Diskho. Varför i hela friden?

Om du stoppar ner lite använd disk i en ho så kan du fortfarande använda den andra till att skala potatis, skölja ur en gryta, mm.
Har du bara en ho så måste du diska upp det som ligger där först eller åtminstone flytta på det.

Jaa, just det. 

Jo, kan vara i ett litet kök, men många gånger finns dom i normalstora kök har jag märkt.

Det också.

Jag vill ju gärna diska grytor och diverse andra grejor förhand då det oftast tar 2-3 måltider innan maskinen är fylld.

Klarar sig med en, det gör man om man måste, men finns det något positivt med det?

Ja, diskho och vask då.
Vilket som, men dubbelt var tanken.

Så är det.

Praktiskt.
På vilket vis?

Det är för mig också den enda möjliga fördelen med det.
Men vettefasen om det räcker som fördel. 

Jag har inte sett många (om ens någon) enkelho som är så pass stor att den uppväger bristen på vasken.

Praktiskt. Men hur då?
Är det bara praktiskt för att man kan diska stora ugnsformar där eller är det något mer som är praktiskt med det?
Jag har alltid kunnat diska ugnsplåtarna i en dubbelho utan större besvär så jag förstår inte.
Som sagt, kommer någon och vill skölja ur gröttallriken eller bryggkannan medan du diskar så är det ju tvärstopp. Och vill du hälla av makaronvatten så får du snällt vänta tills disken är klar.
Det kan man ju göra bredvid varandra om man har en dubbelho.

Jag inser att åsikterna i hofrågan är delade.
Det känns som om de yngre föredrar en ho och vi (lite) äldre gärna har två. (jag kan ha fel)
Inget här uppkommet har kunnat omvända mig från tvåhoig till enkelhoig, så får väl bara konstatera att ho som ho är bra, bara man själv är nöjd. 

Benägen att hålla med. 
Sen är väl vanans makt stor.
Är man uppväxt med två hoar ska det banne mig vara två hoar för alltid. Så det så!