• Anonym (Eva)

    Blir hela tiden delegerad mer och mer arbetsuppgifter

    Jag jobbar administrativt och vi har verkligen fullt upp, jag sitter ibland på lördagar för att hinna beta av alla mejl som trillat in under veckan. Jag jobbar heltid. Trots att jag (vi på administrationen) har så mycket att göra blir jag delegerad fler och fler arbetsuppgifter med orden "du får ha huvudansvar för detta, det är väl kul"!
    Detta ger mig mer huvudbry än något, hur ska jag hinna, vad ska prioriteras när "alla kunder är lika viktiga". Vad sker nu när de bara vill att jag ska sköta detta nya som kommer? Vad händer om jag blir sjuk? Behöver vara ledig?

    Jag har tagit upp detta med chefn + personalansvarig, och får till svar att "vi har alla mycket att göra, vi får hjälpa varandra" och "man ska vara glad att man har ett jobb". Och jag är glad att jag har ett jobb. Men jag är inte glad för att jag i helgen sökte mig till psykakuten för att jag inte stod ut med alla tankar och allt som hänger över mig på jobbet. Jag är inte heller glad över att äta Sobril varje kväll för att kunna "koppla från."

    Hur hade Ni gjort? Jag har möjlighet till ett möte imorgon med chefen + personalansvarig. Finns det ens något jag som arbetare kan göra? Eller är det lönlöst att ge sig in i en diskussion? Jag vill inte hamna i dålig dager.
    Jag har som sagt nämnt detta för dem innan men de tycker väl att jag är lat... alla andra tar ju emot det som de blir delegerade.

    Det är inte det att jag inte VILL jobba eller arbetsvägrar. Men jag kan inte ha hur mycket arbete som helst

  • Svar på tråden Blir hela tiden delegerad mer och mer arbetsuppgifter
  • Anonym (Jojo)

    Vad för slags arbete har du? Vilken Bransch?

  • Anonym (Eva)
    Anonym (Jojo) skrev 2014-03-16 19:44:00 följande:
    Vad för slags arbete har du? Vilken Bransch?

    Tack för att du bryr dig om att svara mig. Jag jobbar inom den privata sektorn, ett mindre företag med 20 anställda.
  • Anonym (sanna)

    Jag har hamnat i samma fälla som dig. Sanningen är den att arbetsgivaren ofta utnyttjar den personal som har ett behov av att visa sig duktig. Jag är en sån. Jag vill visa att jag kan, och vill att andra ska se mig som duktig, därför säger jag sällan stopp utan tar på mig det som tilldelas mig och jobbar istället mig själv in i väggen. Detta tjänar chefen på, så när man försiktigt protesterar så kommer inget hända. De vet att man är för svag för att stå på sig. Det man ska göra är att säga stopp! Sortera ut det som du kan hinna med, allt det andra lämnar du tillbaka till chefen och säger att någon annan får göra det, eller så får chefen acceptera att det blir försenat. Sluta jobba över för att hinna med, sluta stressa! Koppla in facket om du måste. Ingen kan tvinga dig att jobba i det tempot om du inte accepterar det.

  • Anonym (Jojo)
    Anonym (Eva) skrev 2014-03-16 19:49:16 följande:

    Tack för att du bryr dig om att svara mig. Jag jobbar inom den privata sektorn, ett mindre företag med 20 anställda.
    Ingen fara du :) Nu fick du precis ett vettigt svar av "sanna".. Jag har varit i en liknande sits då jag jobbade på ett välkänt företag i Sverige. Jag är redan av den känsligare typen så jag märker fort om jag inte fixar justeringar från arbetsgivaren. I mitt fall gick det rätt bra och fort att förändra på min situation eftersom att det jag inte hann under arbetstid riskerade att skada verksamheten, eller vad man ska säga. Jag hann helt enkelt inte och mådde naturligtvis skit då jag ville göra klart.

    Men som ovanstående talare skrev.. Är du med i facket? Annars får du väl helt enkelt försöka tala klarspråk på det kommande mötet och säga som det är.. Du äventyrar ditt välmående om det fortsätter så här. Din chef måste se till att du mår bra och fungerar ihop med dina arbetsuppgifter på den tid du är anställd på, det vinner både han/hon och du på.
  • Anonym (sjuk)

    Jag har varit i samma sits. Jag försökte prata om det med chefen men fick inget gehör. Det slutade med att jag blev sjukskriven och chefen var då tvungen att ta tag i saken. Nu fungerar det mycket bättre tack och lov, men det var tråkigt att jag var tvungen att involvera facket och företagshälsan för att det skulle bli så.

  • Anonym (sanna)
    Anonym (sjuk) skrev 2014-03-16 20:05:26 följande:
    Jag har varit i samma sits. Jag försökte prata om det med chefen men fick inget gehör. Det slutade med att jag blev sjukskriven och chefen var då tvungen att ta tag i saken. Nu fungerar det mycket bättre tack och lov, men det var tråkigt att jag var tvungen att involvera facket och företagshälsan för att det skulle bli så.
    Det blev samma sak för mig. Jag började med att kontakta företagshälsan, men det hjälpte inte. Till slut blev jag sjukskriven. När jag kom tillbaka på deltid så fortsatte chefen på samma sätt som tidigare, lasta på galet mycket. Men då satte jag ner foten och sa att antingen får jag en rimlig arbetsbelastning eller så sjukskriver jag mig på heltid igen. Då lyssnade han äntligen...
  • Anonym (Eva)

    Tack snälla ni för era svar :)

    Kan det tolkas som arbetsvägran om jag inte vill (dvs. hinner) göra alla dessa nya arbetsuppgifterna?
    Usch, ni ska veta att jag har sån ångest. Tyvärr är det en "svår" ledning i företaget som själva arbetar mycket och som inte riktigt har förståelse för det jag säger. De jobbar otroligt mycket, mer än mig, (men de har väl också 15.000kr mer i lön iofs)

  • Anonym (sanna)
    Anonym (Eva) skrev 2014-03-16 20:18:54 följande:
    Tack snälla ni för era svar :)

    Kan det tolkas som arbetsvägran om jag inte vill (dvs. hinner) göra alla dessa nya arbetsuppgifterna?
    Usch, ni ska veta att jag har sån ångest. Tyvärr är det en "svår" ledning i företaget som själva arbetar mycket och som inte riktigt har förståelse för det jag säger. De jobbar otroligt mycket, mer än mig, (men de har väl också 15.000kr mer i lön iofs)
    Nej så länge du gör det du kan i normal takt så är det allt dom kan kräva från dig.
  • Anonym (Förstår)

    Såhär ska du inte behöva ha det! Jag tycker helt klart du ska se till att ha mötet imorgon med chefen och personalansvarig. Det ska gå att ha ett liv utanför jobbet.

    Jag har varit i liknande situation. Jag hade då två barn och jobbade heltid. Till en början var jag glad att de var nöjda med mig och gav mig mer ansvar och nya arbetsuppgifter. Jag kämpade på och längtade efter nästkommande utvecklingssamtal där jag hoppades få en chans att diskutera min situation och få en bra löneökning. Vi hade ett helt ok samtal, men det var inte tal om någon ordentligt löneökning. Jag var nygravid med tredje barnet då. Det blev en tuff tid eftersom jag inte fick någon uppbackning med mina arbetsuppgifter. Jag sov riktigt dåligt på nätterna. Kunde vakna kl 3 på natten och sen ligga vaken till kl 5 och oroa mig för hur jag skulle hinna med allt, men jag ville inte visa mig svag.

    Innan jag gick på föräldraledighet såg jag till att ha ett möte med VD:n eftersom min närmsta chef inte tagit mina ord på allvar. Det fanns ingen personalchef då. Han verkade förstå problemet och såg till att två personer fick dela på min tjänst när jag blev föräldraledig. Känslan när jag lärt upp de nya och fick lämna ifrån mig uppgifterna är obeskrivbar.

    Nu är jag tillbaka sedan ett halvår. Mycket har ändrats där, men många har alldeles för stor arbetsbelastning. Jag har en ny chef. Det jobbiga nu är att jag nästan är rädd att få nya arbetsuppgifter eftersom jag vet hur det kommer bli. Jag jobbar inte heltid längre, men jag förväntas hinna med minst lika mycket som om jag gjorde det. Senaste månaderna har varit riktigt stressiga.

  • Anonym (Abc)

    Vad har du för anställningsavtal? Om du inte har förtroendearbetstid så ska du få övertidsersättning eller kompledigt för extratiden du jobbar.

  • Anonym (sanna)
    Anonym (Förstår) skrev 2014-03-16 20:40:45 följande:
    Såhär ska du inte behöva ha det! Jag tycker helt klart du ska se till att ha mötet imorgon med chefen och personalansvarig. Det ska gå att ha ett liv utanför jobbet.

    Jag har varit i liknande situation. Jag hade då två barn och jobbade heltid. Till en början var jag glad att de var nöjda med mig och gav mig mer ansvar och nya arbetsuppgifter. Jag kämpade på och längtade efter nästkommande utvecklingssamtal där jag hoppades få en chans att diskutera min situation och få en bra löneökning. Vi hade ett helt ok samtal, men det var inte tal om någon ordentligt löneökning. Jag var nygravid med tredje barnet då. Det blev en tuff tid eftersom jag inte fick någon uppbackning med mina arbetsuppgifter. Jag sov riktigt dåligt på nätterna. Kunde vakna kl 3 på natten och sen ligga vaken till kl 5 och oroa mig för hur jag skulle hinna med allt, men jag ville inte visa mig svag.

    Innan jag gick på föräldraledighet såg jag till att ha ett möte med VD:n eftersom min närmsta chef inte tagit mina ord på allvar. Det fanns ingen personalchef då. Han verkade förstå problemet och såg till att två personer fick dela på min tjänst när jag blev föräldraledig. Känslan när jag lärt upp de nya och fick lämna ifrån mig uppgifterna är obeskrivbar.

    Nu är jag tillbaka sedan ett halvår. Mycket har ändrats där, men många har alldeles för stor arbetsbelastning. Jag har en ny chef. Det jobbiga nu är att jag nästan är rädd att få nya arbetsuppgifter eftersom jag vet hur det kommer bli. Jag jobbar inte heltid längre, men jag förväntas hinna med minst lika mycket som om jag gjorde det. Senaste månaderna har varit riktigt stressiga.
    Löneökningen är också en aspekt man inte får glömma. Jag var övertygad om att jag skulle få en rejäl löneökning eftersom jag fick mycket svårare arbetsuppgifter än kollegorna, hade en mycket stressigare arbetssituation och jobbade över 2-4 h varje dag ett helt år i sträck (hade förtroendetid så fick ingen övertidsersättning). Till min förvåning så fick jag bara den årliga höjningen som facket hade förhandlat fram för hela arbetsgruppen, inte en krona mer. Så jag har inte tjänat ett skit på att slita så hårt. Tvärtom så förlorade jag ekonomiskt på det eftersom jag sedan blev sjukskriven.
  • Anonym (pip)

    Svår situation. Jag skulle vara tydlig med att det är kul att få ansvar och att de litar på dig, men att det nu blivit så mycket att göra att det inte går att hinna med allt, och att du behöver stöd i att prioritera bland uppgifterna. Att du har huvudansvaret, betyder det att det är du som ska utföra allt, eller kan du delegera vidare?

  • Mrs Green

    Jag har haft det så där i perioder. Då har jag skrivit en lista med alla mina arbetsuppgifter, bokat ett möte med två chefer, visat dem listan och sagt att jag inte hinner med allt utan behöver deras hjälp att prioritera för att jag vill vara säker på att göra det viktigaste. Jag har också sagt att om inte de prioriterar så gör jag det själv och då kommer jag välja det som är roligast Det har funkat ganska bra. De har varit angelägna om att det viktigaste blir gjort, så då har de valt bort flera mindre viktiga saker.

  • Anonym (Eva)

    Hej, ja nu är det jag igen.

    Jag hade ett möte med chef och två ansvariga den 19 mars, jag blev lovad avlastning och inte mer jobb.

    Tyvärr hålls detta inte. Jag blev senast i fredags delegerad ännu mer (för att andra inte heller hinner med sina uppgifter och då lägger chefen över allt på mig)

    Jag sa i fredags att jag ju blev lovad att inte få mer arbetsuppgifter nu och fick bara till svar att "alla har mycket och du måste göra detta!!!"

    Det har gått så långt att jag tar Sobril för att kunna "fungera", jag har magsår och mår psykiskt dåligt. Jag funderar på att säga upp mig för jag får inget gehör och snart orkar jag inte med detta liv längre.

    Säger jag upp mig -nu- får jag ingen a-kassa, har varit medlem 1 år i a-kassan den 1/6. Vet inte hur jag ska göra eller orka stanna tills dess Samtidigt vet jag att ett fast jobb inte växer på träd! Och jag gillar att "jobba" men inte under dessa hemska villkor!

    Företaget har inget kollektivavtal.

    Hur hade Ni gjort?

  • Galliformes

    Hinner du inte med dina arbetsuppgifter så gör du ju inte det.Så enkelt är det ju.(kan man tycka)
    Vad säger din chef om du helt enkelt inte gör det du hinner ?

  • MikNis

    Säg nej

    Sen finns det säkert möjlighet att rationalisera en del arbetsuppgifter. 

  • Anonym (Byt jobb)

    Jag skulle byta jobb. Arbetsgivare som beter sig så ändrar inte på sig. Försök att hitta tid för att söka efter nya jobb. Energin från att ha bestämt sig att göra något åt saken kan du använda för att orka härda ut där du är nu tills du hittat ett nytt. Styrkan i att kommit på en väg ut kan ge en enorm kraft i sig själv och kan göra att du känner dig bättre till mods även där du är nu (genom vetskapen att du är på väg därifrån)

  • NadiaMi

    Fråga dem rakt ut varför de accepterar från de andra anställda att "de inte hinner" men inte från dig. 

    Om de nu försöker köra med något som att 'du är så bra' eller 'du är så värdefull för oss för att du kan sådant som andra inte kan' så begär att andra uppgifter ska flyttas till andra om du ska ta över deras jobb. 
    Du var ju redan anställd på heltid innan du fick alla extra uppgifter, så hur har de tänkt att det ska gå ihop tidsmässigt med ytterligare uppgifter som tillsammans blir iallafall en extra deltid räknat i ren tid som du behöver lägga ner på dem? 

    Har du någon lista på vilka uppgifter du hade från början och vilja ytterligare uppgifter du har fått sedan dess? 
    Om inte så gör upp en sådan lista och be dem dela upp uppgifterna så du får det som motsvarar en heltidstjänst. 
    Kan de inte fördela uppgifterna på alla sina anställda får de helt enkelt anställa fler på företaget. 

    Ta lite egna initiativ och prioritera det som är viktigast i första hand. 
    Resten får de helt enkelt klara sig utan, eller med hafsiga resultat på eftersom bra resultat kräver att man får tid på sig att utföra arbetsupptifterna. 

    Och sluta jobba frivillig övertid. 
    Ingen kommer att tacka dig för det, med annat än mer jobb för "du får så mycket gjort". 

Svar på tråden Blir hela tiden delegerad mer och mer arbetsuppgifter