Misslyckad medicinsk abort!

Tack - orden kändes bra att läsa ?

Hoppas med detta löser sig - hade situationen runt mig vart bra ekonomiskt och boendemässigt så hade nog valet vart annorlunda men allt har sin tid.

Tack för svar (mitt förra svar skulle innehålla ett hjärta och inget frågetecken på slutet).

Jag ställde samma fråga till läkaren - lät nog oerhört skeptisk faktiskt.. "Hur kan man inte ta skada av först en avstannings tablett som skall mer eller mindre döda fostret, sen utdrivnings tabletterna på det, och blodet och klumparna då de måste ju vart viktigt för den?.... samt smärtstillande tabletterna är ju rätt starka... hur kan man inte ta skada?"

Fick svar om att blodet och klumparna var sånt som låg före fostersäcken, att det absolut inte såg skadat ut och risken för missbildningar är rätt liten och fostret såg perfekt ut för en normal graviditet och levde och växte.

På ett sätt så känns det jävligt att ta bort något som verkligen verkar vilja stanna men grund anledningen till första aborten kvarstår egentligen men nu när jag funderar så är jag på ett sätt ledsen för att han inte får en andra chans men jag kan inte tro att man kan vräka i sig dessa saker och sen står fostret oberört utan skador - verkar ju sinnessjukt.

Uppdatering:

Blev inlagd på onsdagen förra veckan.

Efter 57 timmar och 30+ tabletter och 4 dropp påsar senare så väntade vi på OP tid då abort ej startades.

Vid 16:00 fredag så undersöktes jag för att se om jag öppnat mig något öht - efter massa pill så sa det "splash" fostervattnet gick och efter några minuter kom en liten liten människa (fostret) och assistans kom och fick ledsaga mig till mitt rum där jag nästan svimmade och de fick tillkalla bår.

Blod påsar på det sen väntan på OP för att ta ut moderkakan. Hela fredagen var ett stort kaos av intryck, smärta, känslor, händelser.

Hur jag känner mig just nu; smått surrealistiskt och ledsen.

Det var rätt beslut då jag har absolut kaos med plugg, jobb, ekonomi och boende i mitt liv och jag kommer inte få rätsida på allt inom en snar period men ledsen för det va en liten person jag såg, ej mogen men helt klart en människa.

Jag kommer aldrig gå igenom detta igen, nästa gång något kommer ur mig så ska det åka med hem i en bilbarnstol. Det påverkade även mycket att samma avdelning för aborten var där alla mammor, bebisar och pappor hamnade för vidare observation.

Fösöker se det som att jag fick betala ett högt pris för mitt egna agerande (hoppas innerligt att pstaven fungerar lika bra denna gång som förra så jag ej hamnar här igen).

Men påverkad blev jag verkligen - nu läcker det bröstmjölk och hpppas det snart går över.

Tack det hoppas jag med.