Det värsta du varit med om vad gäller barnkalas?

Jag var ofta utanför och van vid att inte bli bjuden till de flesta kalas, senare fester etc. Det hörde till undantagen att jag blev bjuden. Egentligen brydde jag mig nog inte så mycket om själva kalasen/festerna etc men jag avskydde när de andra i skolan stod och pratade om händelsen innan och sedan efteråt. Jag försökte låtsas som ingenting men tyckte det var jobbigt att försöka låtsas som jag inte hörde. Vilket är lite svårt om man sitter tex 4 vid ett bord och de andra 3 pratar om någon fest i helgen ...

När jag var runt 7-8 år var det en tjej i klassen som skulle ha kalas. Jag hade faktiskt blivit bjuden denna gång och pratade glatt med min enda riktiga kompis om det. Det visade sig då att hon inte blivit bjuden och hon var jätteledsen och grät för det. Så jag blev superarg å hennes vägnar och drog mig inte för att fråga ut kalas-tjejen i fråga om varför inte min kompis var bjuden. Hon blev jätte generad och jag kommer inte riktigt ihåg vad ursäkten var. Men jag minns att jag vägrade gå på kalaset av ren lojalitet till min kompis i alla fall.

T.o.m som vuxen har jag relativt nyligen blivit "bortglömd" från ett återträff/utekväll av ett gammalt team på jobbet. Alla andra var medbjudna utom jag. Guud så alla gamla känslor vällde upp igen när jag återigen befann mig in en situation där andra stod och pratade om vilken restaurang de skulle gå på och jag stod bredvid och låtsades som det regnade ...