Utomkveds i v 8+4 - min första tråd någonsin
Hej Familjeliv!
Fram till nyligen var jag planerat och önskat gravid med mitt och vårt första barn.
Men en morgon för en vecka sedan så fick jag fruktansvärda smärtor i magen, fick diarré, höll på att svimma och ville kräkas. Jag sms:ade min man som kom hem från jobbet. Efter att ha legat stilla i sängen några timmar kändes det bättre och jag bestämde mig för att försöka gå på toa igen. Då kom smärtorna tillbaka, den här gången ännu värre, och min man ringde 112. Jag kräktes av smärta, den strålade upp i axeln, jag var så fruktansvärt yr.
När ambulansen kom, efter 20-30 minuter, höll jag på att bli medvetslös. Vi åkte in akut, med sirener och allt, och jag kom till gynakuten. Där fick jag mellanprioritet och lades i ett akutrum med dropp och fötterna högt för att stabilisera blodtrycket, i väntan på läkare. Av ren tur passerade en läkare, som var på besök för utbildning, mitt rum och insåg att mitt blodtryck var skrämmande lågt och bara fortsatte sjunka. Han kallade på andra läkare och plötsligt var det full ruljangs.
Det var ett utomkvedshavandeskap som satt riktigt illa och blev akutoperation. Jag hade 3,5 liter blod i buken, av sammanlagt ca 5, och var knappt vid medvetande. Jag hade tur som klarade mig. De tog bort min ena äggledare. Jag fick många påsar blod och blodplasma och blev kvar på uppvaket i 15 timmar innan jag förflyttades till avdelning. Skrevs ut två dagar senare. Läkaren som opererade sa att allt annat i magen såg bra ut. Först kände jag mig mycket lättad, nu börjar sorg och dödsångest göra sig gällande.
Jag upplever att jag har fått väldigt lite information. Jag ska ta ett gravtest om två veckor - och om det är positivt, var vänder jag mig då? I den här delen av forumet sitter ni och har koll på era hcg-nivåer. I mitt fall finns det ingen sådan uppföljning alls. Om en månad ska jag göra blodprov för att kolla mitt blodvärde, som nu ligger långt under det normala.
Jag har fått höra att jag ska "vänta en menscykel" innan vi försöker igen. Vad innebär det? Mens till mens och sen börja försöka igen? Sex ska vi kunna ha om två veckor, tydligen.
Jag har väldigt ont i magen och äter fortfarande starka smärtstillande + antiinflammatoriskt. Jag är mycket labil och ledsen, sjukskriven i lite mer än två veckor. Min man är hemma resten av veckan för att ta hand om mig. Även han är ledsen, men det överskuggas av min rent fysiska smärta och ångesten i att jag nästan strök med.
Det känns som att tiden går väldigt långsamt.
Jag har läst andra trådar här, och det känns skönt att inte vara ensam. Jag skulle verkligen uppskatta några rader. Det är de finaste dagarna hittills i år och jag orkar bara sitta inne.
