Så jobbigt. Anmälde fyllekörning.

Typiskt alkisbeteende. De förlorar helt verklighetsförankringen och allt som sker är någon annans fel. Låt bli att umgås med människan är mitt råd.

Och jag måste säga att din man är enormt feg som inte står upp för dig.

Du gjorde helt rätt som anmälde. Lagmässigt tror jag inte du är skyldig att anmäla, men en normalt funtad människa ringer polisen i ett sådant läge.

Din svåger får ta ansvar för sitt eget liv precis som du gjorde när du anmälde honom. Tyvärr tycker vissa att ansvaret alltid är nån annans men vägra ta det. Du gjorde rätt, han gör fel. Jag förstår att din man saknar sin bror men han borde inte ta ut det på dig.

Snälla vännen! Du gjorde ngt de flesta inte klarar. Din svåger fick en chans till hjälp och hann inte heller köra ihjäl ngn annan. Att han nu ältat ditt "lojalitetsbrott" en tid är ett glasklart sista steg mot ett återfall. Tråkigt att detta slår en kil mellan dig och maken. Din jättebebis till svåger byter snart tummen i sin gnälliga mun mot flaskan och har nu manipulerat er båda med skuldbeläggandet av dig så att kronan på verket blir hans påskfylla och felet ditt. Tro mig, detta framstår helt klart för en utomstående.

Du gjorde helt rätt som anmälde och du gjorde helt rätt i att vara ärlig mot svågern. 
Din svåger skall ha klart för sig att ingenting "började" när han blev anmäld för rattfylleri. Det började när han valde att sätta sig bakom ratten efter att han druckit alkohol. Punkt. 
Det låter som om han är sugen och letar efter en anledning att ta ett återfall. Nästa gång han försöker skuldbelägga er och hotar med att dricka, får du helt enkelt lägga tillbaka ansvaret på honom. "Ja, det är naturligtvis upp till dig att välja hur du vill leva ditt liv. Vi finns här för dig om du vill ha hjälp att välja annorlunda".

Testa att få med dig mannen på nåt medberoendemöte, eller att läsa en bok om medberoende. Om inte han ser sitt medberoende är det risk att han ger dig skulden när svågern kraschar nästa gång.

För övrigt vill jag verkligen ge dig en medalj, och mitt fulla beundrande för att du agerade och inte knöt näven i byxfickan. Civilkurage är ovanligt men något väldigt fint tycker jag.

Din svåger är en otroligt dålig människa som kör rattfull och tar sen inte ansvar för det

Din man är lika illa han som inte ville anmäla och då som nu vill låtsas som det regnar - i mina ögon är han lika patetiskt och dålig människa
som sin bror.

Du å andra sidan gjorde alldeles rätt som både anmälde och sen stod för det, det är ingen skamlig hemlighet som du ska behöva dölja utan var glad och stolt att du gjorde det rätta och kanske räddade du någon från att dö eller få sitt liv förstört.

Hade jag varit dig hade jag tagit ett ordentligt snack med din man om värderingar, ta med han till offer för rattfulla människor, visa han konsekvenserna och om han inte förstår dumpa honom.
Själv hade jag ärligt talat dumpat direkt för en människa som inte förstår detta självklara med hur rattfull het är farligt och fel är inte en människa jag vill leva med.

Tack för alla era fina svar. Det känns så bra att höra/läsa att jag inte gjorde fel, så som min man försöker få mig att tro.
Jag förstår att han är orolig för sin bror, de var tre bröder från början men den äldste sköt sig själv för 6 år sedan. Föräldrarna är döda. Han vill inte förlora sin andra bror också.

Men tänk om min svåger hade kört ihjäl någon, grannens barnbarn t ex som är ute och cyklar ibland när de är här.Då hade jag fått dras med fruktansvärt dåligt samvete resten av livet.

Fylle-svågern åkte inte till bolaget igår. Det var ett tomt hot till mig.  Han kom till och med hit och åt påskmiddag med oss alla, vi var fjorton personer. Så det finns hopp. Han jobbar rätt hårt på att få mig att få dåligt samvete. Han har inte pengar till mat så jag gör ofta matlådor till honom och jag försöker vara snäll och vänlig men de gånger han kommer hit och är på dåligt humör då hänger hans anklagelser i luften.

Jag måste säga att polisen var verkligen bra när jag hade anmält. De kom hit två stycken och vi satt och pratade i köket, de gav mig ett mobilnummer som jag skulle ringa så fort jag såg svågern sätta sig i bilen, (vi bor så nära varandra så det var inga problem) oavsett om jag visste om han var nykter eller inte.
Och till slut så fick de honom.
Han hade då några veckor tidigare åkt till närmaste storstad, full som ett ägg. Parkerat utanför bolaget och vinglat in. En taxichaufför som sett det hela ringde polisen och tog ifrån honom bilnycklarna. Men när polisen kom påstod svågern att han varit nykter när han kom dit, att han handlat spriten och druckit den i bilen och inte kört full alls. Han kom undan den gången.

Det är väl bara att bita ihop och inte dras med in i en konflikt som ingen vinner på.
Tack åter för att ni gav er tid att svara.

verkligen starkt av dig!
Om han tar upp ämnet igen och försöker ge dig dåligt samvete är det bara att vara iskall och säga tex "så det är MITT ansvar att DU söp och satte dig bakom ratten? Du är bara sur på mig för att sanningen kom fram, men det är DITT eget ansvar, DINA egna val som är orsaken". 

Men visst är det svårt om personen i fråga inte inser att den behöver hjälp

Alltså jag hade velat veta hur din man svarar på frågan "om han kör ihjäl en hel barnfamilj på fyllan då, jag ska ändå inte lägga mig i eller?". Hur fan tänkte han där? HAN vill inte förlora sin bror men ANDRA ska minsann riskera livet för brorsans "rätt" att köra rattfull? Vet han inte att andra människor som förmodligen skulle mejas ner förr eller senare också är någons bror, syster, barn, mamma eller partner? Jag hade blivit asförbannad om min man surar på MIG för att jag stoppat hans bror från att köra ihjäl både andra och sig själv. Dessutom hade fyllot lika gärna kunnat ha dragit rätt in i en bergvägg och då hade din man verkligen blivit utan bror. Igen, hur tänker han egentligen?? Och gäller detta bara hans bror? Är det ok att anmäla människor som kör fulla annars? Skulle han anmäla om brorsan nästan blivit påkörd av en rattfull granne till exempel eller hade han "låtit bli att lägga sig i"? Dubbelmoral så det stänker om det..

Det är förståeligt att din make har tunnelseende i frågan när han är rädd att förlora sin bror. Vad han behöver inse är att han går alkoholismens ärenden inte brors när han naggar på dig och sopar åt bror. Ni är båda varmt omtänksamma och gränsen är mer än rimligt dragen där han blir en fara för andra. Kanske är din make hjälpt av att sätta sig in i enkla fakta att alkoholism är dödligt alldeles av sig självt och att återfall ofta föregås av att snurra in sig i djup bitterhet och utpekande av syndabockar. Dras inte ner :)

Vore jag din man hade jag också varit jättearg på dig.

All cred och heder till dig att du vågade anmäla!!

Din svåger har själv gjort dessa dåliga val, det är ingen annan som har tvingat i honom alkoholen och ingen annan som puttat in honom i bilen och tvingat honom att köra. Det är också han själv som gjort av med pengarna han hade istället för att lägga en del på att ta ett nytt körkort. Men i missbrukarbeteendet ingår att inte kunna se sin egen egen del, inte kunna ta eget ansvar. 

Som någon föreslog vore det nog bra om du och din man kunde få lite stöd i hur det är att vara anhörig till en alkoholist, även om svågern just nu är nykter. Medberoende är kletigt som tjära och svårt att både inse och bli av med, det finns alltid så oerhört mycket skuld, dåligt samvete och skam.

Lycka till!

Bra gjort TS, kanske kan detta bidra till att han tar tag i sitt liv? Om inte annat så hindrade du honom från att eventuellt förstöra ännu fler liv genom att köra ihjäl någon. Visst, det är jobbigt att han bor nära och att han vet att du anmälde. Men sånt är livet när man lever nära missbrukare.

Min syrra gjorde som du, men det var vår pappa hon anmälde. Han satte sig asplakat i bilen efter ett bråk. Han hade grava alkoholproblem men den här händelsen var ett första steg för honom att få ordning på det. Det gick inte enkelt, och det var ett jobbigt år efter detta med rättegång och straff och indraget körkort och extremt ansträngda relationer inom familjen. Särskilt till min syster som fick klä skott för hans ångest/ilska och bitterhet. De bor dessutom oxå på samma gård så de träffades ju jämt oxå....

Men idag, som sagt, har han vänt livet, är nykter och en underbar morfar åt sina barnbarn. Vi trodde aldrig detta skulle hända utan väntade i princip på att han skulle supa ihjäl sig. Att han lever nyktert idag är som ett jävla mirakel.

Hoppas din svåger får hjälp och tar den. Försök att inte engagera dig känslomässigt för mycket, det bryter ner en snabbt. Anmäl igen om det behövs. till dig från en som vet hur det är. Kram