Hur tänker barnets mamma ?
Är bonus mamma till fina barn i skolåldern. Pga avstånd ses barnen och pappan inte så ofta, en gång i månaden just nu.
Denna enda gång i månaden är det alltid problem för barnens mamma att de ska komma hit till oss. Jag undrar varför det måste vara såhär. Vi är inte konstiga eller elaka på något vis, jag eller mannen, vi är helt vanliga "skötsamma" människor som tycker det är fantastiskt trevligt när barnen ska komma.
Ofta har vi bestämt att det ska hittas på saker innan barnen kommer, det kan vara bio, besök i lekland eller teater som är bokat. Barnen får bra mat och de blir omhänertagna med kärlek och omsorg. Vi har det väldigt roligt och barnen har inkluderat mig i deras liv och själv är jag glad att få rå om barnen när de kommer.
Jag ställer mig dock frågan. Varför måste det strula varje gång barnen ska komma hit? Det tar ca 1.5 timme för min man att köra enkel resa för att hämta barnen, ändå händer det att barnen inte är hemma när det är vår tur att hämta dem. Mannen kan tala i telefon med barnen dagen innan och allt är frid och fröjd. Ändå, det finns inga barn att hämta dagen efter.
Mannen drev en process som han avslutae pga att ett av barnen for illa av alla bråk, polisanmälningar (pga att barnen inte fanns på plats vid hämtning) kontakt med social osv. Bla flyttade mamman ifrån den gemensamma orten, bytade skola till barnen utan pappans vetskap. Det damp ner ett brev i vår låda där han skulle "godkänna" en flytt. Det visade sig att de då redan bodde i ny ort hos mammans nya pojkvän. Men åter till min fråga.
Varför måste det vara så här? Varför måste denna mamma vara så motsträvig? Vi gör allt för barnens bästa när de är här hos oss.
Kanske borde jag nämna att det var mamman som lämnade förhållandet för en ny kärlek, så det kan ju inte ligga svartsjuka gentemot mig.
Inget illa mot mammor, det är inte så jag menar på något sätt. Kan det vara så att mamman strular för att just "kan" strula ?
