• Anonym (brittastina)

    förklara hur ni tänker, ni som introducerar nya partners genast åt barnen?

    Jag kan alltså inte för mitt liv förstå hur ni tänker när ni drar in nya män / kvinnor för fort i barnens liv efter en separation? Tänker ni ALLS på barnen som sörjer kärnfamiljen (oftast) o saknar pappa enormt (oftast pappa)? Om manbörjar träffa en ny ser jag det som en självklarhet att träffa denna UTAN barn LÄNGE, vi talar om flera månader. Ifall det skulle ta slut behöverman väl inte låta risken finnas att barnet åter måste sakna någon (som hon /han gillat) IGEN. Tycker det låter hemskt när barnen skall träffa nya partners inom någon månad, varför tänker ni inte på hur barnen mår efter en skilsmässa utan enbart på er själva? Finns det ALLS någon längre som går fram i barnens takt?

  • Svar på tråden förklara hur ni tänker, ni som introducerar nya partners genast åt barnen?
  • Anonym (Lorna)

    Det undrar jag också. Typ dom som har tätt mellan barnen men olika pappor/mammor.

  • whydoyoucare

    Jag träffade mitt bonusbarn när han var 1 år och 3 månader. Då hade bio föräldrarna haft ett stormigt förhållande. Tycker inte att det är konstigt att introducera barnen för ny partner om man känner sig säker i förhållandet och barnet är relativt ungt. Man måste självklart ta hänsyn till situationen individuellt och barnets behov och ålder. Alla situationer är ju individuella så att säga vad som är rätt eller fel för ALLA är inte realistiskt det heller. 

  • Utan Barn

    Jag tycker inte det verkar stämma? Jag har iofs inte så många separerade vänner, men de som jag känner har väntat ganska länge. I alla fall några månader. Och bara någon enstaka har gått ur den ena relationen in i den andra. För det är givetvis det som är känsligast. Har man avslutat med den andra föräldern sedan flera år så kanske det inte är så hemskt om barnen får träffa ens nya ganska snabbt. Det är ju f ö kanske för vissa ensamstående omöjligt med något annat.

  • lammet

    Jag väntade 1,5 år innan jag introducerade barnen för min kille och hans barn. Efter det träffades vi som kompisar med barnen i ca 6 månader innan vi sa att vi var kära i varandra. Jag känner ingen som introducerar barnen direkt, alla jag känner har väntat minst ett år.

  • Anonym (titti)

    om en tjej har dejtat tre killar på ett år som barnen (5 och 1) har träffat? det är lite mycket va?

  • Anonym (Beror på situation)

    I mitt fall separerade jag och min man förra våren, våra barn var då 11 och 13 år gamla. Givetvis var de ledsna och hoppades att vi skulle bli tillsammans igen. Barnen ville att vi skulle vara ärliga och berätta när vi träffade någon ny, vilket vi båda lovade att göra. Jag och exet har en väldigt god relation med varandra och knappt fem månader senare hade vi båda träffat en ny. Vi berättade först för varandra och väldigt snabbt därefter berättade vi det gemensamt för våra barn.

    En knapp månad senare träffade barnen min nya man, någon vecka senare träffade de sin pappas nya tjej. I mångas ögon introducerades barnen alldeles för snabbt för våra nya partners - MEN våra barn ville träffa dem, de frågade oss båda två flera gånger när de skulle få träffa mannen/tjejen och då ansåg vi att det var bäst för våra barn att få göra det. Exet har sin tjej över då och då när barnen är där, precis som jag har min kille hemma ibland när barnen är hos mig. Det viktiga här är att barnen bad om att få träffa dem första gången och både jag och exet kollar av med barnen innan våra nya kommer över och de flesta gångerna tycker barnen att det är jättekul, vill de av någon anledning inte att de kommer utan ha bara mamma-/ pappatid så säger de det och då respekteras det givetvis.

    Om barnen tycker att det är längesedan de träffat våra nya så säger de det och frågar om de inte kan komma en dag.

    Mitt ex har inte träffat sin tjejs barn någon gång än - för de vill inte.

    Jag har träffat min killes barn två gånger (på ungefär ett år) vilket främst beror på att de inte är jätteintresserade av att träffa mig, de vill umgås med sin pappa ensamma - vilket vi alla respekterar. Har varit en gång "för att" (då vi alla, inklusive barnen, tyckte att det var bra att få gjort) och andra gången på hans födelsedag.

    Jag anser alltså att det helt och hållet beror på situationen när det är lämpligt att introducera barnen för den nya. I mitt/ vårt fall var det helt rätt att göra det i princip direkt - eftersom barnen ville det.

  • Drottningen70
    whydoyoucare skrev 2014-06-23 16:24:19 följande:

    Jag träffade mitt bonusbarn när han var 1 år och 3 månader. Då hade bio föräldrarna haft ett stormigt förhållande. Tycker inte att det är konstigt att introducera barnen för ny partner om man känner sig säker i förhållandet och barnet är relativt ungt. Man måste självklart ta hänsyn till situationen individuellt och barnets behov och ålder. Alla situationer är ju individuella så att säga vad som är rätt eller fel för ALLA är inte realistiskt det heller. 


    Nä det är inte ett dugg individuellt, det är bara egoistiska föräldrar som försöker intala sig själv det. Det är faktiskt alltid jävligt dumt att introducera en ny partner fort. Om man är förälder så borde man vara mogen nog att inse att även om man "känner" sig säker, så är det inte tillräcklig stabil grund nog för att efter en kort tid introducera en ny partner. Om barnet dessutom kommer från turbulenta hemförhållanden, så är det ju lite extra dumt...
  • Drottningen70
    Anonym (Beror på situation) skrev 2014-06-23 17:22:48 följande:

    I mitt fall separerade jag och min man förra våren, våra barn var då 11 och 13 år gamla. Givetvis var de ledsna och hoppades att vi skulle bli tillsammans igen. Barnen ville att vi skulle vara ärliga och berätta när vi träffade någon ny, vilket vi båda lovade att göra. Jag och exet har en väldigt god relation med varandra och knappt fem månader senare hade vi båda träffat en ny. Vi berättade först för varandra och väldigt snabbt därefter berättade vi det gemensamt för våra barn.

    En knapp månad senare träffade barnen min nya man, någon vecka senare träffade de sin pappas nya tjej. I mångas ögon introducerades barnen alldeles för snabbt för våra nya partners - MEN våra barn ville träffa dem, de frågade oss båda två flera gånger när de skulle få träffa mannen/tjejen och då ansåg vi att det var bäst för våra barn att få göra det. Exet har sin tjej över då och då när barnen är där, precis som jag har min kille hemma ibland när barnen är hos mig. Det viktiga här är att barnen bad om att få träffa dem första gången och både jag och exet kollar av med barnen innan våra nya kommer över och de flesta gångerna tycker barnen att det är jättekul, vill de av någon anledning inte att de kommer utan ha bara mamma-/ pappatid så säger de det och då respekteras det givetvis.

    Om barnen tycker att det är längesedan de träffat våra nya så säger de det och frågar om de inte kan komma en dag.

    Mitt ex har inte träffat sin tjejs barn någon gång än - för de vill inte.

    Jag har träffat min killes barn två gånger (på ungefär ett år) vilket främst beror på att de inte är jätteintresserade av att träffa mig, de vill umgås med sin pappa ensamma - vilket vi alla respekterar. Har varit en gång "för att" (då vi alla, inklusive barnen, tyckte att det var bra att få gjort) och andra gången på hans födelsedag.

    Jag anser alltså att det helt och hållet beror på situationen när det är lämpligt att introducera barnen för den nya. I mitt/ vårt fall var det helt rätt att göra det i princip direkt - eftersom barnen ville det.


    Extremt tramsigt svar. Givetvis kan man inte förvänta sig att så unga barn ska ta ansvar för att "välja" det. Det är ett vuxenansvar och inget man kan hänvisa till som "de ville"... Herregud...
  • las vegas casino
    Drottningen70 skrev 2014-06-23 18:43:54 följande:
    Extremt tramsigt svar. Givetvis kan man inte förvänta sig att så unga barn ska ta ansvar för att "välja" det. Det är ett vuxenansvar och inget man kan hänvisa till som "de ville"... Herregud...
    Instämmer till fullo...
  • whydoyoucare
    Drottningen70 skrev 2014-06-23 18:41:09 följande:
    Nä det är inte ett dugg individuellt, det är bara egoistiska föräldrar som försöker intala sig själv det. Det är faktiskt alltid jävligt dumt att introducera en ny partner fort. Om man är förälder så borde man vara mogen nog att inse att även om man "känner" sig säker, så är det inte tillräcklig stabil grund nog för att efter en kort tid introducera en ny partner. Om barnet dessutom kommer från turbulenta hemförhållanden, så är det ju lite extra dumt...
    Och det kan du uttala dig om utan att veta om hur situationen har sett ut, ser ut och kommer att se ut? Det är naivt enligt mig. Dessutom, när är man någonsin säker i en relation? Det kan lika väl ta slut efter 2 veckor som det kan göra efter 23 år... Men alla ser på saken olika. Men något som däremot är egoistiskt är att tro sig veta allt om alla och dessutom förutse vad som är bäst och rätt för andra, som man inte ens känner.
Svar på tråden förklara hur ni tänker, ni som introducerar nya partners genast åt barnen?