Anova skrev 2014-04-15 21:29:42 följande:
Min erfarenhet av bipoläritet (typ 2) och mediciners påverkan är att det du beskriver är en biverkning i positiv riktning. Så länge det ligger på städning, promenader, ökad livsglädje och ork så är det bara positivt. Det är då tankarna blir orimliga (och man ofta inte tycker det själv) som det är en hypoman period.
Har du några i din närhet som känner dig väl och som kan säga till då det blir orimligt?
Jag vet inte hur det är i ditt landsting osv. Jag kan i alla fall alltid ringa psykiatrin och få en snabb läkarkontakt ofta inom 1 dag. Kanske vore det något du kan göra för att lugna dig.
Tack! Jag har varit sjukskriven ett halvår med olika diagnoser, depression, stressreaktion och utmattningssyndrom, och har haft antidepressiva, men inte blivit ett dugg bättre, så den här vändningen är enorm för mig. Min familj har ingen erfarenhet av det här, och det här är första perioden på många år, så ingen av dem har sett mig sån här tidigare. Däremot träffade jag min psykolog igår och hon reagerade på att jag var lite mer forcerande än vanligt.
Har inte riktig koll på om det finns någon typ av jourverksamhet här, ska kolla upp det, tack för tipset!
Fundersam02 skrev 2014-04-15 21:50:28 följande:
Det är ju roligt att ha mycket energi, men du får vara försiktig så att inte hypomanin övergår i mani. Har du varit manisk förut? Han du börjat sova mindre och känner dig ändå pigg? Att sova mycket mindre än normalt kan vara ett varningstecken.
Jag känner inte till just din medicin. Är den stämningsstabiliserande? Det är en sådan du behöver. Kanske behöver du lägga till någon annan medicin.
Det verkar länge att vänta till mitten av maj på att prata med läkaren. Det vore nog bra om du kunde ringa och berätta om dina funderingar.
Jag har aldrig varit manisk, däremot har jag varit "sånhär" förr. Eftersom jag varit hemma så länge så har jag ägnat dagarna åt att sova, har trott att jag behövt det. Nu sover jag inte alls om dagarna, och känner mig väldigt pigg ändå. Så egentligen sover jag nu "normalt" kan sova ungefär sex timmar på natten och känner mig utvilad, även om jag helst vill ha åtta timmar, men mot hur jag varit tidigare under året så är det verkligen inte normalt för att vara mig.
Lamotrigin är stämningsstabiliserande, tidigare hade jag Citalopram (SSRI) men jag slutade med den väldigt tvärt när den tog slut och jag missade det, men jag har inte upplevt några större utsättningssymptom och mår inte sämre av att inte äta den.
Ska försöka ringa läkaren i morgon och diskutera lite.
Tack för ditt svar!