Ragnar skrev 2014-03-26 11:06:58 följande:
En lösning på alla problem tror jag absolut inte det är, men inget fel med tidiga betyg dock. Här får barnen betyg från första klass (6 år). Dock delas betygen ut direkt till föräldrarna under ett kvartsamtal i slutet av varje termin, utan att barnen är med. Man uppmanas även att inte göra betygen till någon stor grej för barnen, utan de ses mer som ett verktyg för lärare och föräldrar till att bedöma var barnen står och var de behöver mest stöd. De får dessutom betyg i uppförande där det ingår allt från att komma i tid till att bete sig på ett bra sätt mot sina klasskamrater.
Min son hade 10 (högsta betyg) i matte både ettan och tvåan. Men höstterminen i trean fick han plötsligt bara 7. Det visade sig att det var vissa saker han inte förstått alls och då han är väldigt blyg på gränsen till social fobi, vågar han inte fråga om hjälp. Men han tar nu matteboken med hem regelbundet och vi kan hjälpa honom här hemma i lugn och ro istället och läraren vet även att hon måste ha lite koll på honom för att han inte vågar be om hjälp. Så jag skulle gissa på att han får tillbaka sin 10:a i vår igen. Detta hade ju kunnat komma fram till oss genom ett skriftligt omdömme också. Men jag tror att ett riktigt betyg ger klarare besked och mindre risk för missförstånd.
Eftersom det dock inte är obligatoriskt med betyg första åren fick vi bara skriftliga omdömmen från en del lärare. Tyckte de var rätt luddiga och sa egentligen inte mer än sonen är en ordentlig elev som inte gör så mycket väsen av sig. Har tex. ingen aning om hur han står sig i engelska mer än att läraren är nöjd med honom. Om det innebär att han ligger på 5 (godkännt) eller 10 har vi ingen aning om.
Det kan jag hålla med om. Jag är egentligen för betyg tidigt för det gör det svårare för både föräldrar och lärare att blunda för problem och det ger att sänkningar (och höjningar) som du skriver om tydligare.
Jag är nog egentligen för betyg som mätinstrument. Men då måste utfallet följas upp av åtgärder. Idag underkänns 10-20% på standardproven i åk 3, de måste få adekvat hjälp om det ska vara någon vits att mäta. Och i den situationen måste det vara väldigt deprimerade att få dåligt betyg år efter år.
