Nosllip

Äldre 3 Apr 16:28

22 svar

På riktigt...

Jag och barnens pappa har tillsammans två barn som är skriva hos mig sedan födseln och har varit med mig i stort sätt dagligen. Han skrev på faderskapet för de yngsta när denne var 4 år... Vi har gemensam vårdnad, fylldes tydligen i i samband med födseln, ingen koll..

Vi bor idag 50 m ifrån varann då han ska ha kontroll på mig och vad jag gör osv.. Jag vill flytta men han vägrar låta mig flytta med barnen... Han har ju aldrig brytt sig innan och alltid, även nu, prioriterat sitt förbannade jobb, enskild firma, barnen och familjen har alltid kommit i sista hand. Jag är den som tröstat, varit på dagissamtal, lucia mm han har jobbat...

OM jag skulle flytta och gå i tvist med han, hur stora är oddsen för att jag förlorar? Jag är trött på att han ska styra mig trots att vi inte lever ihop och han dessutom har träffat en ny.. Jag är trött på att vara kontrollerad av människan. Han ser från sitt fönster rakt in i mitt sovrum!! (han köpte detta boende efter vi separerade, jag bodde kvar i "vårt" gemensamma)

Vad fan ska jag göra???? Hur ska jag bli fri?

Nosllip

Äldre 4 Apr 10:02

#6

Kjell2 skrev 2014-04-03 16:34:21 följande:

Innebär flytten byta av skola och dagis kan det bli bökigt. Annars brukar det lösa sig efter lite stök. Det som brukar vara dumt att göra är att förhindra eller försvåra för banens umgänge med pappan.

I övrigt beror det på hur pappan agerar. Flyttar du långt och han snabbt springer till domstol kan barnen direkt placeras hos honom medans det görs en utredning. Tar utredningen lång tid krävs det en del för att barnen ska ryckas upp från sin invanda miljö.

Du kan sätta lite press på honom genom att ordna en tid på familjerätten. Med lite tur straffar han ut sig där.

Kan vara att idé att du bokar en tid med en familjejurist för att se över din möjligheter.

Jag vill absolut inte hindra varken barnen eller pappan till att ses, absolut inte, jag vill att de ska träffas! Vi var i samband med separationen hos en familjerådgivare och pratade men han förstod absolut inte "mitt problem"..

Anonym (?) skrev 2014-04-03 16:34:24 följande:

Vem bor kvar i barnens födelsekommun?

Ingen. Då de föddes bodde vi tillsammans på annan ort sen flyttade vi tillsammans till en annan kommun där vi båda bor idag..så ingen bor kvar..

mina1 skrev 2014-04-03 16:36:00 följande:

Klart du kan flytta! Men du behöver ju inte flytta mer än någon kilometer bort så barnen lätt kan träffa pappan, men du slipper ha honom gloendes in i sovrummet. Det är ju bara om du flyttar långt som någon kan opponera sig!

Asså jag tänkte isf på grannkommunen så det är absolut inte långt...

Anonym (avstånd) skrev 2014-04-03 16:37:02 följande:

Så vitt jag vet kan du flytta inom rimligt avstånd inom din egen kommun åtminstone utan att han har nåt att säga till om. Om du däremot vill till en annan ände av landet blir det problem.

Hade jag kunnat hade jag inte ens velat flytta så långt ifrån deras pappa

Nöjd man skrev 2014-04-03 16:37:11 följande:

Klart du får flytta, men inte så att det hindrar de gemensamma umgänget. D v s inte för långt.

Sen hur mycket han styr dig är till viss del upp till dig. Du har rätt att säga nej och inte gå med på allt han säger och vill.

Självklart ska han inte få styra mig men när han har barnen och "måste" jobba och antingen ser att barnen är med hans 14årige son eller hos någon polare till honom så anser jag att det är mycket bättre att de är hos mig. Anser att det är mitt ansvar och tycker det är fel att anlita ett annat barn att ta hand om de mindre barnen eller någon som kanske aldrig ens träffat barnen... Att han prioriterar jobbet framför allt stör mig nåt så grymt men han förstår absolut inte vad problemet är... Allt handlar om honom =(

Nosllip

Äldre 4 Apr 12:01

#10

Anonym (d) skrev 2014-04-04 10:11:27 följande:

Det är väl klart att en 14-åring kan passa sina syskon. Ditt ex skrev på när den yngsta var 4 år, skriver du. Så det är ju inga bebisar det är fråga om.

Har du något arbete?

Ja det är klart det är positivt men när han har huvudansvaret över sina småsyskon i stort sätt hela tiden så är det nåt som gått snett, eller? Nej de är absolut inga bebisar men de är fortfarande små barn...

Jag jobbar heltid, vad det nu har med saken att göra... ?

Nosllip

Äldre 4 Apr 12:24

#13

Nöjd man skrev 2014-04-04 12:05:47 följande:

Självklart är det pappan som ska ha huvudansvaret och inte 14-åringen. Nä, det känns som att pappan inte vill/kan ta sitt föräldraansvar.
Har du frågat honom om varför han överhuvudtaget vill att barnen ska komma till honom ?

Jag har frågat och får luddiga svar..att han vill ha dem men att jobbet är det som ger mat på bordet osv. Nu har han ett jobb med skeva arbetstider, kvällar/nätter/helger och det är väl framförallt då som jag anser att man ska vara med sina barn, vid läggning osv.

Anonym (d) skrev 2014-04-04 12:08:35 följande:

Så man kan säga att du kontrollerar honom ungefär lika grundligt som han kontrollerar dig då? Eftersom du tycks veta så i detalj hur pappans liv tillsammans med barnen ser ut och fungerar.

Ja, det finns ju människor som tycker att heltidsarbete inte heller är att prioritera sina barn. Var väl mest det jag ville påpeka.

Jag vet hur hans liv ser ut då jag fortfarande har fortfarande har enormt god kontakt med hans 14-åring. Han kommer förbi och säger hej osv. Han har ju trots allt varit en del av mitt liv och kommer alltid att vara trots att jag och pappan inte är tillsammans. Och han berättar vilket hästjobb han gör i deras hem, att han missar att få vara barn för att ställa upp på sina småsyskon och hemmet, Jag berömmer honom och ger han en stor eloge för allt han gör!
Oav hur jag jobbar så går mina barn alltid först och det finns inget som skulle kunna få mig att välja jobbet före mina älskade barn..

Nosllip

Äldre 4 Apr 13:26

#16

Jag får nog inse att jag skaffat barn med en egotrippad människa som prioriterar allt annat än sin familj och sina barn.. Jag ska träffa en jurist och se vad jag har för möjligheter men återigen så är jag ABSOLUT inte ute efter att neka honom att träffa sina barn eller tvärtom! Tycker bara så synd om dem när de uttryckligen säger att de inte vill gå till pappa. Och jag kan ju poängtera att jag aldrig någonsin skulle baktala eller prata skit om deras pappa inför dem eller ens i närheten av dem!!

Nosllip

Äldre 4 Apr 13:37

#18

Kjell2 skrev 2014-04-04 13:35:58 följande:

Att han är egotrippad kommer ingen flytt, jurist, domstol eller avtal förändra.

Nej det är därför jag nog bara få inse att han är som han är och aldrig kommer att ändra sig... Dessvärre! Det drabbar ju honom mest i slutänden antar jag....

Nosllip

Äldre 4 Apr 14:18

#21

Kasperina skrev 2014-04-04 13:55:44 följande:

Om du flyttar inom kommunen borde det inte vara något problem, men om du flyttar till grannkommunen kommer barnen att skrivas hos honom om han inte skriver på en flyttanmälan. Är föräldrarna inte överens är det minimal störning av barnens vardag som gäller, dvs att byta kommun så att de måste byta dagis/skola kommer inte att tillåtas utan pappans underskrift.

Är det inte så att om jag flyttar utan hans påskrift så kommer skatteverket el någon myndighet göra en utredning, inte att barnen automatiskt blir skrivna hos pappan? Där räknar de på vart barnen haft mest dagar/nätter, sen självklart det med vart barnen har skola/dagis. Det är så jag uppfattat det hela...

På riktigt...

INNEHÅLL