• Pirum

    Ursäkta mig då...

    Varför får de inte vissla? Om ni inte tjafsar om det så tar det väl bara ett par minuter för dem att klä på sig och gå ut och så visslar de ute istället och du slipper höra det.

    Som sagt, välj dina strider. 

  • Pirum
    Förundrad skrev 2014-05-14 11:07:42 följande:

    De får vissla bäst de vill, men just då irriterade jag mig på det hela. 


    Det har aldrig hänt dig??


    Det är klart att mina barn låter när jag är trött och jag irriterar mig på det. Kruxet är att det blir lite slumpartat för barnen om de får ibland och ibland inte.  Och åtminstone mina barn brukar vilja veta varför de inte får göra något. De tycker inte om att få "order", exvis "sluta!", "lägg av!" osv men om man behandlar dem med lite mer respekt så brukar de lyssna. 

    Att säga till pedagogiskt, med en förklaring till varför man vill att de ska sluta brukar funka bra: "Jag har lite ont i huvudet, kan du vara snäll att dämpa dig så känns det bättre!" eller en klassiker "idag är jag trött och kan inte tänka samtidigt som jag lyssnar på dig som visslar, kan du vänta tills du kommer ut?"

    Jag måste erkänna att första gången jag läste din trådstart blev jag lite förbryllad över att du reagerade så starkt på att de visslade men nu låter det mer som att irritationen kom sig av att de inte lyssnade på dig och respekterade dina åsikter. Och att mamman inte stödde dig i att få göra dina önskemål gällande. Det är viktigt att barn får lära sig att ta hänsyn till andra människor, vilket ibland innebär att de ombeds att avstå från att göra något de vill eller att göra något de inte vill. 

    Men, summa summarum, testa att inte bara säga "lägg av!" nästa gång utan försök slänga in en förklaring till varför du inte vill att de ska göra vad de nu gör just då. Kanske mamman har lättare att stödja det också. 
  • Pirum
    Förundrad skrev 2014-05-15 10:12:13 följande:

    Jag frågade först snällt om de kunde sluta vissla, jag sa inte varför. Jag förväntade att jag skulle få motfrågan om varför, men inte denna gång, (brukar alltid komma) varvid de fortsätter och då kommer "lägg av" ifrån mig. 
    Något stöd ifrån mamman fick jag inte, utan mer att det va jag som gjorde fel eller uttryckte mig fel emot henne när grabbarna inte lyssnade (jag skulle på ett mer förklarande sätt bett dem sluta vissla) 


    Det var jättebra att du bad snällt första gången. Försök nästa gång att ge en förklaring till varför, där håller jag med mamman, i synnerhet när det gäller saker som de får göra och ibland inte. Det kan från barnens sida upplevas som slumpartat och orättvist att helt plötsligt inte få göra något som brukar gå bra. 

    Jag brukar tänka så att om jag inte kan motivera en tillsägelse så är den onödig. Det är bra för barn att få veta varför. Det lär dem att tänka själva och inte bara göra det som faller dem in. Det blir lättare att ta hänsyn till andra om man förstår varför man ska göra det. 
Svar på tråden Ursäkta mig då...