• Anonym (K7)

    Självständig kvinna; varför skaffa pojkvän/man?

    Självständig kvinna, varför skaffar du en pojkvän/man?


    Finns det någon självständig kvinna där som kan hjälpa mig med min fråga, någon som har skaffat en så kallad pojkvän eller man, efter en ungdom som kännetecknats av självständighet och ensamstående? Kan du hjälpa mig förstå?


    En ökande trend i tex asien, är att kvinnor väljer bort äktenskap till fördel för livet. En man anses endast hämma kvinnan, i karriären, fritiden etc.  och avsaknaden av en man/pojkvän är inget hinder för den som önskar skaffa barn heller .  Motivet bakom den ökade trenden, är åsikter såsom att en man inte tillför kvinnan mycket mer än ”ytterligare en mun att mätta”. Den självständiga kvinnan idag, behöver ju faktiskt inte en man vid sin sida. Den manliga förebilden i livet kan mycket väl ersättas av vänner och andra manliga bekanta.


    Vad tillför en pojkvän/man då… en person som träder in i ens liv, som man ska anpassa sig till, ta hänsyn till, göra uppoffringar för, avse tid för och dela livet med, men varför?


    Relationen (relationer) beskrivs ofta som en dröm om livslång lycka, förståelse emellan två själsfränder, en dröm om harmoni och trygghet i livet– är det inte just precis en illusion och bara en dröm? Det logiska vore att skilja drömmar från verklighet, och inse att med en relation följer ingen som helst livslång lycka eller trygghet utan snarare ökad risk för tryggheten, som visas när man blir sårad av sin partner – för det blir man i en relation, förr eller senare, i olika grader, och tex forum som familjeliv fylls med trådar om relationsproblem. Varför sätta sig i en sits där man blir sårbar och sårad, inte nödvändigtvis med uppsåt – men tex av obetänksamhet, något som verkar prägla (eller vara ursäkt för)  mannen och hans misstag i relationer.


    Relationen och vidare familjebildningen medför inte enbart en känslomässig risk för dig som kvinna, utan även en ekonomisk sådan. Svensk familjepolitik lyfts ofta fram som en framgångsstrategi för att minska ojämnställdhet samt skillnader mellan män och kvinnor på tex arbetsmarknaden.  Men tittar vi på arbetsmarknaden ser vi löneskillnader mellan män och kvinnor och en underrepresentation av kvinnor på chefsnivåer.


    Forsknings resultat visar att akademikerkvinnors inkomster faller och ligger kvar på en låg nivå flera år efter man skaffar barn, medan männens inkomster ökar. (källa Debattartikel på DN Debatt 2008)


    Kvinnor bestraffas och män belönas vid familjebildningen – alltså inte enbart i asien.


    Så, som rubriken lyder, du som är kvinna, en sådan som klarar dig själv, självständig


    -          Varför skulle du skaffa en pojkvän eller man?


    -          Vad ska det vara bra för?


    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2014-05-13 12:56
    Finns det någon självständig kvinna där som kan hjälpa mig med min fråga, någon som har skaffat en så kallad pojkvän eller man, efter en ungdom som kännetecknats av självständighet och ensamstående? Kan du hjälpa mig förstå?

    En ökande trend i tex asien, är att kvinnor väljer bort äktenskap till fördel för livet. En man anses endast hämma kvinnan, i karriären, fritiden etc. och avsaknaden av en man/pojkvän är inget hinder för den som önskar skaffa barn heller . Motivet bakom den ökade trenden, är åsikter såsom att en man inte tillför kvinnan mycket mer än ytterligare en mun att mätta. Den självständiga kvinnan idag, behöver ju faktiskt inte en man vid sin sida. Den manliga förebilden i livet kan mycket väl ersättas av vänner och andra manliga bekanta.

    Vad tillför en pojkvän/man då en person som träder in i ens liv, som man ska anpassa sig till, ta hänsyn till, göra uppoffringar för, avse tid för och dela livet med, men varför?

    Relationen (relationer) beskrivs ofta som en dröm om livslång lycka, förståelse emellan två själsfränder, en dröm om harmoni och trygghet i livet är det inte just precis en illusion och bara en dröm? Det logiska vore att skilja drömmar från verklighet, och inse att med en relation följer ingen som helst livslång lycka eller trygghet utan snarare ökad risk för tryggheten, som visas när man blir sårad av sin partner för det blir man i en relation, förr eller senare, i olika grader, och tex forum som familjeliv fylls med trådar om relationsproblem. Varför sätta sig i en sits där man blir sårbar och sårad, inte nödvändigtvis med uppsåt men tex av obetänksamhet, något som verkar prägla (eller vara ursäkt för) mannen och hans misstag i relationer.

    Relationen och vidare familjebildningen medför inte enbart en känslomässig risk för dig som kvinna, utan även en ekonomisk sådan. Svensk familjepolitik lyfts ofta fram som en framgångsstrategi för att minska ojämnställdhet samt skillnader mellan män och kvinnor på tex arbetsmarknaden. Men tittar vi på arbetsmarknaden ser vi löneskillnader mellan män och kvinnor och en underrepresentation av kvinnor på chefsnivåer.

    Forsknings resultat visar att akademikerkvinnors inkomster faller och ligger kvar på en låg nivå flera år efter man skaffar barn, medan männens inkomster ökar. (källa Debattartikel på DN Debatt 2008)

    Kvinnor bestraffas och män belönas vid familjebildningen alltså inte enbart i asien.

    Så, som rubriken lyder, du som är kvinna, en sådan som klarar dig själv, självständig

    - Varför skulle du skaffa en pojkvän eller man?

    - Vad ska det vara bra för?

    (en uppdatering i ett försök att få in radbrytningar)
  • Svar på tråden Självständig kvinna; varför skaffa pojkvän/man?
  • ernstina

    Jag skulle kunna tänka mig att skaffa mig en karl, "pojkvänner" har jag haft ett par och även varit gift med två av dem. Jag önskar mig någon att dela vardagen med, med dess med- och motgångar, en nära vän helt enkelt.

    Sedan ska han inte stå i någon beroendeställning till mig, jag har matat, klätt och försörjt tillräckligt med pojkvaskrar.
    Jag vill med andra ord att han ska VILJA vara med mig, inte vara beroende av att ha mig tills bättre dyker upp..
    Kanske låter bittert men det är inte meningen, jag har helt enkelt inte tid, lust eller ork att drifta en sambo utöver mina två barn.


    Assumption is the mother of all Fuck ups
  • spirituality

    Jag är nog vad du refererar till som självständig. Ensamstående, jobbar, pluggar, har barn, egna intressen, ett socialt nätverk och trivs med mitt liv. 
    Jag är inte intresserad av att träffa någon bara för att "ha" någon. Jag vill inte bli ekonomiskt beroende av en man. Däremot kan jag längta efter att vara kär och att ha en partner att älska, dela vardagen med och som jag trivs tillsammans med. Jag skulle gärna träffa någon att ha ett förhållande med på lika villkor.

  • Shorona

    Jag har honom för att jag är kär och vill vara med honom. Men, vi är särbos och klarar oss således själva. Jag sköter mitt hem och min ekonomi, precis som han sköter sitt.

  • Anonym (XX)
    Painandfriendlyadvice skrev 2014-05-13 13:23:30 följande:
    Jag skulle väl gissa att det har blivit vanligt i asien just för att de fortfarande har en ganska stark tradition av att kvinnor som gifter sig ska sluta jobba och bli hemmafruar. I Sverige och större delen av Europa är det mycket lättare och vanligare att kombinera giftermål och familj med karriär så länge din man hjälper till med hushållet också.
    Det är inte alls vanligt i Asien, det är bara larv att det skulle vara så (låter som någon manshatande kultur"journalist" som kokat ihop något).

    Det med att sluta jobba och bli hemmafru är mest vanligt i Japan, i andra länder har man inte den "lyxen" att någon kan gå hemma och dra.

    Exakt alla "ensamstående starka kvinnor" jag känner (särskilt i Asien) bor själva bara för att de inte träffat någon (ny), knappast för att karriären skulle vara det viktigaste i deras liv.
  • FIame
    Anonym (självständig) skrev 2014-05-13 13:01:09 följande:
    Har jag också frågat mig. För mig är en karl en black om foten. Jodå, jag har haft män. Har t o m varit gift ett antal år. Men insett att det inte har gett mig något. Den dagen jag träffar rätt man så ska vi kunna prata. Om allt. Han skall ha massor av humor. Och han ska vara min jämlike. Inget annat duger. Så jag har levt singel i över tio år. För den mannen har jag inte hittat. Än. Han skall även ha ett eget liv - ingen orkar med att vara solen allt kretsar kring.
    När jag såg din text, så fick jag ett skelett uppenbarat framför ögonen på mig. Haha.
  • Anonym (K7)

    tack för fina svar

  • John22

    Du verkar inbilla dig att man genom att skaffa en partner upphör att vara självständig, vilket inte är fallet. Men varför stanna där? Varför ska man ha vänner om man är "självständig"? Varför ska man ha husdjur? Varför överhuvudtaget interagera med någon man inte behöver, när det uppenbarligen antyder att man blir mindre självständig?

    Du verkar för övrigt tro att du blir mer självständig/stark om du trycker ned och förminskar män till något bagatellartat väsen som endast för med sig problem. Att försöka trycka ned andra är generellt sett ett kännetecken för svaga och osäkra individer, så det kanske du ska jobba lite med. Det kanske till och med är därför du bara attraherat rövhål till män, vilket gjort dig så här bitter och i behov av att hävda dig själv.

  • Anonym (Ofelia)

    Gammal tråd och konstig fråga. Kort svar : Kärlek. Längre svar: Närhet, ha en bästa vän, hjälpas åt, ha en roligare trevligare vardag. Sex. Barn. Lättare ekonomiskt när man delar på utgifter. Samtalspartner.

  • Påven Johanna II
    Jag har aldrig känt mig hämmad av en man.
  • Anonym (Nödvändigt)

    Det är ganska nödvändigt även för en självständig kvinna att kunna ha det mysigt med en kille. Men ja det kanske är vanligare idag för en kvinna att leva själv 

  • Anonym (Jo)
    Påven Johanna II skrev 2016-12-22 18:34:17 följande:
    Jag har aldrig känt mig hämmad av en man.
    Inte jag heller.
  • Anonym (Feminist)

    Undrar samma som du TS. 

  • Anonym (Skild)

    Det undrar jag med.Det finns ingen garanti för nånting,varför då ens försöka,när man kan må bra själv i lugn och ro?Kvinnor som vill ha en sambo /man måste vara osäkra och inte självständiga?

  • Anonym (Starka)

    Är alla singelkvinnor starka individer som klarar sig alldeles utmärkt  utan att dejta ha partners 

  • Anonym (Jenna)

    Risken att bli sårad tar vi i alla relationer , inte bara parförhållanden och sårbara blir vi så fort vi investerar känslor i någon. Är det ett argument i sig kan man ju aldrig ens skaffa sig en hund eller  katt. Det kan vara en enorm sorg när ens husdjur dör.

    För mig var det inte så viktigt att träffa en man att leva med i sig, jag har alltid varit extremt självständig och aldrig sökt förhållanden bara för att det ska vara så. Skulle aldrig fallit mig in att aktivt söka efter någon via nätdejting eller så.

    Men så efter många många år som singelmamma träffade jag genom gemensamma vänner mannen jag idag lever med. Han blev snabbt min bästa vän, och varför man vill ha vänner antar jag att du kan relatera till?

    Dessutom blev vi förälskade.


    Jag föreställde mig aldrig att det skulle bli någon rosenskimrande sagotillvaro så jag behövde aldrig bli riktigt besviken när det visade sig att alla människor är mer eller mindre jobbiga att leva med ibland. 

    Men hämmar mig, nej det gör han verkligen inte. 


     


     

  • Mimosa86

    Märklig tråd.

    TS verkar tro att självständighet och kärlek är två motsatser. Man kan vara hur självständig man vill men blir man kär så blir man ju kär.

Svar på tråden Självständig kvinna; varför skaffa pojkvän/man?