• Anonym (vi)

    vad kan man göra?

    När jag och barnens var oense om vad som var bäst för våra barn (han tyckte vi kunde ta en var) så lät jag dem tala med skolkuratorn. Då blev det någon helt oberoende som bara stod på barnens sida. Jag menar, jag kanske hade fel? Kanske hade den äldsta det bättre med pappa även fast jag inte tyckte det.

    Hon sa bla att barn i den åldern (min dotter var då 9 lite drygt) inte kan se riktigt vad de förlorar, de ser bara vad de vinner men att de fall där barnen flyttat till enbart den ena (särskilt då en de inte bott med mer än varannan helg som i vårt fall) så har de allra allra flesta flyttat tillbaka inom 3 månader.

    Så, mitt råd är att vara noga med att lyssna på 11 åringen utan att skuldbelägga för att denne 'väljer' den ena föräldern över den andra, om barnet gör det. Barn ska lyssnas på och utefter vilken mognad de har så får de mer att säga till om, MEN även om barnet lyssnas på så är det inte säkert att det blir det som barnet vill.
    Låt också möjligheten att flytta tillbaka finnas öppen.

  • Anonym (vi)
    Anonym (försiktig) skrev 2014-03-27 10:05:48 följande:
    Självklart så har jag inte haft för avsikt att ändra något boende utan att vara överens,utan mina frågor gällde vad man kan göra om man inte kommer överens,då det i stort sett är som att tala med en vägg när man försöker att prata med mitt x om det inte är något som hon tjänar på. Som svar på vad som blir bättre om barnen flyttar,den äldre av dom två kommer att flytta i vilket fall som helst men om jag och hans yngre bror som också vill flytta kunde flytta med så skulle dom två syskon som alltid bor ihop kunna fortsätta med det,jag och min särbo skulle kunna bli sambos och 11 åringen har utryckt det att det ska bli en familj.Dessutom så känner jag att jag kan inte flytta ifrån 11 åringen, dels för att han vill flytta med men också för att under långa perioder så kommer han att få ganska mycket sjukfrånvaro i skolan ,då hans mamma måste ta med honom på andra aktiveteter som hon vet att skolan inte kommer att ge ledigt för,och ja hon har sagt att det bara är att sjukanmäla om man inte får ledigt..

    När jag ville flytta ihop med min nya man (som visade sig vara ett arsel men det är en annan historia) så sa famrätten att det bara var att flytta eftersom jag hade boendet och pappan som skulle ha varannan helg (efter hans eget val) inte hade det iaf, så i ditt fall är det ju annorlunda. Men om föräldrarna inte är överens görs en utredning mo var barnet har mestadelen av sin dygnsvila och så skrivs barnen där.

    Så, rent krasst KAN du flytta utan att hon skriver under, men om hon väljer att stämma dig på boendet så får hon troligen det om det inte anses däigt för barnet. Vilket det antagligen inte gör. Detta med sjukfrånvaron är inget de fäster sig vid om den inte är extrem och går att bevisa.

    Din chans där är att hon inte stämmer för interimistiskt beslut på boendet, då kan barnet anses ha rotat sig så pass på sin nya ort att det skrivs där ändå. Men yrkar hon på interimistiskt beslut mo boendet hos henne får hon troligen det och barnet får bo kvar hos henne medan utredning görs.
Svar på tråden vad kan man göra?