Vad gjorde du annorlunda med andra barnet?

Jag tog inte upp henne vid minsta lilla pip (jag var ofta upptagen med storasyster som var knappt två år) det (om det nu berodde på det) ledde till att hon lärde sig roa sig själv och inte måste ha sälskap hela tiden vilket storasyster vill ha.
Jag skulle dock inte göra det med flit med ett eventuellt tredje barn. Jag gillar att hon är självständig men gillar inte tanken på att låta en bebis gråta utan att bli tröstad så fort som möjligt..
Annars var jag nog mest säkrare och mindre orolig med tvåan och det var positivt

HokusPokus

Vad roligt att läsa om dina erfarenheter :))

Jag har tagit upp min dotter vid minsta lilla pip och ja hon är väldigt sällskapssjuk nu (2 år om 3 månader).  Min tanke är att låta min tvåa roa sig själv lite mer..

jag tror alltså inte det är negativt att de får roa sig mer själva utan det jag inte tror på är iden med att låta dem gråta utan att man tröstar dem snabbt (om man kan)
Överlag har nog de flesta mindre tid att bära omkring på tvåan iaf om ettan är liten fortfarande.

Min tvåa behövde jag sällan bära på men jag tror det mest var ettans förtjänst. Lillasyster avgudade sin storasyster och den stora avgudade henne och älskade att roa henne med leksaker, titt ut lekar mm
Att bli runtburen av mamma var liksom ett sämre alternativ än att vara på golvet och bli road av syrran

Jag fortsatte amma i ett års tid. 6 månader helamning. Resten delamning. Jag var bra mycket mer avslappnad och han fick somna nära om han behövde det.

Jag var snabbare med att ta upp honom när han gnällde. Med första barnet lyssnade jag för mycket på alla som påstod att spädbarn blev bortskämda av att man brydde sig om dem.
Tänk så lugnt och skönt det blev även för mig, att inte ständigt ha en gråtande baby ...

Samma som Lövet2. Lyssnar mer på mitt barn än på vad mormor och andra stenåldersfolk har för dumma tips ("hon blir bortskämd, barn behöver lufta lungorna" etc).

Och det gör skillnad. Hon är mer trygg och glad, utforskar saker på ett helt annat sätt än storasyster gjorde som ägnade all sin vakna tid åt att säkerställa att inte bli övergiven.

Jag ammade min första i 17 månader men ville egentligen amma ett år. Hon ville bara amma. Tog inte flaska och kom igång med maten så sent. Är rädd att om jag bara ammar nästa så kommer den också bara vilja amma.

Inte mycket....förutom att jag inte kunde forma vardagen efter bebisen utan hon fick mest hänga med.

Med första barnet kunde jag inte gå iväg mitt under lunchtid eller när det var dags för bebis att sova. Med andra barnet så blev det amning i farten och hon fick sova i vagnen mycket.

Jag var ruskigt avslappnad redan med första... men med andra tog jag till ersättning snabbare än med första. Nu med 3an tar jag med ersättning redan på BB. Ev planeras fl lite annorlunda men själva skötseln av barnen gör vi samma med. Engångsblöjor napp sömn osv osv

När började du med ersättning med andra? Vad var fördelen med det?