• Anonym (Tina78)

    Lessnar på exakt varje jobb, vad är felet på mig?? 35 år!

    Jag förstår inte vad som är felet på mig och hur jag ska lösa det. Sista 15 åren har jag säkert bytt jobb 2 ggr per år. Dessutom är jag ofta självmant timanställd, eller vikarie bara för att ha en "utväg" sen, utan att behöva säga upp mig. 

    Jag tröttnar så innerligt att jag börjar må dåligt!! Irriterar mig på allt och alla!! Samma sak, samma personer... Jag har en akademisk utbildning och även där är jag spretig och har redan sagt upp mig en gång, mitt första år efter examen. Jag blev bara så less att jag kände att jag tar hellre vilket jobb som helst bara jag slipper allt där....

    Till saken hör att jag alltid haft depressioner av och till...men det kanske inte borde påverka?

    Problemet är nu att min ekonomi påverkas så negativt av detta hattande fram och tillbaka, och jag och killen försöker ju planera en framtid.... allt kostar.... Och jag säger upp mig....

    Finns det fler oroliga själar här?? Hur gör ni?? Vill så gärna bara va stabil och positiv......

  • Svar på tråden Lessnar på exakt varje jobb, vad är felet på mig?? 35 år!
  • Nyfiken gul

    jag tror absolut att dina depressioner ställer till det för dig.  Det finns ju liksom en orsak till att du är deprimerad och det kan i sin tur ge ringar på vattnet i form av att du blir stressad, orolig , nervös, känner dig less på allt, blir irriterad, har kortare stubin osv osv...   Så självklart påverkas även ditt arbetsliv av att du är deprimerad. 

    Får du någon adekvat hjälp för dina depressioner, dvs samtalskontakt , terapi eller liknande?  Medicinering?

    Jag tror att du faktiskt måste ta itu med depressionen för att kunna ta tag i problemet kring varför du är en orolig själ som inte kan "sköta ditt jobb" om man så säger... 


    Alexander -98- Isaac -00- Victor -08-
  • Anonym (Tina78)

    Skulle gärna starta eget, har bara ej vågat pga rädslan att min ohälsa gör att jag ej pallar och att företaget går i konkurs.... Har du eget?

    Jo, jag äter medicin och går i terapi.... Jag har alltid börjat känna mig låst på ett jobb efter en tid.... Jag blir irriterad, less, stör mig på allt, och måste bara vidare..... Min mamma har alltid varit likadan, är det ärftligt tro???

    Jag blir liksom så less att negativiteten tar över.... Allt är trist, dåligt, folk är si och så.... Och så börjar jag känna behov av att byta miljö!!! Och så gör jag det och mår riktigt bra en tid. Bara för att allt ska börja om sen.

  • Anonym (Jamed)

    Jag är precis likadan! Hittar fel, känner mig uttråkad och rastlös. Även haft depressioner av och till. Likadant beteende i relationer, lämnar jämt.

    Känner mig både stark och misslyckad på samma gång.

  • Anonym (Linda)

    Åh vad jag känner igen mig.

    Blir snabbt något vansinnigt uttråkad på arbeten så redan efter ett par veckor på ett nytt arbete blir jag bara less,irriterad,känner mig sjukt understimulerad för att efter sådär 2 månader i i stort bli deprimerad och bara släpar mig till jobbet på tvång och mår skit.

    Jag är just nu inne på mitt 3e jobb på ett år Skäms

    Typiskt mig är att jag börjar på ett nytt jobb jättetaggad. Det är hur kul som helst första 2 veckorna då jag får lära mig  nytt och sätta mig in i arbetsuppgifterna. Sen kan jag dem och rutin tar över. Och då tappar jag sugen.

    Jobbet jag har nu (jobbat 3 veckor) är det första på länge som jag efter dessa veckor fortfarande ser fram emot att gå till och inte är i närheten av att ha lessnat på. Arbetsuppgifterna är helt nya för mig så det har varit massor lärande under den här tiden som har varit urkul. Och det finns mer att lära.

    Nu hoppas jag (IGEN) att just detta jobbet ska kunna ge mig rätt stimulans och vara skiftande nog för att jag ska stå ut. (Jobbar nu i butik för första gången i mitt liv men har även en del administrativa uppgifter.) 

    Vet inte riktigt vad som är fel på mig. Fattar inte alls de som kan gå till samma jobb och göra exakt samma rutinsaker dag efter dag, år ut och år in och är nöjda med det. Önskar så att jag också skulle kunna det.

    Har ingen lösning men som sagt jag känner igen mig i det du skriver...

  • Anonym (Tina78)

    Tack, skönt man inte är ensam!!

    Hur gamla är ni? Alltså jag skäms ju över att jag är 36 och fortfarande så här!!

    Har nyligen haft utvecklingssamtal och chefen sa att jag behöver bli mer positiv!! Jag som annars är en "glad skit" får veta detta.... Troligen har det lyst igenom då.... Att jag verkligen bara vill lämna detta jobb!!

    Det är även svårare att vara en hoppjerka i vissa branscher, i min bransch finns inte så extremt mkt jobb och jag tog ju examen för bara några år sen. 

    Finns det gott om jobb inom ert område?

  • Anonym (Linda)
    Anonym (Tina78) skrev 2014-04-18 08:04:47 följande:
    Tack, skönt man inte är ensam!!

    Hur gamla är ni? Alltså jag skäms ju över att jag är 36 och fortfarande så här!!

    Har nyligen haft utvecklingssamtal och chefen sa att jag behöver bli mer positiv!! Jag som annars är en "glad skit" får veta detta.... Troligen har det lyst igenom då.... Att jag verkligen bara vill lämna detta jobb!!

    Det är även svårare att vara en hoppjerka i vissa branscher, i min bransch finns inte så extremt mkt jobb och jag tog ju examen för bara några år sen. 

    Finns det gott om jobb inom ert område?
    Jag är något äldre än dig Skäms

    För mig är det ganska lätt hitta nya jobb.Men så håller jag mig inte inom en och samma bransch. Jag har  väldigt spretig utbildning eftersom jag läst många olika kurser under åren för att få någon sorts stimulans. (Är ekonom i botten) Därtill innehåller mitt cv mängder av skiftande arbetserfarenheter. Så hitta nytt jobb är ganska lätt.

    Senast gick jag "arbetslös" i 2 veckor men ekonomin tar ju stryk ordentligt med alla dessa små luckor.

    Funderar på att kanske söka mig till bemanningsföretag för att  kunna hoppa mellan olika jobb utan att någon undrar och se om det fungerar bättre för mig. Det är nog det enda jag inte prövat ännu.

    Fast helst av allt skulle jag ju vilja kunna vara på ett och samma arbete i flera år och må bra på det.
  • Pallas

    Jag känner igen mig (är 40 år).

    Mitt nuvarande jobb är det enda jag inte känt så på och jag är inne på mitt 5:e år. Visst har det varit både upp och ner under dessa år, men aldrig den där känslan att jag hellre skulle skjuta mig i benet än att gå till jobbet (jo, ett par gånger det senaste halvåret, men inte mer). Å det senaste har det varit jättetungt arbetsbelastningsmässigt (stor omorganisation, branschen i stort går dåligt, underbemanning), men jag satte ned foten och förhandlade fram villkor som passar mig bättre. Det är fortfarande mycket att göra, men jag hamnar inte efter i samma utsträckning nu.

    Mina arbetsuppgifter är varierade - allt från fysiskt tunga lyft och städning till avancerad flödesanalys, löpande inventering, planering av bemanning, utbildning av personal, processutveckling på nationell nivå, framtagning av statistik och utredningar av diverse fel som uppstått. Jag älskar att jobbet innefattar allt från helt hjärndöda, repetetiva moment (bra när jag har dåliga dagar) till moment där jag måste plocka fram all min kreativitet och kunskap för att lösa riktigt svåra problem.

    Mina kollegor är trevliga och vi har roligt ihop, det är också viktigt.

  • Anonym (Tina78)

    Bemanningsföretag är en bra idé!

    Jag har växlat mellan sälj jobb, vården, social omsorg och några fler områden vid sidan av att jag försökt bli seriös och plugga.... Men jag klarar ej av de trista rutinerna på en och samma arbetsplats. Jag är glad kanske i 2 månader och sen går allt utför. Jag börjar irritera mig på allt, rutiner, arbetsuppgifter, miljön, människor.... Jag är omtänksam och har vänner på jobbet, det är inte det! Det är att mitt missnöje liksom tar över hur jag mår....

    Har du en ok lön som ekonom som kan rädda detta hoppande?

    Idag har jag en lön på 26' som handläggare, men så fort jag hoppar av nu och tar ett okvalificerat jobb igen åker lönen ner!

    Skulle även vilja jobba kvällar ibland då jag egentligen är en nattmänniska...

    Trivs du med arbetstiderna?

Svar på tråden Lessnar på exakt varje jobb, vad är felet på mig?? 35 år!