18 månader mellan barnen för lite?
Jag har inte läst alla inlägg men om jag utgår från trådstarten; Jag tror att man visst kan få lika fin anknytning till ett syskon som kommer vid 18 mån ålder, sett i det långa loppet. Men du kan inte komma ifrån att du INTE kommer att kunna spendera samma tid i timmar räknat och vara lika engagerad i syskonet som du varit med det första barnet. Det kan man väl aldrig, oavsett man har ett eller tio år mellan syskonen, tiden och engagemanget måste delas ändå. Men särskilt om du har ett ganska litet barn redan innan så tror jag det blir än mindre till respektive barn om ni förstår hur jag menar.
Du har ammat tvåan halva natten, det blir morgon, ettan vaknar och ska ha blöjbyte, kläder och frukost innan ni ska iväg till förskolan. Partnern har redan åkt hemifrån för att kunna komma loss från jobbet redan vid 16. Tvåan gnyr. Tvåan vill egentligen ha en slurk mat men det hinns inte riktigt med. Eller så får tvåans behov styra en stund, ettan får roa sig själv/sitta bredvid i din famn eller något medan tvåan ammas. Påklädning. Vagnspromenad till förskolan. Lämning. Tvåan gnyr i vagnen. Ettan vill inte samarbeta alls. En halvtimme senare är du hemma igen och har nu ett antal timmar då du kan fokusera fullt på syskonet. Sen är det promenad tillbaka till förskola för hämtning, och sen ska man försöka roa båda två tills den andra föräldern kommer hem. Gärna hinna laga mat och plocka upp lite hemmavid också. Och sen vara glad och trevlig sambo/fru. Tvåan vill amma hela kvällen. Ettan vill INTE bli nattad av pappa, bara mamma som gäller. Du funderar på om du ska orka lägga tvåan i vagnen efter nattningen och ta en promenad för att skingra tankarna och få komma ut en sväng, eftersom du valde att vila med bebisen större delen av förmiddagen.
Så såg min vardag ut när syskonet kom. Nu valde vi att ha förskola på deltid för jag hade ingen chans i världsrymden att tillgodose det äldre barnets behov när bebisen kom. Jag hade såååå önskat att jag var den där supermamman som orkade ha båda hemma men det gick inte. Så det blev förskola 5h per dag 3 dagar per vecka. De andra dagarna var det ännu svårare att räcka till.
Nu några år senare tycker jag att jag har samma band till båda. Det löser sig. Det är inte raketforskning direkt. Men känslan av att inte kunna ge tvåan samma sak som ettan fått var inte jätterolig.