Inlägg från: Anonym (Mmmm.) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Mmmm.)

    Stöttning för oss om behöver sluta se vår älskare

    Som bedragen är det med skräckblandat intresse man läser den här tråden...

    Min ex-fru var i precis den här situationen förra året och avslutade relationen med sin älskare. Det var så känslomässigt men han är ju nästan 15 år äldre så jag tror att hon förstod på något plan att det inte skulle hålla i längden. 

    Två dagar senare hittar jag alla mejl. Hon bönade och bad om förlåtelse men jag kunde inte leva med sveket trots att jag fortfarande älskade henne.

    Nu har vi gått igenom en otroligt bitter skilsmässa och jag vägrar prata med henne. Alla mina känslor för henne är borta.

    Jag skäms lite för att säga det men jag njuter verkligen av att hon står utan någonting nu. Det blev en dyrköpt läxa.

    Karma, bitches!

  • Anonym (Mmmm.)

    Otroligt hur den som är otrogen kan bli offret. Människan är expert på att rättfärdiga och hitta giltiga skäl till sina handlingar. 

    Men, men, jag ska inte kapa tråden, det här handlade ju om stöttning i att göra det rätta, dvs dumpa det vid sidan om och försöka hitta tilllbaka,

    I mitt fall dumpade exet älskaren men sen hittade jag mejl några dagar senare och allt kom fram i ljuset. Skilsmässan var ett faktum och det vara BARA otroheten som var orsaken. Inget "vi har växt ifrån varandra" eller så. Jag kunde helt enkelt inte leva med sveket och vi har ingen som helst kontakt idag. Barnen byter vi via förskolan och det är radiotystnad däremellan. Det känns otroligt bra. Hon ville tillbaka men det är helt omöjligt.

    Det krävs en otroligt egocentrisk människa för att vara otrogen. Det ser man även i den här tråden, den otrogne ska fatta ett beslut och sen ska alla nöja sig med det ungefär. Då blir det bra. Som om det bara vore upp till er.

  • Anonym (Mmmm.)
    Benny1957 skrev 2014-07-03 09:03:14 följande:
    Men varför vill du skada dina barn? Att ditt ex sårade ditt EGO så mycket att hon lockade fram 7åringen i dig är en sak, men era barn skall väl inte behöva lida för det. Och det är denna typ av "sura skillsmässor" som skadar barn mest.

    Att hon svek och var otrogen genom att ha sex med en annan man är helt hennes fel och hennes ansvar. Men steg två. Att välja att plåga barnen genom "att växla på dagis" och vägra ha kontakt med mamman är helt ditt ansvar. Och den enorma skada du tillfogat era barn så här långt får du leva med tills du läggs i en kista.

    Men du kan förhindra att göra det värre genom att säga till 7-åringen i dig att " kissa och gå och lägga sig!" VÄX UPP FÖR FAN!!!

    Ni är två människor som är hopbundna för evigt genom att ni har barn ihop. Då måste ni se till att de får bästa möjliga uppväxt och det får de inte om en utav dem har regredierat tillbaka till ett barnstadium för ett sårat egos skull.

    Så ställ dig själv framför spegeln och säg högt: "Jag är en vuxen man nu. Jag måste vara beredd att ta ett vuxenansvar och visa att jag kan hantera ett svek på ett vuxet sätt. Och framförallt skall barnen inte behöva lida."

    Svälj sedan stoltheten och ring upp barnens mor. Förklara att även om du fortfarande känner bitterhet så får det inte gå ut över barnen så därför har du insett att ni måste börja prata från och med nu. Kanske ska ni också boka tid hos en familjeterapeut för att tala igenom det som skedde och lägga upp en plan umgänget med barnen.
    Du har helt fel och jag håller inte med dig alls. Din raljerande ton med personliga påhopp i skrikiga versaler hjälper inte heller. Vill du bli tagen på allvar föreslår jag ett lite mer vuxet och vårdat språk.

    Barnen mår bra när jag och barnens mor inte umgås därför att jag mår bra när vi inte umgås. Umgänget med barnens mor är därför på ett minimum just med hänsyn till barnen.
  • Anonym (Mmmm.)
    Benny1957 skrev 2014-07-04 16:20:13 följande:
    Jag hade egentligen inte tänkt kommentera sign Mmmms kommentar, eftersom detta är en tråd för de som söker stöttning när de försöker bryta med en älskare, men han kan väl få fungera som avskräckande exempel för hur illa det kan gå för barnen om man är otrogen och blir upptäckt. För ingen kan väl på allvar tro att Mmms barn mår bra när hans sårade ego gjort att han inte längre talar med barnens mor.
    Ja, låt mitt exempel bli en varning. 

    Nu har det bara gått ett halvår sen vi separerade och det är mycket möjligt att kommunikationen förbättras över tiden. Det hoppas jag också naturligtvis. Just nu är det dock så att barnen mår bättre av att inte se oss ihop. Det blir oöverstigligt och även om man "biter ihop" och tvingar sig att "växa upp" så ligger känslorna där under och sånt plockar barn upp direkt. Bättre att hålla avstånd och ta praktiska saker om barnen via mejl.

    Självklart är jag tydlig med att "mamma älskar er" och allt det där. Vi hade utvecklingssamtal på förskolan innan sommaren och dom hade inte märkt någonting på barnen. Allt väl. På ytan givetvis men det är ju det man kan begära. Dom är lite för små för att ifrågasätta än tror jag.

    Återigen, hon ville tillbaka efter att förälskelsen hade lagt sig men dagarna efter hon hade bestämt sig för det och avslutat med honom kom allting fram. Nu lider alla och hon mest av alla. Barnen, jag, hon, älskaren, ingen fick som dom ville.

    Så tänk er för. Be careful what you wish for...

    Läste en intessant artikel i SvD för ett tag sen om en kvinna som haft alla tre rollerna: älskarinna, bedragen och otrogen. Otrogen var utan tvekan värst. Man kan välja vem man ska leva med med ett enda undantag: sig själv.

    www.svd.se/nyheter/idagsidan/sex-och-relationer/maria-har-varit-otrogen-bedragen-alskarinna_7634214.svd
  • Anonym (Mmmm.)
    Anonym (Jadå) skrev 2014-07-08 08:43:47 följande:

    På dagen tre månader sen jag och tjafset bröt. På dagen en vecka sen jag såg honom ( vi jobbade ihop) . Första dagen på jobbet efter han slutade kändes som en mardröm . Alla hans saker var bortplockade. Han lämnade endast ett väldigt neutralt mejl som avsked . Precis som vi kom överens om.

    Men... Dagarna går och även om jag vet att jag aldrig kommer att komma över honom helt för detta var en stor förälskelse , så vet jag att jag blir mer och mer mig själv. Nu kan jag få perspektiv och ge mitt äktenskap en ärlig chans.

    ( innan jag blir påhoppad. Vi hade aldrig sex och jag berättade allt för min man när jag insåg att jag var kär i en annan)

    Vi människor är komplicerade varelser. Kanske är vi här för att ställa till kaos?


    Helt rätt.

    Jag önskar mitt ex hade gjort så, då hade vi haft en chans. Känslor kan man ju inte rå för. Nu känner hon att hon vill tillbaka till familjen men det är för sent.
Svar på tråden Stöttning för oss om behöver sluta se vår älskare