Varför tror Mammor att man kan gråta sig till allt?

Jag är jurist och jobbar med mycket vårdnadstvister. Min upplevelse är INTE att kvinnor gråter. Det händer inte så ofta alls faktiskt och det är tror jag för att de är rädda att bli betraktade som labila och oförmögna att ta hand om barnen.

När en person (kvinna eller man) begär enskild vårdnad så har de ofta väldigt goda skäl till det. Men vårdnaden har ju inget med umgänget att göra. En sak som jag dock reflekterat över är att män i större utsträckning ser vårdnaden som ett villkor för umgänge, medan kvinnor som förlorar vårdnaden ändå vill träffa sina barn så mycket som möjligt.