Information inför vuxenlivet?

Fortsätt skriv vad ni tycker och tänker kring detta, uppskattar alla som skriver 

Jag antar att folk förut hade mer böcker med sådant som husmorsråd och kokböcker, etc, när internet inte fanns. Glöm inte heller alla tidningar (typ Allers) som ofta trycker små "tips" om hur man städar effektivt.

Just nu är jag mest förvirrad över sådant som deklaration. Tidigare var jag så förvirrad över hur man ansökte om övningskörningstillstånd att jag aldrig gjorde det, och än idag har jag inte körkort. Fast, jag är inte heller särskilt intresserad av körkort, jag är ju stockholmare. ;)

ha ha, vem vet allt sånt innan man gjort det forsta gången? Erfarenheter lär.

De flesta deklarerar forenklat, kryssar i en ruta, signerar och skickar in. Behover man ens kryssa rutan längre (?), har nåt minne av att det togs bort. Hur kan det behova funderas over...?

Skaffa dig skinn på näsan Och när du frågar folk får du ju känna av personen och situationen. Sneda blickar kanske beror på att man närmar sig personen fel eller så kanske personen har en dålig dag.
Det finns gott om folk som vill och kan hjälpa.

Hur gammal är du?

Jag är 30, man googlade inte grejer när jag flyttade hemifrån. Du behöver inte gå tillbaka så långt i tid som för 30 år sen.
Man provade och frågade.

Jag frågade senast igår om hur det nya betalsystemet på vagnarna här i Göteborg funkar. Åker ju aldrig vagn och märkte att det var jäkligt krångligt. Fick en kanonkontakt med en tant där på vagnen som gjorde halva min dag.
Jag tycker äldre människor är perfekt att prata med om många frågor. Sånt som inte har med nymordernigheter att göra.

Men, snälla nån. Ibland möter man människor (som busschaufförer) som har en dålig dag.. Det är liksom det som är livet . Som vuxen möter man jätteofta situationer man inte har varit med om tidigare och där man inte vet hur man gör. Om man går runt och är rädd för vad andra tycker hela tiden så skulle ju livet bli bra besvärligt. Man kan vissa saker, andra inte.

Jag är snart 40 och har aldrig polisanmält någon så skulle behöva fråga massor av banala frågor om jag hamnade i den sitsen. Är jag på en ny ort och ska åka kollektivt så frågar jag givetvis på inköpsstället hur jag bär mig åt, vad jag ska köpa för biljett etc etc. Vi ska bygga hus nu vilket vi aldrig har gjort tidigare. Det mesta är alltså nytt och man får fråga helt enkelt den som kan. Inte sitter vi och googlar för allmänna svar utan vi pratar givetvis med kommunen, byggaren, mannen som ska utföra markarbetet etc etc. För två år sedan så lyckades inte jag få upp tanklocket på min bil när jag skulle tanka (ny bil). Fick gå in på macken och fråga. Och ja, kändes lite smålarvigt och både jag och killen på macken....liksom sambon när jag kom hem.....skrattade gott åt det hela. 

Fick veta av mina föräldrar.

Kolla in det här: utanmamma.se/

"Att flytta hemifrån är ett stort steg att ta i livet, kanske till och med det största. Det kan vara kanonkul men samtidigt lite jobbigt då man för kanske första gången i livet står på helt på egna ben. Utan Mamma hjälper dig med det mesta som man kan tänkas behöva kunna vid en flytt."

När jag hörde talas om boken tyckte jag att den var onödig eftersom man får veta allt sånt där av föräldrarna, men tydligen får inte alla det.

Men alltså man frågar och läser sig till saker. Jag förstår inte riktigt svårigheten i det här? Själv är jag på född på 70 talet. långt innan internet o jag letade mig fram till det jag behövde veta. På vägen har jag gjort misstag, men det är ju inte farligt att göra misstag.
Jag curlar inte mina barn hela vägen utan de får leta sig fram till svaren. Frågar de så svarar jag om jag kan annars får de leta. 

Tänkte precis samma sak. Förstår inte riktigt problemet . Man frågar och läser sig till saker. Har klarat att flytta hemifrån, studera, skaffa jobb, barn och hela baletten utan internet .