Anonym (hemskt) skrev 2014-06-24 22:40:37 följande:
Usch, förstår att du gråter. Har också gått igenom en tvist nyligen där vi bråkade om bland annat boendet till slut. Soc tyckte barnet skulle bo hos mig och så blev det. Har du kontakt med psykiatrin eller missbrukar du? Alternativt att du är deprimerad eller har haft kontakt med soc tidigare i ditt vuxna liv?
Det är de orsaker jag kan komma på till att en mamma inte skulle bli boendeförälder. Har inte läst tråden. Hoppas du har en bra advokat. Du får överklaga till hovrätten annars men min erfarenhet är att de tar upp väldigt få fall.
Tycker också domare överlag har alldeles för mycket makt, tar parti för den ena parten och tar beslut lite hur som helst. De tänker inte heller på barnets bästa utan mer på att det ska bli så rättvist mellan föräldrarna som möjligt, t ex döms det ofta till långa umgängesperioder under somrarna för väldigt små barn som är under tre år. De lyssna inte på barnpsykologer eller soc rekommendation utan kör en eller flera veckor på sommaren för att det blir roligt för och bekvämt för papporna. Det gör mig så j..a förbannad.
Vad stöder du ditt påstående att man i tingsrätter inte tänker på barnets bästa? Många föräldrapar väljer att själva komma överens om barnens umgänge med dem efter en separation.
De som i stället går till domstol överlämnar beslutanderätten till domstolen.
Hur skulle det annars gå till?
Tvivlar på att någon enda domare; professionell eller lekmannadomare, valt sitt yrke/uppdrag av önskan att köra över föräldrar med omyndiga barn.
