Anonym (isabella)

Äldre 23 Mar 20:23

190 svar

Stöttning för oss om behöver sluta se vår älskare

Anonym (Jadå) skrev 2014-03-23 10:55:25 följande:

Klart man kan hantera en förälskelse bättre genom att stå emot, men nu var fokus på vad man kan göra när man inte lyckats med det .
Hur man handskas med konsekvenser osv , de man oundvikligen sårat .
Jag tog beslutet att berätta för min man eftersom jag mer eller mindre blev som förbytt , stressad frånvarande , deppig osv. Han trodde han hade gjort ngt och det var inte ok att han skulle tro att det var hans fel. Om förutsättningarna för vårt äktenskap ändrats hade han rätt att veta varför . Han var mycket tacksam att jag berättade . Om jag inte gjort det hade han lämnat mig.
Nu till det svåra varför ?
Ja jag kan ärligt säga att jag saknade inget med min man . Min väg korsades helt enkelt av en person jag var kompatibel med .

Usch jag rös när jag läste det här, det är precis i den här situationen jag är nu. Helt besatt av en kollega, håller på att bli galen. Och det är besvarat vilket gör allt värre. Hemma är jag bara sur arg och ledsen. Min man fattar ingenting. Har ingen jag kan prata med, känns som att jag bara vill sticka i från allt.

Anonym (isabella)

Äldre 23 Mar 21:13

#43

Anonym (Jadå) skrev 2014-03-23 20:49:44 följande:

Isabella. Jag kände exakt likadant.
Blev flyktbenägen till tusen, man håller på att krypa ur skinnet. Något som faktiskt hjälpte var att läsa om hur vi fungerar i en stark passion / förälskelse . Dopaminpåslaget gör att man faktiskt BLIR kocko på riktigt.
Jag och min kollega fick nästan göra våld på oss själva för att stå emot , men vi tog beslutet att inte ha kontakt eller röra vid varandra mer. ( vi hade aldrig sex) under tiden hann vi sansa oss , även om känslorna var på riktigt , så var konsekvenserna för stora . Nu 5 år senare förstår jag att jag älskade denna människa, men att jag älskar min man mer. Hjärtat ÄR komplicerat .

Just så. Han finns på mitt jobb men inte så att vi jobbar ihop, men när vi träffas - kemi till tusen. Jag tar alla undanflykter för att inte vara hemma, och är oftast ute och går, snabbt som fan med hög musik i lurarna, för att inte behöva tänka. Jag har pratat med ett par kompisar men det verkar tycka att jag är dum i huvudet, att min man är perfekt, och att jag borde ta mig samman. Men hur fan då! Min man vill åka bort med mig i ett par veckor, men jag vill inte, orkar inte ens försöka kämpa just nu känns det som, försöker bara hålla huvudet över ytan. Jag vet inte riktigt om den mannen är singel eller inte, faktiskt.

Anonym (isabella)

Äldre 23 Mar 21:20

#44

Anonym (Kram) skrev 2014-03-23 20:35:55 följande:

Sitter i samma situation.. :( En del av mig skulle vara vilja klona mig för att vara på 2 ställen samtidigt.. Värker i hjärtat hur jag än tänker...

Kram till dig!

Anonym (isabella)

Äldre 23 Mar 21:21

#45

Anonym (isabella) skrev 2014-03-23 21:13:32 följande:

Just så. Han finns på mitt jobb men inte så att vi jobbar ihop, men när vi träffas - kemi till tusen. Jag tar alla undanflykter för att inte vara hemma, och är oftast ute och går, snabbt som fan med hög musik i lurarna, för att inte behöva tänka. Jag har pratat med ett par kompisar men det verkar tycka att jag är dum i huvudet, att min man är perfekt, och att jag borde ta mig samman. Men hur fan då! Min man vill åka bort med mig i ett par veckor, men jag vill inte, orkar inte ens försöka kämpa just nu känns det som, försöker bara hålla huvudet över ytan. Jag vet inte riktigt om den mannen är singel eller inte, faktiskt.

Pratade just med min man om resan, och att jag känner att jag behöver utrymme. Han frågade naturligtvis varför men jag har inget bara svar. Nu har han stängt in sig och är skitsur. Vilken helg, skönt att det är måndag i morgon.

Anonym (isabella)

Äldre 23 Mar 21:34

#47

Anonym (Jadå) skrev 2014-03-23 21:32:24 följande:

Isabella . Det är nästan komiskt.. Du följer mitt mönster exakt

Hade också panik och bad om utrymme ..
Min man frågade efter bara ngn vecka / dagar vad fan det var med mig. Du kan vänta dig samma, eftersom du verkar vara lika värdelös som mig på att hålla masken så råder jag dig att bara vara ärlig . Han kommer att fatta ändå , och veta att du ljuger .

Sjukt! Önskar att jag kunde prata mer med dig! Gud han kommer bli vansinnig nu, och säkert varje gång jag är sen från jobbet... Pratade du med några vänner? Vad sa de?

Anonym (isabella)

Äldre 23 Mar 21:48

#49

Anonym (Jadå) skrev 2014-03-23 21:42:26 följande:

Den enda jag pratade med ( innan jag sa som det var till maken ) var min mamma. Hon hade varit i en liknande sits , de flesta hamnar där ngn gång .
Man måste sansa sig, även om det är svårt just nu för dig. Jag fattar precis.

Min man blev såklart väldigt ledsen , men samtidigt hade även han känt attraktion för andra och kunde på ngt sätt sätta sig in i hur det kan bli om man är i närheten av sitt ögas begär ofta.
Han hade massor av frågor , men såsmåningom tog vi oss vidare, även om det såklart alltid finns där .

Berättade du vem det var, ville han veta det? Jag vet faktiskt inte vad jag ska ta mig till.

Anonym (isabella)

Äldre 23 Mar 21:58

#52

Anonym (Jadå) skrev 2014-03-23 21:51:28 följande:

Isabella
Hur långt har ni gått du och din kollega ?
Hur går hans tankar ?
Jag hade turen att falla för ngn som var mer balanserad . Han jagade mig inte runt kontoret för sex . Utan vi talade allvar om hur vi kände för varandra och inför våra resp. Man måste känna igen och förstå att under den starkaste fasen VILL man lämna enbart för att få .. Ja.. Ha sex och närhet med den andra

man är beredd att sätta allt på spel . Därför MÅSTE man backa lite.. Kram

Inte alls, egentligen, men vi pratar, har ögonkontakt, dyker upp på samma ställen hela tiden även om det inte finns någon anledning för det. Han stirrar på mig jämt! Gick till hans avdelning för att lämna lite grejer häromdagen, och då strök han min arm. Typ inget egentligen, men ett par stycken som jag känner väl på jobbet har öppet frågat om det är är något 'going on'. De är väl inte blinda, antar jag.

Anonym (isabella)

Äldre 23 Mar 22:01

#53

Anonym (Jadå) skrev 2014-03-23 21:55:42 följande:

När jag berättade att jag haft känslor och attraktion för ngn annan så visste han vem det var.
Är man förtjust i någon har man benägenheten att nämna denne

Eftersom det då var " ute" så kunde min man slappna av mer. Kollegan ger han inte mycket för däremot , men konstigt vore ju annars.

Det håller jag med om! Tack för att du tar dig tid, förresten!

Anonym (isabella)

Äldre 23 Mar 22:08

#56

Anonym (Jadå) skrev 2014-03-23 22:02:52 följande:

Nej kollegorna vet!
Var samma med oss, man är inte osynlig alls. Eftersom ni inte gjort mer , så kan du kanske vänta med att berätta men då måste du hålla masken hemma. Och så måste du hålla dig borta fr kollegan . Lycka till .

Jag ska verkligen försöka. Men det är lite som att säga, 'tänk på en färg, men inte på grönt!'

Men hur kan två personer som inte känner varandra bara klicka sådär?? Det känns inte normalt!

Anonym (isabella)

Äldre 23 Mar 22:13

#58

Anonym (Jadå) skrev 2014-03-23 22:11:06 följande:

Ja det där med attraktion och kemi är märkligt.. Prova en dag i taget.

Mm ska göra det!

Anonym (isabella)

Äldre 25 Mar 13:27

#67

Tackade nej till en konferens igår som jag väldigt gärna skulle vilja åka på, av flera anledningar... Känns som en allt för stor risk just nu, eftersom han kommer vara där. Men jag vill. Vill allt och ingenting. Allt utom att vars hemma :'(

Anonym (isabella)

Äldre 25 Mar 13:56

#69

Anonym (Man X) skrev 2014-03-25 13:46:34 följande:

Jag har svårt att tycka synd om dig, är det så illa får du väl ta ditt ansvar och antingen jobba på en förbättring eller skilja dig.

Jösses vad mycket du tillför tråden.

Anonym (isabella)

Äldre 31 Mar 17:16

#78

Benny1957 skrev 2014-03-29 22:57:48 följande:

Nyfiken på hur det gått både för TS och Isabella. Klarar ni att hålla era löften?

Japp, konferensen var i helgen, och istället bokade jag upp en weekend med min man - vi hade riktigt roligt faktiskt, och pratade mer än vi gjort på länge!
Det är rätt tufft på jobbet på flera sätt, men jag försöker fokusera mer, det kommer gå. Det måste.

Anonym (isabella)

Äldre 1 Apr 15:51

#81

Anonym (Man) skrev 2014-04-01 06:46:50 följande:

Det finns bara ett sätt. Undvik all form av kontakt (sms, mail, etc). Med tiden kan livet långsamt börja återgå till det mer normala. Barnen är centrala i äktenskapet och utgör det gemensamma. Om ni vill ha fler, skaffa det. De ger mycket glädje och utgör ett gemensamt intresse. Visst kan det finnas lyckliga barnfria äktenskap, men de är mycket ovanliga. Jag tror inte på dem på lång sikt.
Lycka till!

Det här var väldigt intressant. Jag tror vårt problem egentligen började i och med att vi inte kommer överens om att skaffa barn eller inte. Vi har alltid sagt att vi inte vill, båda är absoluta karriärsmänniskor som gillar att resa.

Innan jul släppte min man en bomb och sa att han hade ändrat sig. Det har inte jag.

Anonym (isabella)

Äldre 1 Apr 15:51

#82

Benny1957 skrev 2014-04-01 08:36:33 följande:

Det här var roligt att höra. Ofta går det slentrian i våra förhållanden och vi får så väldigt lite tid för varandra. Då blir ett "äventyr" vid sidan, något som bryter slentrianen. Men det går att få till äventyr även inom ett förhållande bara man kommer ihåg på det.

Engelsmännen kallar det "dirty weekend", detta att man åker iväg ett par utan barn, och bor över en helg på ett hotell där man blir uppassad och kan få äta gott, dricka gott och få tid för varandra. Jag tror det är en bra vana, att som du "boka upp en weekend med min man" en gång i månaden.

Mannen kommer säkert att undra varför partnern så plötsligt börjar boka in hotellhelger eller satsar på att få till stånd häftigt sex, men skyll på att du läst i ett forum på nätet hur viktigt det är att verkligen jobba på sin relation. Det är ju ingen lögn och kan förklara varför ditt intresse för sex etc stigit så snabbt.

Förutom att detta att kunna tacka nej och göra något med sin man istället för "älskaren" stärker förhållandet, så stärker det på sikt också självkänslan. Att bara "flyta med och låta sig förföras" kan vara skönt ett tag men sen kommer skammen över "att vara så svag". Plus detta att ljuga och behöva "trixa" bakom ryggen på sin man och sina barn. Det kan verkligen fräta sönder den sista rest av självkänsla man har kvar. Så du kan vara stolt över dig själv Isabelle och lycka till i fortsättningen.

Tack det värmer! Jag kommer fortsätta uppdatera =)

Anonym (isabella)

Äldre 28 Apr 15:04

#91

Benny1957 och ni andra som hjälpt i tråden - tack! Jag börjar känna mig klarsynt i mitt förhållande för första gången på ett bra tag. Mår kanon! Jobbar kvar men kommer antagligen börja frilansa snart. Känslorna för den nya började ta slut när jag fokuserade på min man, som faktiskt är en kanonkille som jag skjutit åt sidan. Nu tänker jag knappt aldrig på den andra mannen, men försöker ändå att undvika honom. Jag tror jag vet vad som hände, om någon är intresserad. ;) jag fokuserade så mycket på jobbet, löpspåret, vännerna, att vara en high earner att jag glömde bort min underbara man, som till slut satt hemma med hunden framför tvn och väntade på mig - och då tyckte jag han var tråkig. Nä det här blir långt, men jag börjar förstå vad jag kunde ha riskerat - och förlorat. Tack..

Anonym (isabella)

Äldre 7 Oct 00:08

#186

Allt har gått bra, jag har slutat på min gamla arbetsplats, vi har ingen kontakt, ingen gemensam nämnare.

Tänker egentligen knappt aldrig på honom heller, känns lite som en konstig dröm. Min man och jag har hittat tillbaka till varandra.

För någon månad sedan såg jag honom på ett fik med vad jag tror var hans familj. Jag tänkte inte ens, jag bara reste mig och gick. Det kändes som jag skulle sprängas i bitar, varför vet jag inte egentligen. Jag kände mig helt knäckt hela dagen.

Allt jag hoppas på nu är att jag aldrig kommer in i en sådan här situation igen. Jag bygger starka murar runt min lilla familj (jag och min man)

Stöttning för oss om behöver sluta se vår älskare

INNEHÅLL