Ewald01 skrev 2015-08-03 11:31:47 följande:
På ngt sätt bör man ju kunna locka tjejer till sin sida så att man fixar rätt bekantskap i tid!
.... tipps på hur man lyckas bäst med detta?
Hur tungt väger presentationen som man skriver? Bilder är kanske bra att ha? Inga barn ... osv.
Fler tipps? ...
För det första måste alla begripa att nätdejting blir lite som en egen bubbla. Man kanske bygger upp förväntningar att NU, ska det hända! Nu ska jag möta den här "the love of my life"
1. Var i fasen är du själv? Bara checka läget, se hur det funkar? Varit på sajten länge, kanske dejtat mycket, blivit less och lite blasé? Vill bara ha vänner, inte nödvändigtvis en partner för resten av livet? Letar efter din soul mate?
2. Vad i allt detta söker den som kanske väljer att skriva till dig? Om inte faserna synkar är det svårt redan där. En del tänker att de måste säga ja till alla som frågar för att få så många dejter som möjligt, medan andra (som jag var när jag dejtade) var oerhört kräsen. Dejtade sparsamt och bara med dem jag verkligen trodde kunde leda nånstans (eftersom jag ville ha en stadig partner och inte bara lite kul, som jag förstod många som skrev till mig sökte) För mig tog det ganska hårt på kraften och lusten att gå på dejt som inte blev så bra, då tog det ett par veckor innan jag orkade/vågade försöka igen.
3. Alla vill framstå från sin bästa sida. Man kan inte skriva precis allt i sin profil och man kanske inte vill tala om redan där att man har ett barn med en diagnos, eller att man själv varit sjukskriven eller att man hatar att flyga eller vad det nu kan vara. Så allt man läser får man ta med en nypa salt. Inte att folk ljuger för det tror jag inte men man utelämnar så klart en hel del där i starten.
4. Vissa vill inte ha foto, andra kräver att man ska ha foto. En del tycker det är jättekul att lägga upp nya foton på sig själv medan andra slänger upp ett 10 år (och 10 kilo) gammalt foto för att man inte vågar visa hur man egentligen ser ut. Vi har alla olika infallsvinklar på detta.
5. Åldersspannet: Jag har fått mail från män som blivit sura/förolämpade av att jag inte sökt en partner inom deras åldersgrupp. Jag är 40 + så jag sökte då män mellan ca 43-50. Fullt normalt eller? Om jag hade mött någon IRL som råkat vara över 50 och supernice så självklart hade jag inte sagt nej pga ålder, men nåt måste man ju skriva på en datingsite. Att folk då tar det som en personlig förolämpning och redan i sitt första mail till mig skriver ungefär "om du inte svarar på mitt mail går du miste om en trevlig 55+are, synd om dig" . Som om det skulle göra mig mer positiv till att svara.
6.Jag för min del uppskattar en ordentligt skriven presentation och skrev ganska noga själv. En del tycker det räcker med en kortare generell text och så får man prata mer när man börjar skriva. Det är väl en smaksak hur man är antar jag. För mig var det viktigt att hitta en person som är språkligt intresserad som jag själv. En som är mycket verbal och verkligen kan uttrycka sig. Då skrev jag det i min presentation (inte bara det så klart) Jag hann dejta ca 5 personer innan jag hittade min "litterata prins"

. Hans nick var "Camus" ¨bara där förstod jag ju genast att detta var en person som gillade litteratur tex
7. Ett bra nick. Jag tycker man ska ha ett nick som säger nåt om en själv. inte bara "kvinna40" eller nåt. Har sett män som haft nick som varit så hemska så jag inte har skrivit till dem därför. Man kan tycka jag då kanske skulle ha missat någon bra men jag tror inte det. Väljer man att kalla sig själv för "bulan" med en profilbild i väldigt tajta shorts eller "raggarhenke" eller nåt så föll det helt enkelt utanför vad jag sökte. Folk kan tycka jag låter lite som en snobb nu men för mig är det så här. Andra kanske tycker det är supercoolt med en "raggarhenke" och då är det ju toppen! Allt beror på vilken bild man vill förmedla av sig själv.
8. Det som jag tyckte var jobbigast med att nätdejta var att folk tänkte så olika. En del är helt ok med att man inte får svar = personen var inte intresserad. Cool så, no hard feelings. Andra skriver igen och frågar "varför svarar du inte?" ok, då svarar man lite artigt att tack för ditt mail men jag tror inte vi passar för varann/jag är inte intresserad/vi verkar vara för olika etc. Man vet aldrig hur folk ska ta det. Vissa ger sig då, andra skriver IGEN och tycker att "men du kan inte veta hur jag är om vi inte ses på en dejt" nej ok, men det måste ändå vara MIN rättighet att få bestämma om jag vill ses på en dejt eller inte. Vissa verkar tycka att bara för att man ÄR på en dejtingsite ska man liksom bara buga och tacka och säga ja om nån vill ha en dejt.
Nån skrev om megafonmeddeladen förut, de är ju rätt meningslösa tycker jag. Det var en kille som hade skrivit om det men du ska veta att vi tjejer läser ohyggliga megafonmeddelanden från tjuriga män också, så det är nog ingen skillnad på det. En hängde ut en viss tjej tom, skrev vad hon hette och vilken hemsk människa hon var. Inte coolt. Andra skriver ungefär "va fan tjejer! varför är ni på en dejtingsite om ni bara säger nej hela tiden?" (alltså, om just den killen får nej hela tiden kanske han ska ändra sättet han frågar på?)
Ja, det här blev ett långt inlägg. Om ni orkade läsa det så hoppas jag att något av det verkar klokt.
Jag tror också till sist, att nätdejting passar väldigt bra för folk som gillar att skriva men mindre bra för folk som har svårt att uttrycka sig i skrift men som är jättetrevliga IRL. Då kanske det är bättre försöka möta folk live.