• Anonym (Orolig pappa)

    Vet inte vart mitt barn bor

    Hej!

    Det är så att jag har min son varannan vecka.
    Mitt ex bor mellan sin nuvarande och hemma. Vårt barn och deras barn har aldrig en stadig punkt att kalla hem.

    Rätt som det är så är dom utslängda från huset som dom bor i med denna man. Och dom bor hemma i sin lägenhet någon vecka.
    Sen flyttar dom tillbaka till huset igen nästa vecka och så går det ett tag. Rätt som det är så säger hon, "nu har vi blivit utslängda igen". För att dom bara bråkar..
    Det är nu tredje gången. Om inte fler. Senaste hände för 2 veckor sen. "Nu har vi blivit utslängda, Och det går inte, vi kan inte bo där, vi ska bo här nu (i lägenheten). Det säger hon när barnen är i samma rum.

    Hon har anmält honom för verbal misshandel tidigare. Hon fick stöttning av soc och kvinnojouren.
    Dom flyttade där ifrån och efter några månader så flyttade dom tillbaka till honom igen och hon gjorde ingen polisanmälan även om hon vart uppmanad till det från kvinnojouren och soc.
    När dom helt plötsligt flytta tillbaka så gjorde jag en anmälan till soc om oro kring min son. Men ingenting hände.

    Hon sa till mig då. Att hon blivit psykiskt nertryckt länge. Han har sagt saker till vår son som "du vet att din mamma är dum i huvudet va?". Och andra elaka saker till honom om hans mamma när hon var på undervåningen.

    Min son var då 4år. Nu är han 5 och fyller 6 efter sommaren.
    Jag sitter maktlös och vet inte vart min son sover om nätterna. Nu fick jag reda på att dom ska sova där onsdag och torsdag och sen ska dom sova i lägenheten.

    Att gå till soc verkar ingen idé. Det ger en konflikt mellan mig och modern. Och soc gör ingenting eftersom hon kommer neka allt. Hennes gubbe kommer såklart neka allt.

    Vad är era tankar om detta? (Tacksam för svar). Behöver lite andras åsikter.

  • Svar på tråden Vet inte vart mitt barn bor
  • Lilla Morran

    Har du försökt att i sansad ton fråga ditt ex om detta? Fråga hur hon tänker att er son har det, hur detta flyttande påverkar honom? Ni verkar ha en okej relation, så med frågor ställda på rätt sätt kanske hon kan se saken ur ert barns perspektiv. Försök att inte lägga allt ansvar på henne utan bara visa omsorg och omtanke om ert barn... Du kan ju inte styra hennes sött att leva och för att inte skapa konflikt krävs det nog viss försiktighet i kommunikationen från din sida, men du verkar vara en omtänksam och ansvarstagande förälder så försök att fälla lite kommentarer om er sons välmående - givetvis i all välmening...

  • Anonym (Orolig pappa)

    Det jag märkt när jag försökt med detta är att hon säger "vi är trygga" och ignorerar mig.

    Vi hade en bra kontakt förut med nu verkar jag inte finnas för henne. Hon ger ingen information alls om vår son när det blir min vecka.
    Förr ringde vi varandra och berättade hur veckan varit osv. Nu ignorerar hon totalt och jag måste fiska efter information hela tiden.

    Efter varje gång detta händer (att barnen och hon blir utslängda) så säger hon att dom ska bo i sin lägenhet från och med nu.
    Och sen när vi hörs av och det är mammas vecka. Så bor dom i huset iaf.

    Vet inte fall detta är en stress för min son eller om känslan sitter mer hos mig. Detta kanske inte är så farligt trots allt?

  • Nenne666

    Detta är inte okej . Gör en ny orosanmälan, hämta hem ditt barn tills hon ordnat ett tryggt boende samt leverne för barnet. Kontakta en advokat och sätt ner foten. Vad är det för jävla morsa ?

  • Anonym (åskådare)

    Hej
    Jag har en bekant, som var i en liknande sits som ditt ex. Levde i ett förhållande med en man som betedde sig illa mot henne och hennes två barn. Han kastade inte henne.

    Pappan drev och fick igenom boendet och ensam vårdnad. Jag tror det var min bekants uppvaknande, hon insåg att hon måste välja, leva med mannen som misshandlade henne psykiskt och då avstå från sina barn eller välja att lämna mannen och börja bygga upp relation med barnen. Hon lämnade mannen och har ingen kontakt med honom idag. Fortfarande så litar inte pappan på henne, men barnen träffar hon mer och mer

    Du måste nog driva detta hårdare och kanske så långt som till att ta över boendet och även vårdnaden själv, för att ditt ex ska bryta med mannen.

  • Anonym (Orolig pappa)

    Hennes nuvarande som hon är tillsammans med tror jag har ett stort övertag om henne. Om jag tar till med hårdhandskarna tror jag detta kommer leda till en värre situation.
    Så blev det när jag anmälde oron till soc första gången. Dom gick ihop sig och stred emot och sen kunde jag inget göra.
    Allting blev sämre sen dess. Och mitt ex upplever att jag enbart gjorde anmälan för att "vara dum" mot henne.
    Jag har försökt och förklarat att det enbart var oron för vår son.

    Jag tror att hon blir utsatt för verbal misshandel. Tidigare var han kontrollerande vem hon umgicks med. Svartsjuk av sig.

    Jag är osäker om det förvärrats eller om hon ignorerar mig av andra anledningar.

  • Anonym (Orolig pappa)
    Anonym (åskådare) skrev 2014-02-25 10:42:34 följande:
    Hej
    Jag har en bekant, som var i en liknande sits som ditt ex. Levde i ett förhållande med en man som betedde sig illa mot henne och hennes två barn. Han kastade inte henne.

    Pappan drev och fick igenom boendet och ensam vårdnad. Jag tror det var min bekants uppvaknande, hon insåg att hon måste välja, leva med mannen som misshandlade henne psykiskt och då avstå från sina barn eller välja att lämna mannen och börja bygga upp relation med barnen. Hon lämnade mannen och har ingen kontakt med honom idag. Fortfarande så litar inte pappan på henne, men barnen träffar hon mer och mer

    Du måste nog driva detta hårdare och kanske så långt som till att ta över boendet och även vårdnaden själv, för att ditt ex ska bryta med mannen.
    Detta lär nog vara en rätt kostsam process. Hennes nuvarande har betydligt bättre ekonomiskt än jag. Jag skulle nog inte ha råd med en advokat.
    Är det inte stor risk att jag förlorar min son om tar upp det här men sen nekar dom båda och driver hårt emot? Och i slutändan går dom ihop sig ännu mer och allting blir ännu värre.

    Jag vet inte om jag ska hoppas att det löser sig mellan dom Och jag kan vara ett stöd på sidan om. Eller inleda en process som garanterad kommer bli väldigt svår. i med att jag inte har bevis nog.

    Det stärker dock att läsa andras tanker och erfarenheter
  • Anonym (Orolig pappa)

    Min son kanske ser att han har en trygg och fast punkt hos mig? Och ser den "ljusa och mörka sidan".
    Och kan då bemöta det otrygga hos sin mor på ett bättre sett.

    Eller dra igång en tvist som dom kommer ha råd att driva betydligt längre än mig. Och jag kanske till och med förlorar honom?

    Han skulle få det betydligt sämre då. Och min sons mor skulle bli ännu mer beroende av sin nuvarande eftersom hon skulder upp till öronen. Och dom har delad ekonomi. Han har gott ställt.
    Det är väl därför hon inte kan lämna honom heller antar jag.

Svar på tråden Vet inte vart mitt barn bor