oj, hann bli orolig att ni inte skulle förstå vad jag menade. menar alltså inget illa... jo, det är ett evigt pappersarbete. varje gång vi ska gå och förlänga mitt visum så gäller det att ta med kvitton på betalda räkningar, kopia på hyreskontakt med kvitto och intyg från hyresgivaren, fotografier på oss, brev från vänner och familj etc etc. hela processen gör att man känner sig olustig. här ska jag komma och tro att jag kan vara något!
vi går här i tel aviv, har ingen aning om hur det är i tzfat.
men trots detta så trivs jag väldigt bra! vi går till misrad ha pnim en gång om året numera och proceduren har absolut blivit enklare med tiden! tidigare fick man gå upp klockan fyra och gå dit och skriva upp sej på dagens turlista. klockan 05.30 var man tvungen att återkomma för att övervaka namnöverföringen till lista två. klockan åtta upprop och då gällde det att vara där för att höra vilket nummer man fått. hade man nummer 43 tog det hela dagen... rena vilda västern! men sedan en tid är det inte så längre. nu har kontoret flyttat och man beställer tid två månader i förväg.
min mans familj är kanon! helt underbara! de lägger sig aldrig i något vi gör utan vi får köra vårt race.