Anonym (TS)

Äldre 6 Jun 20:36

25 svar

Hur är det möjligt att träffa någon så snabbt efter ett långt förhållande?

Jag är nyfiken på hur vissa klarar att träffa någon ny efter ett långvarigt förhållande? Jag har precis blivit lämnad efter ca 12 år. Finns inte i min värld att träffa någon ny på lång tid. Hade gärna träffat killkompisar och umgåtts med dom som vanliga kompisar, kan ju bli jobbigt bara om dom ev skulle vilja blir än kompisar, för jag längtar inte till ett nytt förhållande. Ha sex med någon annan, näää. Ni som lämnat får gärna berätta hur ni bar er åt och hur det gick till när ni träffade någon ny, säg inom en månad. Ni som blivit lämnade får gärna berätta eran version oxå.

Anonym (Tja)

Äldre 6 Jun 20:47

#1

Jag tror det beror mycket på vilka känslor man lämnar förhållandet med och vem som tar initiativet till uppbrottet. Jag har varit så less på min partner att jag lyckats bli kär i andra under förhållandets gång, med andra ord hade nog känslorna svalnat lång tid innan. Då hade jag nog kunnat gå omlott med två olika killar utan problem. I andra förhållanden där jag haft känslor kvar vid uppbrottet har jag ibland känt att jag aldrig vill träffa någon annan eller att det gör så ont att jag bara måste "ersätta" förlusten med någon annan. I dessa fall har jag varit delaktig i beslutet eller blivit dumpad. Rent generellt tror jag att bli lämnad eller dumpad gör att det blir svårare att gå vidare känslomässigt än om man själv tar beslutet att lämna någon. Förhållandena i fråga (tre olika) varade ca 2 år vardera.

pain01

Äldre 6 Jun 20:54

#2

Håller med anonym (tja), är förhållandet dåligt från någon parts sida sett är man liksom förberedd på avslut och har mentalt redan gått vidare. Det gäller alltså den som lämnar, att den som blir dumpad känner som du är helt naturligt.

Långbenopluto

Äldre 6 Jun 21:05

#3

Håller med inlägg nr 1.

Anonym (TS) Trådstartaren

Äldre 6 Jun 22:04

#4

Anonym (Tja) skrev 2014-06-06 20:47:52 följande:

Jag tror det beror mycket på vilka känslor man lämnar förhållandet med och vem som tar initiativet till uppbrottet. Jag har varit så less på min partner att jag lyckats bli kär i andra under förhållandets gång, med andra ord hade nog känslorna svalnat lång tid innan. Då hade jag nog kunnat gå omlott med två olika killar utan problem. I andra förhållanden där jag haft känslor kvar vid uppbrottet har jag ibland känt att jag aldrig vill träffa någon annan eller att det gör så ont att jag bara måste "ersätta" förlusten med någon annan. I dessa fall har jag varit delaktig i beslutet eller blivit dumpad. Rent generellt tror jag att bli lämnad eller dumpad gör att det blir svårare att gå vidare känslomässigt än om man själv tar beslutet att lämna någon. Förhållandena i fråga (tre olika) varade ca 2 år vardera.

Mina och ant våra känslor har ju svalnat innan. Jag tror båda vi hade svårt att säga vad vi ville. Saken är den att han var otrogen för ett år sen. Jag tog det hårt och visste inte vad jag ville. För ca tre månader sen sökte jag en lägenhet och fick den. Vi sa att vi skulle vara särbo. Även där kunde jag inte släppa. Mina tankar var att släppa honom. Jag har varit mentalt inställd på att det skulle ta slut, men ville väl inte fatta det. Känns verkligen jättekonstigt att bo och vara singel. Jag har ju hela tiden tyckt att man inte ska stanna kvar hos någon som är otrogen. Hur som helst hörde han av sig idag, på telefon, att han vill bryta upp. Jag visste ju som sagt innan vart det barkade hän. Men blev ändå förvånad att han tar sånt på telefon. Jag har bara haft två långa förhållanden. Ett i 8 år och detta i 12. Denna gången känns det tusen resor värre. Trodde ju i min enfald att det skulle vara vi för resten av livet. Har säkert oxå med att göra att han var otrogen. Hade ju såklart känts bättre att göra slut för att man inga känslor har kvar, än att vara otrogen. Det tog styggt.

Anonym (Tja)

Äldre 6 Jun 22:21

#5

Anonym (TS) skrev 2014-06-06 22:04:02 följande:

Mina och ant våra känslor har ju svalnat innan. Jag tror båda vi hade svårt att säga vad vi ville. Saken är den att han var otrogen för ett år sen. Jag tog det hårt och visste inte vad jag ville. För ca tre månader sen sökte jag en lägenhet och fick den. Vi sa att vi skulle vara särbo. Även där kunde jag inte släppa. Mina tankar var att släppa honom. Jag har varit mentalt inställd på att det skulle ta slut, men ville väl inte fatta det. Känns verkligen jättekonstigt att bo och vara singel. Jag har ju hela tiden tyckt att man inte ska stanna kvar hos någon som är otrogen. Hur som helst hörde han av sig idag, på telefon, att han vill bryta upp. Jag visste ju som sagt innan vart det barkade hän. Men blev ändå förvånad att han tar sånt på telefon. Jag har bara haft två långa förhållanden. Ett i 8 år och detta i 12. Denna gången känns det tusen resor värre. Trodde ju i min enfald att det skulle vara vi för resten av livet. Har säkert oxå med att göra att han var otrogen. Hade ju såklart känts bättre att göra slut för att man inga känslor har kvar, än att vara otrogen. Det tog styggt.

Usch, beklagar förlusten. Jag tror det är normalt att känna som du gör nu inför spiken-i-kistan-beskedet. Kanske är det så att även hoppet dog i och med telefonsamtalet idag och att det är därför du känner som du gör nu? I och med att ni skulle vara särbo och så var det väl inte bestämt helt och hållet kanske? Jag har varit med om två uppbrott sommartid, det är en jobbig tid att vara ledsen på men samtidigt så mycket bättre än när det sker på vintern. Man får liksom mer energi av solen och alla glada människor även om det också känns jobbigt att alla andra är så glada. Sen har du semestern som kan avleda de värsta känslorna. Se till att prata ut med folk du känner och gråt ut på alla axlar du kan! Stor kram iallafall, jag hoppas du får må bättre snart!

Anonym (Allt kan ske)

Äldre 6 Jun 23:12

#6

Hur snabbt man träffar någon ny beror på vem du är och på hur du är.
Sedan om relationen blir seriös eller en tillfällig bekantskap är en helt annan fråga.

Jag är 35 år, gift i 12 och ihop 13 år i år. Har för två månader sedan blivit rätt blodigt lämnad, har två barn och hela livet är upp och ner.
Han träffar olika kvinnor redan, men ville ha sex med mig förra veckan. Jag har sedan jag var 14-15 varit i olika åra långa förhållanden så jag vet att det kommer ske igen, bara inte imorgon. Jag känner mig trygg med ATT det kommer ske, men vet inte när och hur. Du kommer träffa någon du med.

Man är redo att träffa någon då man är redo att släppa in en ny människa för den de är, när en annan människa är intressant för sina egna kvalitéer och egenskaper och inte för att fylla någons (mitt) tomrum.

Om inte förhållandet varit katastrof är det svårt att anknyta och åta sig ett nytt förhållande oavsett vem som lämnade. Jag har tidigare själv valt bort män som bara varit separerade i några månader efter åra långa förhållande. För även om jag är bättre än den förra och att förhållandet varit dåligt så vill inte jag alls bli jämförd.

Många blir förälskade och har rebound förhållande, men alla leder inte till ny vardag och gemensamt hem, familj och barn.

Anonym (TS) Trådstartaren

Äldre 7 Jun 07:28

#7

Anonym (Tja) skrev 2014-06-06 22:21:52 följande:

Usch, beklagar förlusten. Jag tror det är normalt att känna som du gör nu inför spiken-i-kistan-beskedet. Kanske är det så att även hoppet dog i och med telefonsamtalet idag och att det är därför du känner som du gör nu? I och med att ni skulle vara särbo och så var det väl inte bestämt helt och hållet kanske? Jag har varit med om två uppbrott sommartid, det är en jobbig tid att vara ledsen på men samtidigt så mycket bättre än när det sker på vintern. Man får liksom mer energi av solen och alla glada människor även om det också känns jobbigt att alla andra är så glada. Sen har du semestern som kan avleda de värsta känslorna. Se till att prata ut med folk du känner och gråt ut på alla axlar du kan! Stor kram iallafall, jag hoppas du får må bättre snart!

Jo det är kanske så att med det beskedet så blev det skrivet i sten. Jag har en känsla av att han har kontakt med otrohetsbruden igen, men vad vet jag..... Jag är egentligen inte så ledsen , jag visste hur det skulle gå. Det är mest sättet han gör saker på. Vara otrogen är ju inte så bra. Sen göra slut efter 12 år i ett telefonsamtal. Sånt har fått mej att faktiskt komma på att han är ingen bra person. Men detta är egentligen vad vi båda behövde. Komma ifrån varann. Men på ett bättre sätt. Det är verkligen lågt att göra som han gjorde. Ne gråter gör jag inte. Orkar inte plus att han är definitivt inte värd det heller. Tack för fina ord 🌺

Anonym (Olika)

Äldre 7 Jun 07:37

#8

Jag levde ensam i sju år efter mitt långa förhållande tog slut. Jag träffade iof en man av och till under några år men han kunde av olika skäl inte engagera sig djupare och det passade mig fint.

En stor del av tiden fanns min nuvarande i närheten under dessa år då vi tidvis jobbade tillsammans, från ungefär 2009 tills 2012.

En dag började vi prata mer och mer och snart visade det sig att han hade varit förälskad i mig större delen av tiden vi arbetat tillsammans men inte gjort något av det pga att han var gift.

Jag sa till honom att jag vet inte, har aldrig tänkt så på dig, men lämna henne först så pratar jag gärna mer med dig, jag tyckte ju mycket om honom som person och kollega, så varför inte? :)

Vi blev jättekära och mellanlandningen hos hans föräldrar blev för hans del knappt någon månad, sen bodde han hos mig och det har funkat :)

Hans exfru var ledsen ett tag för hon trodde nog inte att han faktiskt skulle gå trots att förhållandet var dött på slutet. Men sen träffade hon en annan, gifte om sig och blev gravid med en annan mindre än år efter skilsmässan. :)

Så det där är olika är min slutsats- hur man är som person, vilken sorts förhållande det är man avslutar.

Anonym (TS) Trådstartaren

Äldre 7 Jun 07:46

#9

Anonym (Allt kan ske) skrev 2014-06-06 23:12:15 följande:

Hur snabbt man träffar någon ny beror på vem du är och på hur du är. Sedan om relationen blir seriös eller en tillfällig bekantskap är en helt annan fråga. Jag är 35 år, gift i 12 och ihop 13 år i år. Har för två månader sedan blivit rätt blodigt lämnad, har två barn och hela livet är upp och ner. Han träffar olika kvinnor redan, men ville ha sex med mig förra veckan. Jag har sedan jag var 14-15 varit i olika åra långa förhållanden så jag vet att det kommer ske igen, bara inte imorgon. Jag känner mig trygg med ATT det kommer ske, men vet inte när och hur. Du kommer träffa någon du med. Man är redo att träffa någon då man är redo att släppa in en ny människa för den de är, när en annan människa är intressant för sina egna kvalitéer och egenskaper och inte för att fylla någons (mitt) tomrum. Om inte förhållandet varit katastrof är det svårt att anknyta och åta sig ett nytt förhållande oavsett vem som lämnade. Jag har tidigare själv valt bort män som bara varit separerade i några månader efter åra långa förhållande. För även om jag är bättre än den förra och att förhållandet varit dåligt så vill inte jag alls bli jämförd. Många blir förälskade och har rebound förhållande, men alla leder inte till ny vardag och gemensamt hem, familj och barn.

Asså min TS kanske inte är så klar vad jag menar. Jag vill inte träffa någon nu alls. Undrar bara hur folk klarar av att träffa någon ny så fort. Jag hade inte på långa vägar kunnat träffa någon och ha sex med denna personen. Jag undrar om jag har blivit lite pryd på gamla dar;)) Nä, jag måste ha känslor när jag har sex. Usch, vad hände för två månader sen? Ok, han träffar olika kvinnor, OCH vill ha sex med dej? Som sagt, jag har inte bråttom alls med att träffa någon ny. Får nog vänja mej att bo själv först o främst. När mina barns pappa och jag gjorde slut tog det 7 år innan jag träffade någon ny. Se hur det gick....... Gemensamt hem blir det nog inte mer, familj har jag och även barn. Så på den fronten är jag nöjd. Vi har inga barn ihop som tur är. Bara saker i hemmet som vi fick dela på. Gäller bara att ta sig igenom detta kraschade förhållandet med sinnet i behåll. Jag känner mej riktigt bränd.

Shorona

Äldre 7 Jun 07:49

#10

Jag fick inget gehör de två sista åren som vi, eller snarare jag, kämpade med förhållandet. Till slut dog känslorna. Jag var längre fram i processen, han levde kvar i att förhållandet var bra.

Mannen jag träffade var inte alls tänkt som något annat än vän men hjärtat sa annat.

Hur är det möjligt att träffa någon så snabbt efter ett långt förhållande?

INNEHÅLL