När hans barn beter sig illa..
Jag har träffat en kille som har två barn, tjejer som är 9-10 år.
Barnen är överlag jättegulliga och det funkar bra mellan oss.
Problemet är att hans yngsta barn är väldigt botskämd, på ett väldigt dåligt sätt.
Hon gråter så fort hon inte får som hon vill och hon skriker och beter sig illa ofta om saker inte går som hon vill.
Tex om hon skulle vara hemma kl fyra för att äta och maten inte är klar så kan hon bete sig väldigt illa och skrika och ha sig.
Hon är väldigt självisk och egocentrisk men det kanske barn är i den åldern?
Tex om hon vill lyssna på musik i sin mobil när vi ska åka bil och har glömt hörlurarna så lyssnar hon på musik i sin mobil även om ingen av oss andra vill höra. Blir hon tillsagd så kan hon eventuellt dra av för att sedan dra på igen med lågt lågt ljud och sedan höja successivt.
För mig (såklart för honom också) som utomstående är det rätt jobbigt när någon annans barn beter sig så illa och det blir väl lite extra jobbigt för mig när det liksom inte får några konsekvenser. Hon beter sig ju såhär för att hon vet att det fungerar!
Jag tycker att om barnet beter sig illa om och om igen så kanske hon ska "straffas" för det också. Kan man inte respektera andra med sin mobil kanske man inte ska få ha en mobil? Som exempel då.
Hur gör ni som bonusföräldrar i liknande situationer? Pratar ni med partnern om det? Hur mycket får man lägga sig i?
Jag menar, uppfostringen är ju något som han och barnens mamma måste prata om, men av det lilla jag märkt så är deras mamma lika lam hon. Hon kan säga till att plocka upp handduken men sen händer liksom inte mer.