Inlägg från: Anonym (Övergiven) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Övergiven)

    Dataspelsberoende sambo - vad gör jag?

    Hej.

    Finns det någon annan därute med en sambo som spelar jäkligt mycket tv/dataspel?

    Min sambo och jag har varit tillsammans i två år och har bott tillsammans i ett år. Jag blev oplanerat gravid nu i december men vi beslutade att behålla, det är vårt första barn.

    När vi flyttade ihop märkte jag att han spelade mycket playstation, framför allt Battlefield. Direkt efter jobbet kom han hem och spelade ca 6-10 timmar, detta hände ca 3-5 kvällar i veckan.

    Nu har det övergått till dator och ett spel som heter LoL. Han spelar varje dag, mellan 3-8 timmar, och snackar då med sina vänner i ett headset. Det går omöjligtvis att prata med honom under spelandet.

    Jag har tagit upp med honom vid flera tillfällen att jag känner mig ledsen och bortprioriterad när han väljer dator/tv-spel framför mig och att jag tycker det är viktigt att vi uppskattar varandra och lägger ner energi på vårt förhållande. Vi går t ex aldrig och lägger oss ihop, jag somnar vid 23 efter att ha väntat på att han ska spela klart och han lägger sig runt 02. Jag får verkligen tjata för att vi ska umgås på kvällarna. Jag har sagt att jag skulle vilja ha 1-2 spelfria kvällar där vi lagar mat ihop och ligger i sängen och myser, pratar, har sex. Whatever, jag behöver den där intimiteten. Jag tycker inte 1-2 kvällar är för mycket begärt.

    Han säger att det är hans sätt att koppla av då han har en hög och krävande position på jobbet. När jag tar upp detta med honom tar han det ALLTID på fel sätt, blir irriterad, säger att jag kräver för mycket, att han redan tycker att han är tillräckligt mysig mot mig osv. Sen brukar han säga "jag ska tänka på det, förlåt". Sen sitter han ändå vid datorjäveln nästa dag.

    Nu har det gått så långt att jag nästan inte orkar kämpa mer. Jag orkar inte tjata för att få umgås med honom. Han är en så bra kille, men gnistan börjar dö från min sida. Jag vet inte vad jag ska göra mer.

    Snälla hjälp mig, hur ska jag lägga fram detta på ett bra sätt, så att han förstår? Hans spelande är verkligen ett problem men jag vet inte hur jag ska ta det med honom på ett bra sätt. Att tvinga honom välja mellan mig och spelandet finns liksom inte eftersom det är hans intresse, men kommer vi inte fram till en lösning kommer vårt barn tyvärr att få ha sina föräldrar på skilda ställen.

    Vi är båda i 25-årsåldern, om det nu har någon betydelse.

    Långt inlägg, hoppas det finns någon därute att dela tankar med.

  • Svar på tråden Dataspelsberoende sambo - vad gör jag?
  • Anonym (Övergiven)
    Mysan8601 skrev 2014-03-21 22:49:58 följande:

    Oj, du hade kunnat beskriva mitt förhållande. Vi har varit tillsammans i tre år snart, har en dotter på ett år och har för ganska precis en vecka sedan talat om för honom att prioriterar han inte mig och våran dotter framför datorn så flyttar jag med henne. Nu har han skärpt sig men får se hur länge det håller i sig, jag är väldigt skeptisk. Kan inte ge något annat råd än prata, prata, prata. Hur ser hans familj på hans spelande?


    Jag förstår dig. Det tär verkligen på förhållandet.

    Hans syster som är 9 år yngre spelar också fruktansvärt mycket, runt 8 timmar/dygn. De spelar då tillsammans. Föräldrarna har nu infört att hon bara får spela varannan kväll. Tror faktiskt inte de vet hur mycket min sambo spelar, han skulle aldrig erkänna hur många timmar han sitter framför datorn. Några veckor bokförde jag hans spelande och visade honom antalet timmar vilket var SJUKT, och han nekade ändå till att ha spelat så mycket.
  • Anonym (Övergiven)
    Rainbow gg skrev 2014-03-21 23:11:12 följande:

    Sitter här och konfererar med sambon min, som också gillar tvspel. Han säger att om din kille inte lyssnar när du säger att du behöver närhet så bryr han sig antagligen inte.

    Jag tycker som vanligt - spela med honom. Det är hans intresse och varför ska han intressera sig för dina intressen om du inte bryr dig om hans?


    Förmodligen är det väl så tyvärr, och då finns det väl inte så mycket mer att göra än att gå för min del.

    Han får gärna spela några kvällar i veckan, det gör mig inget. Själv hänger jag mycket på gymmet samt spelar i band - inget han behöver intressera sig för. Jag är inte heller intresserad av dataspel, han får gärna ha sin egentid i detta.

    Men ett förhållande där det lägga fler timmar på spelande än på förhållandet.. Nja, det funkar inte för mig tyvärr (medans det kanske gör det för någon annan).
  • Anonym (Övergiven)
    Mysan8601 skrev 2014-03-21 23:16:41 följande:

    Jo, det tär som tusan, och har snart nått min gräns. Men är också medveten om att det är ett beroende.. Tyvärr så har jag ett barn att tänka på och har inte orken att kämpa mot ett missbruk samtidigt som man ska få allting annat att fungera. Har tyvärr inga bra råd att komma med, men jag hoppas ni löser allt på bästa sätt för jag vet hur jävla ont det gör när ett spel går före allt annat!!


    En stor kram till dig, jag hoppas att allt löser sig för dig, hur det än går. Tack för att du tog dig tid att svara!
  • Anonym (Övergiven)
    Anonym (Gamer eller nörd?) skrev 2014-03-21 23:26:52 följande:

    Min sambo är exakt likadan! Vi har varit ihop 5 år snart och bott ihop i 1 1/2 år nu... Väntar vårat första barn och nu när jag börjar känna mig otymplig och extremt oattraktiv så lyssnar han inte! Sitter på nått som heter WoT.. Enda gångerna vi lägger oss tillsammans är när han vill ha sex. Eller så väcker han mig mitt i natten.. Tröttsamt.. Men älskar honom och att gå isär är inget alternativ. Man får ta dom som dom är.. "Du blev kär i en gamer" är en väl använd fras...


    Grattis till bebisen :) Nej det är sant, jag visste nog inte riktigt vad det var jag gav mig in i och idag vet jag inte om jag är beredd att stanna tyvärr, jag känner mig så isidosatt. Och "man kan bara förändra sig själv" heter det ju, så det är kanske helt enkelt bara att acceptera eller gå, kämpa verkar uppenbarligen inte fungera i detta fallet.
  • Anonym (Övergiven)
    fjonkelina skrev 2014-03-21 23:41:54 följande:

    Om man är 25 år och ska bli pappa är det väl ändå dags att växa upp och ta sitt ansvar i en relation? Tror inte din sambo är så intresserad av ert förhållande som du är för annars hade han nog insett vad du känner eftersom du har tagit upp detta. Hur har du tänkt sedan när bebisen kommer? Ska du då vara ensamstående i ett samboskap?


    Egentligen ser jag ut som Modesty Blaise.........................................
    Nej han verkar tyvärr inte vilja förändra situationen så det kanske inte finns något intresse i att "utveckla relationen vidare" heller.. Jag klarar att bo själv med bebisen om det skulle vara så, jag är inte beroende av min sambo men jag älskar honom och önskar att han kanske kunde vara närvarande och välja mig framför datorn och att vi kunde jobba på vår relation. Det känns som att han tar mig för givet idag.. :(
  • Anonym (Övergiven)
    zarah skrev 2014-03-21 23:43:54 följande:

    Jag gömde sladdarna till hans dator hos en kompis. Han va vansinnig i en vecka sen fattade han. Nu spelar han 2 kvällar i veckan. Och vi äter alltid ihop. Kan låta töntigt men jag hann Lixom äta 3 portioner innan han änns uppfattade att det va mat.... Kände mig med så fruktansvärt bortprioriterad. Men göm sladdarna (som sagt helst hos någon annan) försök få han att förstå. Fattar han inte så stick. Tror mig det är så inte värt det när ni skaffar barn. Det va efter vår dotter kom ut som jag tog tag i det. Så gör det innan barnet kommer


    Det där med maten känner jag igen, känner mig så jävla tragisk som lagar mat och sen äter själv eftersom han är "mitt i ett game". Haha tack för sladdtipset!! ;)
  • Anonym (Övergiven)
    studentbruttan29 skrev 2014-03-21 23:58:20 följande:

    Mitt ex spelade WoW, jag gjorde slut efter typ 3 år. Varför ska jag sitta själv i ett förhållande. Nä tack, jag värderar mig själv högre. Kommer aldrig mer dejta en småunge som bara tänker på sig själv. Och det finns många av dem.


    Bra att du värderar dig själv högt och vet vad du vill ha, you go girl! :)
  • Anonym (Övergiven)
    Anonym (Freddan) skrev 2014-03-22 00:01:42 följande:

    Tycker faktiskt inte att han spelar onormalt mycket. Jag (man, 41 år) spelar ungefär på denna nivå själv. Likadant gäller mina vänner.


    Ja det finns ju många som spelar så mycket eller mer, absolut. Dock upplever jag att jag blir bortprioriterad 9 gånger av 10 vilket gör mig ledsen. Vi äter aldrig middag ihop, jag äter ensam medans han spelar (även om jag frågat 4-5 ggr om han vill ha), vi går aldrig och lägger oss ihop, ja sådana där småsaker.. Jag kräver absolut inte att hans ska umgås med mig varje kväll, men att komma hem från jobbet vid 18 och slå på datorn och sitta fram till 02 i princip okontaktbar.. För mig känns det ohållbart tyvärr.
  • Anonym (Övergiven)
    Unaangelita skrev 2014-03-22 00:12:33 följande:

    Oj jag hade blivit tokig om min sambo spelade bort alla kvällar! Min sambo är också en gamer, men nu jobbar jag skift (dag o natt) och han endast kontorstider så när jag jobbar passar han på att spela som en galning. Han spelar när jag e hemma också men då när jag gör något annat för mig själv. Har inte några specifika råd men jag tycker du ska sätta dig ner och ställa krav. Kan vara att ni iaf äter middag tillsammans varje dag, tar hand om hushållssysslorna tillsammans dagligen, att du planerar in aktiviteter några kvällar typ gå på bio tillsammans, ut o promenera vissa bestämda dagar, ut o käka eller vad som helst ni tycker är kul. Jag säger rakt ut till min gubbe att nu får han slita sig från datorn och umgås med mig. Han lyssnar 9/10ggr så jag kanske har tur med min bara. Jag kan inte heller tänka mig börja spela dataspel, det är hans intresse och jag har mina intressen. Palla sitta ihop-klistrade jämt bara för att man ska få en chans att umgås?? Näää låt han spela men ställ lite krav! Lycka till! :) och grattis till bebben!!!!


    Vad bra att ni hittat en lösning som fungerar för er, att han spelar när du jobbar är ju en perfekt lösning. Vad fint av honom att lyssna på dig, det är viktigt att man kan kommunicera såklart.

    Tack för dina fina tips, jag tar dessa till mig och ska ha dem i åtanke!!
Svar på tråden Dataspelsberoende sambo - vad gör jag?