Funderar på att dö, faktiskt...

Man vet aldrig vad som kommer att hända.

För flera år sen mådde jag urdåligt. Dumpad av exet, trivdes inte på jobbet, bodde ensam kvar i vår gamla lägenhet. Sen bytte jag jobb, flyttade och började så småningom dejta.

Nu trivs jag bra med mitt liv. Förstår att du är deppig men man kan faktiskt ändra en hel del. Låter som du behöver lite nya vänner. Gå en seglingskurs i sommar? Vad ska du göra på semestern?

Finns inget i din text som inte går att göra ngt åt... Ta av offerkoftan och ta tag i ditt liv!

Det låter som om du har drabbats av en depression och bara kan se det negativa i livet, det är en del av sjukdomen. En annan del är att man inte har ork/energi till att lösa problem och minsta lilla vardagsbekymmer kan bli som ett obestigligt berg.

Det finns bra hjälp att få - sök den!

Allt kan bli bättre! Livet är en bergodalbana och inte en nedförsbacke. Även om du inte kan se det nu så är livet värt en chans - sök hjälp och ge dig den chansen!

Det var ju gott om käcka typer här. "Gaska upp dig!" Så skulle ni väl ha sagt till Jesus på korset också. "Jamen gaska upp dig!"

Jag har ingen semester. Det är en del av problemet med mina anställningsvillkor. Jag flyttas liksom runt på visstid som varar ett halvår, så jag bygger aldrig upp någon semester.

Problemet är att jag kan inte göra ett skit åt allt detta, undantaget möjligen dö ifrån allting, men det har jag egentligen ingen lust till.

Jag får inga andra arbeten. Tror ni inte jag har försökt? Jag är inte längre intressant på arbetsmarknaden. Jag har fastnat här och kommer förmodligen dö som den här firmans egendom.

Men okej, vi tar det intressanta först. Man kan inte rå för hur man känner. Det finns en kvinna jag älskar. Hon lever väldigt lyckligt med en annan man. Hur löser jag det? Och "glöm henne" är inte ett alternativ. Gudarna skall veta att jag försökt. I många år.

Tja! Låter rätt trist när du beskriver det hela men som flera andra har sagt, det måste finnas något sätt att förändra det på, till det bättre. Gällande semester så kanske det finns möjlighet för dig att spara pengar under året för att kunna ta ledigt utan betalning, i alla fall i någon vecka eller två per år. Gå dessutom genast med i A-kassan och facket så att du kan få den hjälp du behöver för att ordna till det på jobbet. Nu vet jag inte inom vilket yrke du arbetar men jag hoppas att du inte ger upp.

Gällande tjejen så blir det svårare men börja med att bestämma dig för att titta på och prata med ALLA tjejer du möter. Byt några ord med tjejen på bensinmacken, i kassan på ICA, i kön till matsalen, med grannen i tvättstugan, med tjejen som sitter vid bordet bredvid på cafeét. OM inte för att flörta så bara för att få kontakt med andra människor för att öva ger färdighet. OM jag vore dig så skulle jag dessutom kontakta något proffs att prata med, ett bollplank som kan ge dig lite nya infallsvinklar och lite "jävlar annamma"
Massor av kramar och lycka till!

Men på riktigt!!! Nåt annat jobb är klart du kan få! Kan lova dig att du hade blivit bra mycket lyckligare av att börja jobba på Ica och sänka din lön, och sedan börja ta tag i ditt liv. Jag gissar att du är i 35 års åldern, och det är sorgligt att läsa det du skriver. Säg upp dig och sök ett jobb, vilket som helst. Pengar är inte allt. Du har bara ett liv, ta vara på det.

Tack för ditt svar. Nej, just nu så besitter jag ingen möjlighet att ta ledigt. Jag är visserligen medlem i facket, förutom detta har jag arbetat som chef och som "expert" på arbetsrätt i ett större företag, så tyvärr vet jag att man har hittat en laglig väg att gå runt mig. A-kassan kickar in på sikt, men det är ett tag dit.

Ja, det kanske skulle vara något? Varför inte. Mitt problem är att jag attraheras väldigt sällan. När jag väl gör det, däremot... Då snackar vi verkligen starka känslor. Sedan vet jag ju det, jag är inte en attraktiv man. Det har jag lärt mig att leva med.
Både ja och nej. Jag kan i princip inte få några "enklare" jobb beroende på att jag anses "överkvalificerad". Tro mig, jag har försökt. Sedan är jag urdålig på fysiskt arbete i allmänhet, det är inte så att jag tycker mig stå över det, tvärt om så vet jag att jag helt enkelt är för dålig för sådant. Min livsuppgift är att skriva meningslösa dokument på ett kontor, det är det jag kan.

Pengar... Ja, du skulle nog inte tro mig, men jag har lägre lön än lärarna har som ingångslön (och som lärarkandidaterna tycker är löjligt låg). Och då är jag ändå högre utbildad och har en hel del erfarenhet i ryggen. Men om jag säger upp mig nu så tvingas jag tyvärr leva utan bostad ganska snart. Roten till allt ont är att jag förlorade i princip allt jag hade på en affär där min kompanjon helt enkelt blåste mig. Jag vet, självförvållat och jag skyller inte på någon annan, men utan det här jobbet klarar jag mig inte.

förslag på åtgärder

tjejen

just nu är tjejen lycklig med sin man, men du vet inte hur saker och ting utvecklar sig- mitt tips är att inte stänga dörren till henne helt men att umgås mycket mindre än vad ni gör- undrar hon över anledningen tycker jag att du skall säga som det är- man mår inte bra av att förneka sig själv och sina känslor- 

Det verkar knäppt att bara begränsa sig till en- du vet ju inte om du någonsin får en chans, jag håller med alla andra, se dig omkring- det finns aldrig bara en enda. fundera över vad du har för drömmar om förhållande/ partner och ta inget så blodigt till en början. 

fundra på vad det är du vill ha med drömkvinnan och lägg sen jobb för att förverkliga det i ditt liv för dig själv. Klart du har mycket att g esocialt. Jag tycker du skriver intressant och bjuder på dig själv. Det är ju det man vill ha av en annan människa- något äkta. 

jobbet

jag håller med alla andra. du hatar ditt jobb. lämna det och ta vad som helst så länge- det löser sig. 

butiksdisk som någon skrev, snabbmatsrestaurang, marknadsundersökningar, 
rensa fisk i norge, utbildning,  

har du inget att förlora kan du ju satsa mycket på någon gammal dröm eller på vad som helst som känns roligt.

livet har mycket att ge, tro mig

allmänt

sök samtalsstöd av något slag- kyrka- vårdcentral, jag tror också att du är deprimerad och att du behöver hjälp att bryta dina negativa cirklar. Slå inte bort detta sista. Det är viktigt att du får hjälp. Depression är en av de farligaste sjukdomarna om man negligerar den. 

Vad är det som gör att du inte är en attraktiv man? Luktar du illa? Har du smutsiga kläder? Oklippt? Orakad? Öronvax i mängder eller oborstade tänder? De flesta av oss tjejer gillar helt vanliga killar som tar hand om sig själva och som framför allt tror på sig själva. Varför skulle du vara sämre än någon annan? Tro på dig, sträck på dig och var stolt. Du har jobb, bostad och ser förmodligen bättre ut än du tror . Sluta tryck ner sig själv! Lita på att just du har något att ge någon annan.

I morgon när du går upp, så titta dig i spegeln och bestäm dig för att inget eller ingen ska få förstöra din dag. Le och var glad, även om insidan kanske känner något annat, så kan det hända att dagen faktiskt slutar annorluna än den här dagen!

du kan ju också börja jobba på att byta jobb på sikt, bara att du känner att du är på väg mot något annat kan göra att det känns lite mer angeläget.

Det borde finnas andra jobb som liknar det du har men som är roligare och mer meningsfullt.