NEJ, du får inte mitt arbetsrum som ditt!!!

Är det inte smidigare för er att vara särbo?

Hade du tänkt att barnet skulle bo inne hos er, det är ju en tänkbar lösning beroende på barnets ålder, men skulle du verkligen gilla det? Om du inte vill byta till nåt större gemensamt och inte heller ge upp arbetsrummet så låter det väl helt enkelt som att en ihopflytt inte är möjlig för er just nu.

Har det rummet fönster?

Låt honom lösa sitt bostads problem själv, han måste ju ha vetat när kontraktet löpte ut redan när han skrev på det.

kan du inte ha klädkammaren som arbetsrum?

Ett barn kan inte bo halva sin tid i en garderob utan fönster, det måste du ju förstå. Jag förstår också att du inte
Nödvändigtvis vill göra stora förändringar i din boendesituation för att göra plats för killen och hans barn, men då de kommer i ett "paket" så är det helt enkelt så att ni inte kan flytta ihop nu och han får lösa sin egen situation. En annan lösning är annars att barnet får sovrummet och ni har bäddsoffa i vardagsrummet el delar av vardagsrummet i en sovdel.

Hur gammalt är barnet?

Ni kan ju skaffa två bäddsoffor, en till ert sovrum och en till vardagsrummet.

På veckorna är sovrummet ert. Varannan helg är det barnets, och då sover ni i soffan i vardagsrummet.

Det finns jättemycket snygga förvaringsmöbler och lådor ni kan ha i sovrummet där ni "gömmer" barnets saker på vardagarna.

Trist för honom, men det låter inte alls som en bra ide att han ska flytta in hos dig.
Hittar han inget så får han vända sig till soc så får dom hjälpa honom, han har ju ett barn att ta hänsyn till så någon hjälp borde han få.

Ts, om du verkligen vill bli sambo så tycker jag det finns nämnts ett bra alternativ, här, nämligen att ditt bonusbarn får klädkammare som lekrum och sover inne i erat sovrum, om du inte vill sova i samma rum som barnet kan ni skaffa en bäddsoffa i vardagsrummet där du kan sova, det handlar ju bara om varannan helg.  Det finns bra bäddsoffor och om man vill kan köpa till en speciell madrass anpassad för bäddsoffor.

Om detta inte är ett alternativ så tycker jag du för din och relationen med pojkvännens skull bör tänka efter om du verkligen vill att han ska flytta in. För det troligt att din pojkvän i sin roll som sambo kommer vilja sätta lite av sin egen prägel i erat gemensamma hem. Utan  i så fall tror jag på att låta honom lösa sin boendefråga själv.

Barnets ålder framgår fortfarande inte. Vi får hoppas barnet kan sova även om ni umgås i vardagsrummet eller också får ni ha tv i sovrummet och gå och lägga er tidigt.

9 kvm är ju inte jättestort om man ska få plats med en säng på 2 gånger 90 cm och dessutom kunna leka där och ha någon förvaring. Är rummet 3 gånger 3 så blir det ju 2 gånger 3 meter på sin höjd kvar. Samtidigt får du ju räkna med att det blir mer skor och jackor i hallen, men det har du kanske gott om garderober som slukar.

Å andra sidan skrev du ju innan att du behövde 3 rum själv, så pojken och hans pappa får väl dela på klädkammaren ...

Bostaden blir er gemensamma efter att han har flyttat in, oavsett vem som betalat. Kontakta gärna en jurist som kan berätta mer om sambolagen (och läs på lite själv om detta), eventuellt kan du bli tvungen att köpa ut honom ur lägenheten pm förhållandet tar slut. 

Angående bostadssituationen så har jag hört talas om sängskåp, då fäller man upp sängen på väggen och kan enkelt fälla ned den vid behov. Ni kan också sätta upp en skena i taket där ni fäster ett tyngre draperi som ni drar ut som en liten hytt runtom sängen som ett litet rum. Fast egentligen tror jag också att en fläkt i garderoben är ett bättre alternativ.

Jag tycker det är synd att pappan ska gå miste om varannan vecka vårdnad bara för att han flyttar ihop med dig. Borde han inte vara mer mån om att få ha sitt barn varannan veckan istället för varannan helg som det blir nu. DET är galenskap för mig. Sen ska ju barnet inte sitta instängd i klädkammaren hela dagarna, så som sovplats funkar de säker perfekt. 

Men eftersom han har en ny bostad iom att han flyttar till dig, så borde han väl inte gå miste om vårdnaden? Han kommer väl stå skriven på din adress? Jag kan inte reglerna men så länge han och barnet har nånstans att bo borde väl barnet ha kvar varannan vecka?! Va

Det känns lite som att du och mannen på ömse sidor har fastnat i egoistiska tanken "... än jag då!", vilket är en trist låsning.  Om er relation har någon betydelse alls för er bör ni försöka hitta en lösning som både innebär att barnet kan vara hos sin far och att du kan sköta ditt jobb - det ena måste inte förta det andra. Kanske fungerar inte trean och behöver hyras ut. Ni kan ju gemensamt hyra en större bostad under en övergångsperiod. Eller så används vardagsrummet som klientmottagningsrum och garderoben som kontorsrum tills ni ordnat ett bättre fungerande boende. Eller så hyr ni ett litet externt kryp-in-kontor för någon tusenlapp i månaden. ... finns massor med lösningar - om ni verkligen vill lösa helhetssituationen? Den lösning ni hittar nu behöver ju inte vara för evigt, se det som en "brygglösning". Om relationen är värd att kämpas för så måste man ju ställa upp för varandra när nöden kräver det och söka lösningar som fungerar för hela familjen. Mannen/barnet har behov av tak över huvudet och att få vara tillsammans och du har ett behov av att kunna sköta ditt jobb. Denna typ av problem har många familjer lyckats lösa genom tid och rum, vilket ni också kan om ni inte fastnar i egoistiska tankar. ... men om du inte känner för att hitta en fungerande lösning för alla tre, så är nog inte denna man rätt för dig och då är det läge att varsla honom om det omgående så att han kan lösa sitt och barnets boende på annat sätt. 

TS särbo ser en trea, men TS bor i verkligheten i en tvåa, det tredje rummet är en arbetsplats. Så TS särbo får tänka om. Så förslaget att klädkammaren får bli lekrum etc och att barnet får sova i en säng i sovrummet eller i arbetsrummet är en perfekt lösning tycker jag Pappan flyttar inte från ett vv-boende pga ts, han har ingen bostad inom kort och Ts bor på ett avstånd som inte tillåter vv I det här fallet så är det särbon som får vara ödmjuk och inse att han har tur att han har en särbo som är beredd på att ta emot honom och hans barn, samt att han möjlighet att få ett boende.

Men hur bor egentligen alla ni som tycker 9 kvm är så litet? 9 kvm är snarare en standardsrorlek på sovrum. Bara man ordnar med ljusinsläpp och ventilation så är det ju inga som helst problem.

Men alltså, ska barnet bara bo varannan helg med er? I TS stod det ju att barnet bor med pappan varannan vecka.

Om det gäller varannan helg så tycker jag inte att barnet behöver ett eget rum. Det är ju stor skillnad mot att bo varannan vecka.