arbetslös akademikertjej, träffa någon?

Ts...
Jag blir att tänka lite som så här.
Klart att du kan träffa någon!
Beror bara på dig själv, sätter du som en mental spärr att du skulle ha arbetslösheten emot dig blir det svårt.
Koncentrera dig på vad du har istället, du kanske har världens finaste insidan som kan få vilket berg som helst att pulvrisera sig till stenmjöl.
Ut och ragga och kör hårt!

Lycka till!

Kan bara se till mig själv!
Och här blir svaret ja, har personen ambition för att skaffa ett jobb och inte är en lat soffpotatis som vara vill ha någon som föder en så tycker jag inte att det är ett hinder.
Kan ju bli så att även jag skulle bli arbetslös, om man vänder på det så skulle det svida om man blev lämnad bara för ett jobb.
Klart att det kan komma dagar då det är tufft att den ena inte har jobb...men vafan jobbet gör väl inte kärleken!

Jag sysslar inte med nätdejting, gillar inte konceptet.
Men om jag skulle gjort det och fattade tycke för personen så är det inget som gör att jag backar!