Anonym (så trött!)

Äldre 13 May 13:21

42 svar

Missfall som inte vill "komma igång"?

Hejsan!

Såsom min signatur säger så är jag så jäkla trött på detta nu! Är gravid för andra gången i vecka 8 och misstänker starkt att jag har ett pågående missfall. Denna graviditet har inte känts alls som min första med dottern, iofs inget ovanligt har jag hört men har exempelvis inte behövt springa upp och kissa på nätterna vilket jag gjorde med dottern säkert 4-5 gånger per natt under de första veckorna av graviditeten. I övrigt lite lite illamående, lite molande värk men väldigt lite och lite lite ömma bröst. Annars precis som jag inte varit gravid.

Nu till missfallsmisstankarna. I lördags när jag var i vecka 6+6 (väldigt säker då jag ÄL-testade och plussade redan på ÄL+8 kan nästan inte vara kortare gången) så fick jag lite bruna flytningar när jag torkade mig. Åkte in till gynakuten och fick efter några timmars väntan göra en undersökning och ett VUL som visade "en fosterliknande struktur på 5 mm med vad som såg ut att vara ett slående hjärta". Men för litet för att vara i vecka 6+6 och tyckte att det lät skumt med "en fosterliknande struktur", vaddå liksom, är det något eller inte? Borde ju vara möjligt att se i vecka 7.

Sen dess har de bruna flytningarna fortsatt och nu har det även börjat komma indikationer på färskt blod. Samtidigt så har jag fått som mensvärk, starkare än den molande värken jag hade tidigare, som spridit sig bak i ryggen också. Har fortfarande kvar mina mycket svaga symptom sedan innan och tog ett grav-test igår som var väldigt starkt. Resonerar dock som så att hade det inte varit missfall på g så hade väl blödningarna snarare avtagit och inte eskalerat.

Så jag antar att detta är ett missfall som är jäkligt trögt i starten. Hur har det varit för er andra? Också trögt och sen har det kommit igång av sig själv eller har ni fått skrapa/medicinsk abort?

Och vad är bäst om kroppen inte löser det själv, medicinsk eller skrapning? Vill gärna bli gravid snart igen så kan tänka mig att en hormonell abort inte är det bästa då, eller? Samtidigt har jag hört att skrapning inte är det roligaste i världen direkt :-/

Kommer isf att vara i vecka 9 när det blir skrapning eller medicinsk abort om det inte kickat igång ordentligt av sig själv innan dess.

Kan tillägga att jag skall på VUL på fredag för att konstatera vad som inte står rätt till och få bekräftat missfall eller inte.

Anonym (så trött!) Trådstartaren

Äldre 13 May 13:34

#1

Och en av de jobbigaste sakerna är ju också att behöva sitta här på jobbet och låtsas som ingenting trots att man varje gång man skall gå på toaletten blir mer och mer nedstämd när man återigen ser bruna flytningar i trosskyddet och/eller får rödbrunt på pappret

Vill mest bara åka hem och lägga mig och sova och inte behöva tänka mer på detta. Fram tills idag har jag ändå känt att jag har hållit modet uppe lite och tänkt att "det är ju vanligt med blödningar i början av graviditeten som visar sig inte vara någon fara alls" men iom att det nu eskalerar så har den känslan försvunnit helt och är bara så jäkla trött och besviken på den här situationen!

Hoppfull84

Äldre 13 May 13:37

#2

urs vad jobbigt det låter,
Medicinsk är helt klart skonsammast för kroppen och minsdre risk för bestående ärr osv.

Men det kan ju helt enkelt vara så att du har nåt kärl som är väldigt lättblödande just nu, bara för att det kommer blod så måste det ju inte nödvändigtvis vara missfall. men det får de väl konstatera på undersökningen isåfall.

Anonym (så trött!) Trådstartaren

Äldre 13 May 13:40

#3

Hoppfull84 skrev 2014-05-13 13:37:04 följande:

urs vad jobbigt det låter,
Medicinsk är helt klart skonsammast för kroppen och minsdre risk för bestående ärr osv.

Men det kan ju helt enkelt vara så att du har nåt kärl som är väldigt lättblödande just nu, bara för att det kommer blod så måste det ju inte nödvändigtvis vara missfall. men det får de väl konstatera på undersökningen isåfall.

Nej jag vet att man kan blöda utan att det är ett missfall men kombinationen av att jag fått värk också samt att fostret var mindre än vad det skulle varit i lördags får mig ändå att tro att det är mf.

Tack för infon om medicinsk vs skrapning, hade inte tänkt på detta med ärrbildning!

LindaMari

Äldre 13 May 14:23

#4

Hej! Det låter väldigt jobbigt! :/

Jag har haft 4 missfall och 3 aborter (ofrivilliga), 1 av dom missfallen var väldigt segstartat. Hade bruna flytningar och lite bubblig mage/molvärk i ungefär 6 dagar, sedan kom en störtblödning med stark mensvärk som höll på i 2 -3 timmar med blod och klumpar. Därefter bruna flytningar 4 dagar, sedan fick jag molvärk igen och rostbrun blödning med flagor och svag molvärk. Det sista var väll en "tömning" på det som behövde ut.

Angående vad som är bäst så tycker jag medicinsk, det känns mer "naturligt". Skrapning upplevde jag som väldigt konstigt och kände mig obekväm när jag vaknade upp, var "tom" på nått vis. Hade dock mindre ont efter skrapningen och slutade blöda efter 6 dagar jämfört med medicinsk då blödde jag i 5 veckor som en kraftig mens.

Jag hoppas att det du går igenom nu inte är ett missfall, utan en ofarlig blödning bara. ${#emotions_dlg.flower}$

Anonym (så trött!) Trådstartaren

Äldre 13 May 15:08

#5

LindaMari skrev 2014-05-13 14:23:46 följande:

Hej! Det låter väldigt jobbigt! :/

Jag har haft 4 missfall och 3 aborter (ofrivilliga), 1 av dom missfallen var väldigt segstartat. Hade bruna flytningar och lite bubblig mage/molvärk i ungefär 6 dagar, sedan kom en störtblödning med stark mensvärk som höll på i 2 -3 timmar med blod och klumpar. Därefter bruna flytningar 4 dagar, sedan fick jag molvärk igen och rostbrun blödning med flagor och svag molvärk. Det sista var väll en "tömning" på det som behövde ut.

Angående vad som är bäst så tycker jag medicinsk, det känns mer "naturligt". Skrapning upplevde jag som väldigt konstigt och kände mig obekväm när jag vaknade upp, var "tom" på nått vis. Hade dock mindre ont efter skrapningen och slutade blöda efter 6 dagar jämfört med medicinsk då blödde jag i 5 veckor som en kraftig mens.

Jag hoppas att det du går igenom nu inte är ett missfall, utan en ofarlig blödning bara. ${#emotions_dlg.flower}$

Tack för infon och beklagar dina missfall! Den "segstartade" som du beskriver, slapp du då att göra medicinsk eller skrapning utan kroppen skötte det själv? Vad kändes "bäst" (minst hemskt kanske jag skall skriva), att kroppen själv tog hand om det eller medicinsk/skrapning?

Sövs man alltid vid skrapning eller kan det göras med lokalbedövning?

Oj att blöda i fem veckor som mens! Och man får inte ha tampong då heller eller har jag missuppfattat detta?

LindaMari

Äldre 13 May 15:17

#6

Anonym (så trött!) skrev 2014-05-13 15:08:42 följande:

Tack för infon och beklagar dina missfall! Den "segstartade" som du beskriver, slapp du då att göra medicinsk eller skrapning utan kroppen skötte det själv? Vad kändes "bäst" (minst hemskt kanske jag skall skriva), att kroppen själv tog hand om det eller medicinsk/skrapning?

Sövs man alltid vid skrapning eller kan det göras med lokalbedövning?

Oj att blöda i fem veckor som mens! Och man får inte ha tampong då heller eller har jag missuppfattat detta?

Jag slapp göra medicinsk eller skrapning, det skötte sig själv fast det tog bara extra lång tid. Det som kändes bäst är att kroppen själv tar hand om det, fast det kan ta lite längre tid. Annars går det ju fort med hjälp från sjukvården.

Man sövs oftast, men det går att göra i lokalbedövning, fast det vet jag inte om jag skulle rekommendera, då känner du ju ändå att nån är där och använder instrument, även fast det inte gör ont. Jag hade alla gånger valt att sövas, det går fort också, bara 20-30 minuter så det är ingen djup sövning med slang i halsen osv.

Ja, men jag var ett extremfall :p Annars blöder man inte så mycket. Nej, jag fick iallafall infon att inte använda tampong pga större risk för infektion och blodet behöver få "komma ut fritt" eller hur jag ska förklara.

Oavsett om det är ett missfall och du behöver skrapas eller ta tabletter så förklara för dom att du tycker det är obehagligt och att du vill att dom kollar till dig ofta så du kan ställa frågor. Ett tips jag fick när jag gjorde medicinsk var att gå omkring och röra på mig hela tiden så att allt skulle komma ut fortare! Det gjorde jag, och allt som allt tog det cirka 3 timmar innan allt var ute :)

Anonym (så trött!) Trådstartaren

Äldre 13 May 15:28

#7

LindaMari skrev 2014-05-13 15:17:17 följande:

Jag slapp göra medicinsk eller skrapning, det skötte sig själv fast det tog bara extra lång tid. Det som kändes bäst är att kroppen själv tar hand om det, fast det kan ta lite längre tid. Annars går det ju fort med hjälp från sjukvården.

Man sövs oftast, men det går att göra i lokalbedövning, fast det vet jag inte om jag skulle rekommendera, då känner du ju ändå att nån är där och använder instrument, även fast det inte gör ont. Jag hade alla gånger valt att sövas, det går fort också, bara 20-30 minuter så det är ingen djup sövning med slang i halsen osv.

Ja, men jag var ett extremfall :p Annars blöder man inte så mycket. Nej, jag fick iallafall infon att inte använda tampong pga större risk för infektion och blodet behöver få "komma ut fritt" eller hur jag ska förklara.

Oavsett om det är ett missfall och du behöver skrapas eller ta tabletter så förklara för dom att du tycker det är obehagligt och att du vill att dom kollar till dig ofta så du kan ställa frågor. Ett tips jag fick när jag gjorde medicinsk var att gå omkring och röra på mig hela tiden så att allt skulle komma ut fortare! Det gjorde jag, och allt som allt tog det cirka 3 timmar innan allt var ute :)

Kan en BM eller något på ens BM-mottagning skriva ut recept för en medicinsk abort? Jag skall till min bm på fredag för VUL och tänkter då att jag såklart vill slippa att åka till någon VC eller sjukhus för att få ett recept.

Tack för tipset om att röra på sig, skall jag tänka på om det nu blir såsom jag tror och befarar :-/

LindaMari

Äldre 13 May 15:42

#8

Anonym (så trött!) skrev 2014-05-13 15:28:28 följande:

Kan en BM eller något på ens BM-mottagning skriva ut recept för en medicinsk abort? Jag skall till min bm på fredag för VUL och tänkter då att jag såklart vill slippa att åka till någon VC eller sjukhus för att få ett recept.

Tack för tipset om att röra på sig, skall jag tänka på om det nu blir såsom jag tror och befarar :-/

Jag vet inte hur det är där du bor, men jag var iallafall tvungen att boka tid på kvinnokliniken för att hämta ut recept. Där får du välja om du vill ligga inne medans det drivs ut eller om du vill ta det hemma.

Jag hoppas verkligen att du inte får missfall!

Anonym (så trött!) Trådstartaren

Äldre 13 May 16:04

#9

LindaMari skrev 2014-05-13 15:42:47 följande:

Jag vet inte hur det är där du bor, men jag var iallafall tvungen att boka tid på kvinnokliniken för att hämta ut recept. Där får du välja om du vill ligga inne medans det drivs ut eller om du vill ta det hemma.

Jag hoppas verkligen att du inte får missfall!

Ok, bor i Göteborg så hoppas att den läkaren som gör VUL också kan skriva ut sådana recept. Jag tror inte att jag vill ligga inne när det drivs ut, skulle kännas konstigt och det är ju såpass tidigt att jag inte kommer att kunna se ett foster vilket kanske hade varit jobbigt att göra hemma själv.

LindaMari

Äldre 13 May 16:17

#10

Anonym (så trött!) skrev 2014-05-13 16:04:46 följande:

Ok, bor i Göteborg så hoppas att den läkaren som gör VUL också kan skriva ut sådana recept. Jag tror inte att jag vill ligga inne när det drivs ut, skulle kännas konstigt och det är ju såpass tidigt att jag inte kommer att kunna se ett foster vilket kanske hade varit jobbigt att göra hemma själv.

Ja, och det känns mycket tryggare att göra det hemma, ligga i sin egen soffa och bara låta det komma. Steril sjukhusmiljö är knappast rogivande! Jag hoppas att allt löser sig för dig, hör av dig om det är någonting mer du undrar över. Och jag vill gärna veta hur det går!

Missfall som inte vill "komma igång"?

INNEHÅLL