Inlägg från: sextiotalist |Visa alla inlägg
  • sextiotalist

    Varför barnvagn?

    Nu är det några år sedan, men jag var mycket ute och rörde på mig, använde bil så lite som möjligt, bussarna var gratis, men inte pendeltåget eller tunnelbanan (och Sverige består mer än Stockholm och det är inte gratis någon annan plats, vad jag vet). Jag tror även att det är kulturellt, dvs barnvagnen har varit det sättet man tar sig fram med barn. Så jag tror på 1 och 2

  • sextiotalist

    Och det är först den senare tiden barnvagnar blivit en statussymbol. Barnvagnar var lika vanligt för 15-20-30-40-50 år sedan.

  • sextiotalist
    Airlessplace skrev 2014-03-09 07:39:34 följande:
    Skulle nog hålla med om att det nog är en kombination av 3, 4 och 5. Jobbar själv inom Stockholms kollektivtrafik och man kan ju bli galen på alla dessa människor med barnvagn som absolut ska tränga sig på antingen det går eller inte.

    Jag har själv barn och vi skaffade väl barnvagn till stor del för att man "skulle ha det", men då vi inte har bil har den varit till stor nytta när man ska handla till exempel. Bärsele är jättebra men det blir väldigt jobbigt att bära några matkassar plus extravikten från barnet. Mycket lättare att trycka in grejerna under vagnen då.

    min bror körde buss i Stockholm för 25 år sedan, det var många barnvagnar då också och alla kom inte ombord. Jag själv väntade ibland in 3-4 innerstadsbussar när mitt barn var litet. Så det är inget nytt.
  • sextiotalist
    Rocket Mania skrev 2014-03-09 10:59:32 följande:
    Då slänger man upp barnet på ryggen i sele. Icke-problem löst.
    Jag hade inte fixat det, för det första avskyr jag att bära och så hade mina axlar fixat det. Jag kan inte använda ryggsäck alls och vad jag förstått så är jag inte ensam om dessa axelproblem, detta enligt läkaren.

    Ryggsäck och sele fungerar inte för alla och alla barn gillar inte att bli burna, min egen knatte hatade att bli buren, det var vagnen eller gå som gällde.
  • sextiotalist
    Rocket Mania skrev 2014-03-09 11:06:36 följande:
    Om man använder en bra ergonomisk sele (eller ryggsäck för den delen) så bär man inte med axlarna.
    Jag har provat massor. det är inte frågan om att bära med axlarna, jag kan på sin höjd ha axelband mot axeln. Och sedan personligen så har jag alltid hatat att bära, även som barn gjorde jag det. Så sele har inte ens funnits som alternativ för min del
  • sextiotalist
    älskarlivet81 skrev 2014-03-09 11:13:29 följande:
    Och var har man då alla saker som måste med för en heldag? När lillasyster kom sov fortfarande stora middag. Jag var ofta ute med båda barnen själv. Skulle jag då burit båda + packning?
    Ja, babyskydd, skötväska, packning för tre personer, upp på ryggen bara. Varför ska man göra det praktiskt och bekvämt för sig?
  • sextiotalist
    Rocket Mania skrev 2014-03-09 11:18:36 följande:
    Men en barnvagn med barn och all den där packningen du pratar om, DET klarade dina axlar som var så känsliga att du knappt kan ha axelband? Joråsatte...

    Men snälla du, ingen tvingar dig att använda annat än vagn. Du frågade vad man gjorde av 1.5-åringen och jag svarade. Det går jättebra att bara ha sjal/sele om man vill. Vill man inte det så gör man på något annat sätt. Jösses...
    Ja, så är mitt problem, jag klara inte av tryck mot axeln, men dra fungera utmärkt, att lyfta går bra, men inget tryck. Det är ena axeln, men jag fixar vardagen utmärkt ändå Flört

    Jag lyfter utan problem stora jordsäckar, tunga möbler
  • sextiotalist
    Rocket Mania skrev 2014-03-09 11:19:26 följande:
    Som sagt. Detta var alltså inget problem för dina extremt känsliga axlar att släpa på?

    Målat in sig i ett hörn någon?
    Nix, jag är stark som en björn (påstår sambon i varje fall), men klara inte av tryck mot axeln, men jag lyfter, som jag skrev innan, utan problem en jordsäck, betongplattor.

    Tom massören sa till mig att jag inte fick använda axelremsväskor över min ena axel, den andra fungera utmärkt
  • sextiotalist
    MallaL skrev 2014-03-09 12:21:50 följande:
    Svenskar är ett praktiskt, utomhusälskande och jämställt land. Alltså använder vi barnvagnar, i många andra länder sitter mammor/barnvakter hemma med barnen tills de är lite större. Var i Paris med barnvagn en gång, såg nästan inga småbarn på hela vistelsen, räknade till tre paraplyvagnar. Vår vanliga barnvagn fick fällas ihop och fösas genom spärrarna till tunnelbanan.
    Framför allt praktiskt och utomhusälskande folk, vagnar har vi haft långt innan man pratade om jämställdhet. Så den biten kan vi nog hoppa (men det är nog föraren av vagnen som visar hur långt man gått)
    Och så har vi en lång tradition med kollektivtrafik, så jag tror det att vi inte har samma bilberoende som många andra länder gör att vi har vagn (nu jämför jag länder som har samma utveckling som oss)
  • sextiotalist
    Blue skrev 2014-03-09 18:00:51 följande:
    Vi kör inte barnvagn. Bångligt och krångligt. :)

    Vi har burit skruttis från start. Först i elastisk långsjal på magen. Som skötväska har vi en ryggsäck. Man behöver sällan så mycket som en del knökar i sina skötväskor.. Så blir inte så tugnt o dessutom fick det plats mjölk o lite andra tunga saker när vi handlade.

    När han var drygt 5mån/10.5kg så gick vi över till vävd långsjal och en ERGONOMISK bärsele som vi hade som kopliment. Aldrig så jobbigt/tungt att vi någonsin övervägt vagn. Men oj vad folk är på oss om att vi borde skaffa, att det är smidigt o att vi snart bara måste ha vagn. Nå, "snart" har kommit o gått flera ggr men vi är ännu utan vagn.

    Nu är skrutt 16 mån o bärs ofta på ryggen.

    Fördelar med att bära som vi ser det är att vår lille är otroligt stadig, har en fantastisk balans o att han alltid är nära, o lagom varm. Vi behöver aldrig lyfta, bångla eller krångla med en vagn, vare sig på bussar, över trottoarer, i skogen eller för att få in i bilen. :) Dessutom har vårat barn ALDRIG behövt skrika under färd som man ser en del stackars barn göra. Han är ju nära, det är lätt att sjunga och roa eller att amma.

    Nu går han mycket, men när han tröttnar är det ju bara att hysta upp honom och fortsätta. Det känns helt enkelt gött i hjärtat att kunna vara så nära sitt barn. Stod aldrig ut med tanken på att lägga honom ifrån mig/oss. Ytterligare plus är att jag och sambon fått bättre hållning och kondition. :)
    Min grabb avskydde att bli buren längre stunder, som litet spädbarn var det OK, men när han blev äldre, så var det inte roligt. Däremot älskade han sin vagn, när han var 4-5 månader satt han upp väldigt mycket och kvittrade hela tiden.  Men barn är olika, en del vill vara nära sina föräldrar hela tiden, andra trivs bäst att ha lite avstånd. Personligen så tyckte jag vagn var väldigt praktiskt, alla var nöjda, nget skrikande barn här inte, men bar jag honom så kom protestskriken. Det enda sättet som dög att bäras på var med ben och armar i full frihet och att man kunde se och så lite kroppskontakt som möjligt (troligen för att han blev varm). Däremot älskade han att samsova
  • sextiotalist
    skpklm skrev 2014-03-09 20:49:19 följande:
    Kerstin Thorvall skrev om hur hon stod på Ekerö och skulle in till stan och den ena bussen efter den andra körde förbi henne,  när kan hennes barn ha varit i barnvagnsålder?
    Hon var född 1925 och sedan kan man börja räkna Flört
  • sextiotalist
    skpklm skrev 2014-03-09 22:43:26 följande:
    Precis.  Probemet med att bussarna (i varje fall i SL-s  upptagningsområde)   inte har plats med alla barnvagnar som skulle vilja åka med har funnits länge.   (För 25 år sedan hamnade jag i samtal med KT på Riche,  då var hennes barn utflugna ur boet sedan länge,  självklart).
    Det är samma problem i alla städer där folk åker kollektivt, barnvagnar, rullatorer, rullstolar och stora packningar tar plats.
    Och ibland så kommer inte ens alla på bussen (och då utan något av de ovanstående finns med)
  • sextiotalist
    Tallen skrev 2014-03-10 08:45:46 följande:
    T.ex. Storbritannien, Irland, Frankrike, Spanien, och Italien.

    Skulle nog säga de flesta europeiska länderna., eftersom de har kortare fl där
  • sextiotalist
    skpklm skrev 2014-03-10 10:10:47 följande:

    Så intressant!   Det var inte länge sedan media rapporterade att nativiteten var rekordlåg i Spanien, i  Italien också vill jag minnas.  Kvinnorna har börjat ta sig ut i arbetslivet,  fått smak för att tjäna pengar och vill inte förlora det genom att skaffa barn och lämna yrkeslivet.   Kort föräldraledighet  (betald eller obetald)  är ingen garanti för fullt utbyggd barnomsorg   för spädbarn!   Hur är det i USA?

    Nu är alltså barnomsorgen fullt utbyggd i de eurpeiska länderna,  fantastiskt!   Tycker inte det var länge sedan många familjer  på kontinenten sökte au pairer för att  föräldrarna skulle kunna fortsätta sina arbeten.

    "Sämst utvecklad är den offentliga barnomsorgen i Grekland,  Spanien,  Storbrittanien och Irland"    och  "Far- och morföräldrar är en mycket vanlig  "barnomsorgsform"   för föräldrar i flera europeiska länder."

    "Endast några få procent  av barnen i Italien (0-3 år)  finns inom offentlig barnomsorg".

    Hittade dess uppgifter i Barnomsorgsguiden,  som ser ut att vara utgiven på 2000-talet.
    Inte fullt utbyggd, jag tänkte nog lite snett där, det jag tänkte mer på var att det inte fanns någon ett-årsgräns. Sorry
Svar på tråden Varför barnvagn?