1,5-åring som vaknar varje-varannan timme

Vad händer om ni inte snabbt plockar upp henne, ger henne vatten och bär henne någon minut?
Vaknar hon till ordentligt då och börjar skrika, eller kommer hon till ro på egen hand efter några minuter?
Vad händer om ni bara lägger en hand på henne och säger något i stil med "det är fortfarande natt så vi sover lite till nu"? Kanske sjunger några rader ur en sång?
Jag tänker att man kanske kan minska på vad som händer när hon vaknar, dvs inget vatten och inte upp och bära.

Sedan förstår jag inte heller riktigt... Hon är lätt att söva om på bara några minuter. Är det sedan så att ni bägge två ligger vakna länge efteråt? Ni sover ju i olika rum. Borde inte en av er kunna sova bra varje natt då? Om ni växlar vem som sover med 1,5-åringen så borde ni ju få ganska många bra nätter trots allt?

Håll handen eller ligg kind mot kind och ligg kvar och se om hon lugnar ner sig efter en stund, visa att det är natt genom att inte prata eller tända lampor eller stiga upp etc. Fungerar bäst för oss

Jag håller helt med, vänj av med att bära runt, plocka upp, vatten osv, ligg bara stilla, stilla bredvid henne (hoppa ner till henne på madrassen direkt när hon vaknar) och ge närhet och viska att nu ska vi sova.

Jag håller också med de andra. Gör på samma sätt som vid nattningen när hon vaknar på natten; d.v.s. lägg dig bredvid, stryk över ryggen och säg att "det är mitt i natten och vi behöver sova mer". Undvik att plocka upp och ge vatten.

Tack för svar! Vi gör så som ni skriver i första hand och det funkar ibland. Ibland börjar hon då istället skrika mer o mer tills hon blir hysterisk. Plockar man upp henne då lugnar hon sig snabbt. Tycker ni vi ska avstå från det och istället ligga kvar? Om man gör det brukar hon bli ännu argare om man försöker trösta klappa o krama. Men om man inte gör ngt alls känns det som att man lämnar henne ensam m de upprörda känslorna och att det blir en skrikmetod.

ellie-jag får sova på vardagnätter för att orka jobba. Min man blir kanonsliten och behöver få sova ut på helgerna. Jag är också trött då efter att ha gått upp i ottan och lagt mig lite för sent varje kväll för att få ngn avkoppling utan barnen på kvällen och skulle egentligen vilja sova ut också. Så på helgerna är jag aptrött grinig o osocial. Därför vill vi få ordning på det. Tycker hon i den här åldern borde klara att sova bättre.

Ni ska finnas där hos henne, erbjuda tröst och närhet men också förmedla att nu är det natt, nu ligger man still och sover.

Ett tag vart vår tjej tokig om vi höll om henne för mycket när hon skrek på natten, då fungerade det bäst att bara hålla handen och hon fick fläka ut sig... Som att vi störde henne i sömnen att hålla om och stryka

Våra barn kanske är lika? Vår son har också alltid vaknat regelbundet under natten och behövt få lite hjälp att somna om och han sov också bara korta stunder på dagen, typ 35 minuter. Jag tror att han har ett sömnmönster där han sover väldigt lätt och kommer upp i ytlig sömn ofta och vaknar då till. Den första "skarven" i sömnen kommer efter ca 35 minuter och dagtid tar han sig inte förbi den. På kvällstid brukar det gå att få han att somna om. Men sen vaknas det med jämna mellanrum under natten, och där emellan är det ofta mycket sprattlande i sängen. Jag har prövat det mesta (utom skrikmetoder) men försonades till slut med att han helt enkelt har en ytlig och lättstörd sömn.

För vår del blev det mycket bättre när han var ca 20 månader. Han har fortfarande samma ytliga sömn men nu verkar han mogen att kunna ligga kvar lugnt och somna om själv i betydligt högre grad. Det är verkligen ett lyft i tillvaron ska jag säga att få sova lite fler timmar i sträck och dessutom inte behöva springa in och ut i sovrummet på kvällarna.

Jag hoppas att det lättar för er och att er dotter också "växer till sig" vad gäller omsomnandet.

Mmel: ja kanske, hon är bättre nu! Tror det mest var att maken snarkar och sen han flyttade ut i vardagsrummet sover hon bättre!