• Stårschan

    Handen på hjärtat - vad är bäst för barnen?

    Om man inte ser till föräldrarnas önskningar, utan barnens behov, vad tror du generellt är den bästa lösningen för skilsmässobarn?

    (Nu utgår vi från att båda föräldrarna är skötsamma, kärleksfulla och ansvarstagande.)

    Omröstning
    Du måste logga in för att rösta eller se resultatet av omröstningen.
  • Svar på tråden Handen på hjärtat - vad är bäst för barnen?
  • hallontroll
    Arbetsvegan skrev 2014-05-12 10:16:17 följande:
    Jag har gjort det ja, trots att jag är mamma. Jädrans vad attackerad man blir och anklagad för att vara en usel mamma, på gränsen till kriminellt oansvarig. Så långt har vi kommit med jämställdheten... Men det har skiftat genom åren, det har varit varannan vecka, mest hos pappan och mest hos mig i olika perioder. Allt handlar om barnets behov och att det inte är statiskt genom uppväxten.

    Bry dig inte om vad andra tycker , är dina barn lyckliga har du gjort rätt val.
  • hallontroll
    hallontroll skrev 2014-05-12 10:11:54 följande:
    Dixie skrev 2014-05-10 19:47:05 följande:
    nu är vi inte skilda - men ja, om det händer hade jag kunnat tänka mig att göra så - för jag tror inte det är så bra att man inte har ett huvudsakligt boende, jag tänker att det måste vara jobbigt för barnen att ha saker på två ställen, kompisar på två ställen, inte riktigt höra hemma någonstans, utan alltid vara splittrad mellan två hem. 
    Det var fint gjort. Jag ser många hycklare som använder det argumentet när då vill få bort den andra föräldern. Som TS skriver "(Nu utgår vi från att båda föräldrarna är skötsamma, kärleksfulla och ansvarstagande.)" Vill man inte att man har barnet vv för att barnet far illa hos den andra föräldern är det en helt annan sak.

    Är det barnen själva som vill bo med den föräldern då är föräldern inte en hycklare givetvis.
  • Stårschan
    Arbetsvegan skrev 2014-05-12 10:16:17 följande:
    Jag har gjort det ja, trots att jag är mamma. Jädrans vad attackerad man blir och anklagad för att vara en usel mamma, på gränsen till kriminellt oansvarig. Så långt har vi kommit med jämställdheten...

    Men det har skiftat genom åren, det har varit varannan vecka, mest hos pappan och mest hos mig i olika perioder. Allt handlar om barnets behov och att det inte är statiskt genom uppväxten.
    Starkt av dig att sätta barnets bästa i främsta rummet. Håller med om att det är trist att det fortfarande är så stigmatiserat för just mammor.
  • Arbetsvegan
    hallontroll skrev 2014-05-12 10:21:14 följande:

    Bry dig inte om vad andra tycker , är dina barn lyckliga har du gjort rätt val.
    Det har jag aldrig gjort men det irriterar mig enormt att jag som mamma blir så ifrågasatt när det är helt acceptabelt för pappor att bara försvinna för evigt...

    Jag vet att jag (vi) gjort rätt eftersom jag pratar mycket med barnen. De är tex mycket trygga i att de kan säga att de inte vill bo hos mig utan att jag bryter ihop. Många barn stannar av lojalitet och vågar inte nämna om sin längtan efter den andre föräldern.
  • Arbetsvegan
    Stårschan skrev 2014-05-12 10:30:32 följande:
    Starkt av dig att sätta barnets bästa i främsta rummet. Håller med om att det är trist att det fortfarande är så stigmatiserat för just mammor.
    Men gud så oönskad, utstött och usel jag kände mig... Idag vet jag ju att det är precis tvärtom, tror att även jag var fångad i bilden av hur en mamma "ska" vara och därför kände jag som jag gjorde...
  • ladymidnight
    hallontroll skrev 2014-05-12 10:11:54 följande:
    Det var fint gjort. Jag ser många hycklare som använder det argumentet när då vill få bort den andra föräldern. Som TS skriver "(Nu utgår vi från att båda föräldrarna är skötsamma, kärleksfulla och ansvarstagande.)" Vill man inte att man har barnet vv för att barnet far illa hos den andra föräldern är det en helt annan sak.
    Du ser inga andra faktorer som kan spela in? T ex långa resvägar som försämrar barnets livskvalitet. Eller att föräldrarna inte samarbetar så bra. Båda kan vara både skötsamma och bra föräldrar var för sig men ändå ha ömsesidiga samarbetsproblem. I vissa fall kan man komma över det, men inte i alla. 

    Jag tror att delat boende oftast är det bästa för barnet i situationen ts beskriver, men långt ifrån alltid. 
  • mammalovis

    Mycket beror på barnets ålder, om föräldrarna bor i samma område eller längre ifrån varandra.

    Det optimala för barnet borde väl vara att aldrig behöva flytta och att föräldrarna bodde i var sin del av huset och barnet/n hade en skjutdörr mot båda lägenheterna. Inte genomförbart för föräldrarna, men skulle underlätta även för små barn att alltid sova i sin egen säng.

  • Arbetsvegan
    mammalovis skrev 2014-05-12 22:10:38 följande:
    Mycket beror på barnets ålder, om föräldrarna bor i samma område eller längre ifrån varandra.

    Det optimala för barnet borde väl vara att aldrig behöva flytta och att föräldrarna bodde i var sin del av huset och barnet/n hade en skjutdörr mot båda lägenheterna. Inte genomförbart för föräldrarna, men skulle underlätta även för små barn att alltid sova i sin egen säng.
    varför utgår man hela tiden från att det bara är ETT hem som är trygghet?
    Varför har då folk sommarstugor till exempel? Om det nu är så otryggt med två fasta punkter i tillvaron.
  • pmb

    Jag kan inte svara, inget alternativ duger för mig

    Det beror på barnet. Men det allra bästa är om föräldrarna kan bo nära varandra så barnet kan ha vardaglig kontakt med båda. Men som sagt. Alla barn är inte lika så det går inte att säga att det ena eller andra är bäst.

  • grind

    Att föräldrarna blir tillsammans igen.

Svar på tråden Handen på hjärtat - vad är bäst för barnen?