Inlägg från: Anonym (Man X) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Man X)

    Stöttning för oss om behöver sluta se vår älskare

    Anonym (Jadå) skrev 2014-03-22 20:21:50 följande:
    Otroligt att så många ids komma med pekpinnar . Vem som helst kan bli attraherad och trilla dit på någon annan än sin partner. Blotta antalet som skriver här om samma sak bevisar det.

    Föll själv för en kollega för ca 5 år sen. Var hur lycklig som helst med min man , men blev ändå förälskad i en annan.. Trodde ALDRIG jag skulle hamna i den sitsen. Det var ett rent helvete att ta sig ur. Jag berättade för min man och sen var det bara att kämpa kämpa kämpa..

    Passion är så förrädiskt. Så starkt , man ljuger för sig själv och för alla andra för att få sina mest primära behov tillfredsställda . Det är som en drog eller psykos .

    Jag skrev affirmationer till mig själv sim jag läste när jag fick impulsen att kontakta honom igen.

    Typ: du kan du orkar . Glöm inte vad du EGENTLIGEN vill. Möt oron i magen och ångesten över att inte ha honom . Känn igen det , och skicka det vidare.

    Bättre dagar kommer .

    Lycka till!!

    Btw min mormor som är 97 säger att alla trillar dit på någon annan nån gång. Vi är bara människor



    Jag tror precis tvärtom!

    Att alla attraheras av andra förr eller senare, det tror jag också på.

    Men jag anser att man ALLTID har & gör ett val.

    Det är sällan jobbflirten inleds på fikarasten 14.42 och man sexar på toan 14.43.

    Oftast börjar det med blickar, kommentarer, flirter etc.

    Vad jag menar är att man redan i inledningen kan välja att besvara flirten men också att avsluta den. Detta kan man välja att göra (oftast underbart en längre period) om och om igen. ..innan man hamnar i situationen där man "bara inte kunde stå emot".

    När kollegan flirtar för tredje gången kan man välja att svara kort och jobbrelaterat, gör man så några ggr slutar de flesta att försöka.

    Man kan undvika att samåka hem "vi ska ju ändå bara åt samma håll", man kan välja otroligt många ggr innan man hamnar i en situation där det hela blir oundvikligt.

    Alla människor har svackor, toppar & sårbara perioder i sina relationer, även när relationerna är bra. Man kan välja att besvara flirter och man kan välja att inte göra det.

    Men det är aldrig något som "bara hände".

    Det är alltid ett aktivt val....eller snarare många aktiva val....som leder till otrohet.
  • Anonym (Man X)

    Oftast under en längre period - ska det stå i första parentesen.

  • Anonym (Man X)
    Anonym (Man XY) skrev 2014-03-23 19:23:37 följande:

    Visst har vi ett val!


    Jag precis som många andra vill ha en "småbusig" relation till utvalda kollegor. Sedan kan det hända att man trillar dit och gör något ogenomtänkt men alternativet att bygga upp tillvaron på att aldrig kunna frestas genom att inte samåka eller flirta är horribelt och ger en ganska mörk syn på vår fria vilja.


    Om en kollega hade betett sig som det du beskriver ovan så hade jag gömt hans röda häftmaskin...


    Jag säger inte att man inte kan småflirta lite, om man klarar av att dra gränsen väldigt tydligt, framförallt för sig själv.

    På sig låter det som att "Oops, jag trillade dit, jaja..bättre lycka nästa gång".

    Du verkar ta väldigt lättsamt på det och det är egentligen också okej...om din partner tycker likadant. För de allra flesta innebär otrohet en livskris där familjer slås i spillror och den drabbade kan få svårt med tillit i framtida relationer.

    Så visst, jag kanske låter tråkig men jag tror att man kan ha kul på jobbet utan att behöva ha en sexuell anspänning.
    Vad tråkigt för dig om du behöver den kicken för att tycka att det är kul på jobbet....och vad tråkigt för din eventuella partner...
  • Anonym (Man X)
    Anonym (Man XY) skrev 2014-03-24 20:25:28 följande:
    Tänker hålla detta kort eftersom det är OT och jag ber hemskt mycket om ursäkt TS, jag kommer hålla tyst sedan.ManX; Du läser in väldigt mycket i det jag säger utan att veta ett dyft.

    Vi har alla en referensram och min är formad av mina erfarenheter där jag både bedragit och blivit bedragen.

    Äktenskapet som jag tack och inte längre befinner mig i havererade på grund av ett för mig mycket större svek där min dåvarande partner tyckte att flaskan var intressantare än mig och våra barn. Otrohet är en begriplig om än tråkig orsak, att ligga stupfull framför TVn är bara fruktansvärt tragiskt och obegripligt.

    Dessutom - Exfrun kan mycket väl tillhöra falangen stenkastare här som skriker "dumpa" eller "skilj dig". Av den anledningen har jag mycket svårt dessa intoleranta människor som lider av grav åsiktsinkkontinens.Så från mitt perspektiv, mänskliga relationer är spännande och givande. Att bli förälskad är underbart och vi har svårt att styra det. Ibland stöter vi på människor som vi bara klickar med, ibland sveps vi bara med. Detta gäller framförallt om allt inte är så bra hemma eller om vi har glömt att uppskatta det vi har.

    Det är mänskligt. Inte svagt, Mänskligt!

    Det kan vara så att vissa som skriver här har ett fulländat äktenskap men bitterhet och hat i inläggen gör att jag snarare tror att det är kråkor som älskar att berätta för örnen hur den skall flyga. Värdelösa råd som inte tröstar eller ser framåt utan bara är till för att skuldbelägga.

    Oj blev långt ändå... sorry



    Uppriktigt sagt förstår jag inte vad det här inlägget har med saken att göra. Du känns väldigt ot.

    Jag håller med om att det är mänskligt att fela. Men att jag anser att man faktiskt har ett val och därmed också får ta ansvar för sina handlingar, oavsett vad man väljer.. .innebär inte att jag har åsiktsinkontinens.

    Att din man var alkoholist kan möjligen vara en förklaring till att du valde som du gjorde men det var fortfarande ett val.

    Måste man hålla med dig och din väldigt lättsamma attityd till otrohet för att få ha åsikter och skriva?

    Är man automatisk bitter för att man väljer att inte förnedra & svika sin partner?

    Vilka märkliga värderingar i så fall!

    Ps. Ja, när det är så öppet att alla kollegor vet, är det förnedrande för partnern. När partnern väl får veta sanningen (oftast kommer det fram förr eller senare) är det förnedrande och ett väldigt svek.
  • Anonym (Man X)
    Anonym (isabella) skrev 2014-03-25 13:27:40 följande:
    Tackade nej till en konferens igår som jag väldigt gärna skulle vilja åka på, av flera anledningar... Känns som en allt för stor risk just nu, eftersom han kommer vara där. Men jag vill. Vill allt och ingenting. Allt utom att vars hemma :'(



    Jag har svårt att tycka synd om dig, är det så illa får du väl ta ditt ansvar och antingen jobba på en förbättring eller skilja dig.
  • Anonym (Man X)
    Anonym (Man XY) skrev 2014-03-25 16:27:09 följande:
    Q.E.D.
    Vet tyvärr inte vad det betyder.
  • Anonym (Man X)
    Anonym (isabella) skrev 2014-03-25 13:56:12 följande:

    Jösses vad mycket du tillför tråden.
    Det är väl upp till dig hur mycket du tar till dig, rådet var ärligt och vänligt menat.

    Förstår att du tolkade tonen som tråkig men själva rådet är inte så himla dumt om du tänker efter, du låter inte dirket glad eller lycklig över ditt liv, då är det väl bra att antingen försöka förbättra den befintliga relationen eller gå vidare...eller?

    Så jag tycker nog att jag bidrar till tråden, sen att jag inte tycker synd om dig eller säger det du vill höra, dert är en helt annan femma.
Svar på tråden Stöttning för oss om behöver sluta se vår älskare