I mitt fall separerade jag och min man förra våren, våra barn var då 11 och 13 år gamla. Givetvis var de ledsna och hoppades att vi skulle bli tillsammans igen. Barnen ville att vi skulle vara ärliga och berätta när vi träffade någon ny, vilket vi båda lovade att göra. Jag och exet har en väldigt god relation med varandra och knappt fem månader senare hade vi båda träffat en ny. Vi berättade först för varandra och väldigt snabbt därefter berättade vi det gemensamt för våra barn.
En knapp månad senare träffade barnen min nya man, någon vecka senare träffade de sin pappas nya tjej. I mångas ögon introducerades barnen alldeles för snabbt för våra nya partners - MEN våra barn ville träffa dem, de frågade oss båda två flera gånger när de skulle få träffa mannen/tjejen och då ansåg vi att det var bäst för våra barn att få göra det. Exet har sin tjej över då och då när barnen är där, precis som jag har min kille hemma ibland när barnen är hos mig. Det viktiga här är att barnen bad om att få träffa dem första gången och både jag och exet kollar av med barnen innan våra nya kommer över och de flesta gångerna tycker barnen att det är jättekul, vill de av någon anledning inte att de kommer utan ha bara mamma-/ pappatid så säger de det och då respekteras det givetvis.
Om barnen tycker att det är längesedan de träffat våra nya så säger de det och frågar om de inte kan komma en dag.
Mitt ex har inte träffat sin tjejs barn någon gång än - för de vill inte.
Jag har träffat min killes barn två gånger (på ungefär ett år) vilket främst beror på att de inte är jätteintresserade av att träffa mig, de vill umgås med sin pappa ensamma - vilket vi alla respekterar. Har varit en gång "för att" (då vi alla, inklusive barnen, tyckte att det var bra att få gjort) och andra gången på hans födelsedag.
Jag anser alltså att det helt och hållet beror på situationen när det är lämpligt att introducera barnen för den nya. I mitt/ vårt fall var det helt rätt att göra det i princip direkt - eftersom barnen ville det.