varelse ska bli till, överleva hela graviditeten, förlossningen och sedan fortsätta att utvecklas. Jag tycker att det du högg på var illa formulerat, men jag personligen tror att det är få kvinnor som fått sina barn på ett av de första försöken som faktiskt kan känna fullt ut vilket under det är att allt fungerar hela vägen till ett färdigt levande barn på utsidan.