Benny1957 skrev 2014-07-04 16:20:13 följande:
Jag hade egentligen inte tänkt kommentera sign Mmmms kommentar, eftersom detta är en tråd för de som söker stöttning när de försöker bryta med en älskare, men han kan väl få fungera som avskräckande exempel för hur illa det kan gå för barnen om man är otrogen och blir upptäckt. För ingen kan väl på allvar tro att Mmms barn mår bra när hans sårade ego gjort att han inte längre talar med barnens mor.
Ja, låt mitt exempel bli en varning.
Nu har det bara gått ett halvår sen vi separerade och det är mycket möjligt att kommunikationen förbättras över tiden. Det hoppas jag också naturligtvis. Just nu är det dock så att barnen mår bättre av att inte se oss ihop. Det blir oöverstigligt och även om man "biter ihop" och tvingar sig att "växa upp" så ligger känslorna där under och sånt plockar barn upp direkt. Bättre att hålla avstånd och ta praktiska saker om barnen via mejl.
Självklart är jag tydlig med att "mamma älskar er" och allt det där. Vi hade utvecklingssamtal på förskolan innan sommaren och dom hade inte märkt någonting på barnen. Allt väl. På ytan givetvis men det är ju det man kan begära. Dom är lite för små för att ifrågasätta än tror jag.
Återigen, hon ville tillbaka efter att förälskelsen hade lagt sig men dagarna efter hon hade bestämt sig för det och avslutat med honom kom allting fram. Nu lider alla och hon mest av alla. Barnen, jag, hon, älskaren, ingen fick som dom ville.
Så tänk er för. Be careful what you wish for...
Läste en intessant artikel i SvD för ett tag sen om en kvinna som haft alla tre rollerna: älskarinna, bedragen och otrogen. Otrogen var utan tvekan värst. Man kan välja vem man ska leva med med ett enda undantag: sig själv.
www.svd.se/nyheter/idagsidan/sex-och-relationer/maria-har-varit-otrogen-bedragen-alskarinna_7634214.svd