Anonym (GävleLinda) skrev 2014-06-06 23:24:03 följande:
Jag har backat. Jag vill bara höra andras åsikter om hur man ska bemöta detta.
Vi träffades samma vecka dom gick isär. Så nej han var icket otrogen med mig mot henne.
Jag är 20 för övrigt.
Hon dricker onsdag fredag lördag oavsett om barnen är där eller inte.
Hon tog även oxy/opiater i mängder som inte hon hade på recept, tills 7 månaden.
Nej jag är inte arg på barnet utan får en klump i magen av orolighet/ångest och framför allt ledsamhet. Jag kanske formulerade mig konstigt i mina inlägg innan.
Min kille har försökt kommunicera med mamman men hon säger bara att ta det via advokat. Jag menar, hon är såpass vuxen och mamma, då borde hon väl ändå veta vid det här laget att ett barn behöver en mamma och pappa? Hon ljög även på förlossningen att en av hennes tidigare barns pappa var pappan tills barnet kom ut och var mörkt..
Så jag är helt förvirrad.
Ja ser hur mycket min kille lider av stt inte ens ha fått hålla sin son eller träffat. Och jag ser hur mycket ilska han har gemtemot mamman. Vem skulle inte ha det? Hon meddelar i v.14 att hon är på smällen och tänker inte göra abort under några omständigheter? Även fast han var såpass ung.
Att morbror har hand om dem är jätte bra. Men den chansen skulle min kille ha fått från början.
Att hon dricker mycket och tar droger är inte bra. Alls. Men i det här läger är det inte mkt ni kan göra åt det än att göra precis vad ni gjort, meddela sociala. Anser de att det inte är skadligt för barnen är det inte mkt mer att göra än att kämpa för att lära känna barnet.
Du skriver att han inte ville och sedan ville NI? Vill han eller har du påverkat honom? Om han vill skall du naturligtvis stötta honom men det är skillnad på att stötta och vara drivande.
I början ville han ju inte ha barn. NÄR ville han träffa barnet för första gången? Direkt det var fött eller mer nyligen?
Han har rätt till umgänge, eller rättare sagt har BARNET rätt till umgänge med pappan. Men det måste ske på barnets vilkor. För det första måste pappan träffa barnet ofta. Varannan helg räcker inte för att skapa ett band till barnet. Blir det så sällan kan pappan såklart inte räkna med att träffa barnet ensamt på många år.
Hur har pappan/ni tänkt er umgänge? Kommer han med orimliga krav/idéer har jag full förståelse för att mamman slår bakut. Det är ju inte så att pappan visat att han vill ta sitt ansvar precis...
Det här med att han är arg för att hon inte gjort abort - det vittnar antingen om att din kille är stor egoist eller väldigt barnslig i sitt tänkande fortfarande.
Varje samlag kan leda till en graviditet. Vet du om mamman gick på P- piller? För isåfall förstår jag att de inte använde kondom. Vissa skriker högt att man minsann skall använda det ändå men allvarligt, det gör man inte om man är i ett förhållande och tjejen tar P-piller... MEN, det befriar inte killen från ansvar. Det finns INGA preventivmedel som är hundra procent säkra. Jag har vänner som blivit gravida med P-piller. Att förvänta sig att ngn gör abort om det händer är fruktansvärt egoistiskt. Abort är för många en handling omöjlig att utföra, jag tex skulle inte klara av det.
Är det så att de inte skyddade sig alls, ja då är han inte helt smart - eller hur?
Vidare det du skrev om morbrodern - i ditt senare inlägg låter du mer "tillrättalagd". I ditt första låter du dock extremt nedvärderande och dömande. Varför skriva på det sättet att hon lämnar till morbrodern för "avlastning", med avlastning inom parentes så att det skall låta illa om du i själva verket tycker det är ngt bra? Du bör nog tänka lite på hur saker uppfattas när du skriver.
Vidare om detta - nej, det är inte en chans din kille skulle fått från början eftersom han inte ville vara med och ta sitt ansvar. Hade han däremot gjort det, lärt känna barnet, träffat det ofta, flyttat till orten osv - DÅ hade han kunnat ha barnet varannan helg. Men din kille VALDE att inte vara delaktig i barnet. Han valde därför bort möjligheten att ha barnet ensamt när det är så litet.
Som sagt, han har rätt till umgänge. Han bör ta kontakt med familjerätten i barnets kommun och begära ett samarbetssamtal med mamman där de kommer fram till ett umgängesschema. Familjerätten kostar det inget att gå till.
