Att bo långt ifrån den andra föräldern..

Jag och min sambo har haft många upp och nedgångar i livet. Vi har varit tillsammans i 4 år och är förlovade. Har en dotter på 2 1/2 år. Vi har gått isär två gånger pågrund av otrohet från hans sida. Men det har aldrig varit nåt långvarigt avbrott. Nu efter andra avbrottet är jag tillbaka igen. Vi vill ha fler barn båda två och gifta oss.. MEN jag tror inte jag vill det med honom. Han verkar inte alls förstå mina känslor med otroheten och att jag aldrig riktigt kan glömma och förlåta. Så fort vi bråkar så kommer detta upp och jag använder det mot honom. Ska man inte kunna glömma det lite iaf om man älskar varandra? Till saken så ser jag faktiskt inte oss bli gamla tillsammans. Funderar nu på att flytta 15 mil härifrån och börja på nytt. Ni som bor långt ifrån den andra föräldern.. Vem har vårdnaden och hur ser umgänget ut med barnen? Jag är livrädd att förlora dottern till pappan då han och hans pappa är redo att göra allt för att vinna i ett sånt läge även om han aldrig varit den där toppen pappan.. Behöver hjälp..

Fast vad ger er rätten att säga att avståndet inte gör varken till eller från. Flyttar TS omöjliggör hon växelvis boende, hon omöjliggör att barnet kommer att kunna leka med sina skolkompisar, gå på vänners kalas, skoldiscin mm mm på umgängesförälderns tid... Det påverkar ganska mkt. Barnet skall då åka trettio mil varannan helg? Det är en bit... Dessutom finns det inget som garanterar att TS får boendet om hon flyttar utan pappans tillåtelse. Går barnet på förskola och är rotat i staden där de bor är chansen istället ganska stor att pappan får boendet vid en eventuell flytt.