Usch, stackars tjejen har så ont i magen och är dödstrött! Somnar, vaknar av att hon har ont, somnar, vaknar, somnar :( Borde inte magen kommit igång ordentligt nu? (3,5 mån) Hon har ont, trycker trycker trycker, och det kommer inget, och sedan kommer ett jättelass. Tycker så synd om henne!
Jag tycker inte det finns nån logik i när ungen får ont i magen. När vi hade slut på magdroppar i ett par dar blev det värre, så dem slarvar vi inte med nu! I förrgår när hon hade så ont hade jag druckit mjölk, så jag funderar på mjölkproteinet... Men äter å andra sidan ost och smör varenda dag. Menmen, har börjat skriva upp vad jag äter, så får vi se om jag kan klura ut vad som är felet.
Iiiiiiih, jösses, tur att man inte är ensam!
Känner igen det där med amningen... Min bebis snuttar ett par sekunder, tittar upp, snuttar ett par sekunder, tittar upp, drar ut tutten ur munnen varje gång (DRAR, ajaj!) och har ett nollställt ansiktsuttryck som säger typ "vad tittar ni på? Vad är det som är kul, jag fattar inte?) Så där håller hon på en stund varje gång hon ska äta...
Mammig är hon påstår killen. Jag försöker förneka det, men det stämmer nog. Så fort hon blir lite orolig ska det vara mamma. Jag känner mig nästan elak ibland när hon skriker och skriker i pappas famn, men hon måste ju kunna vara där också?
Och IKVÄLL somnade hon kl 22 istället för 19, PUST! Skrek och skrek och skrek, försökte kasta sig ur famnen på mig, helt hysterisk, VEMS ÄR DEN HÄR UNGEN OCH VAR ÄR MIN???!!! Jag blir så ledsen när jag inte vet vad hon vill, ungen... Visst funkar mat för det mesta, men hon kan ju inte hänga på tutten hela tiden, för då får hon väl ont i magen i stället... Måtte denna fas vara snabbt övergående...
Ååh jag blir tokig! Varför sover inte vår bebis?! Jag är så fullständigt utmattad, bara gråter. Fick hjälp med övernattning i helgen av mormor men nu räcker en jobbig natt för att jag ska trilla så långt ner för att jag aldrig hinner bli utvilad. Jag och mannen tar varannan natt på soffan för att åtminstone få sova nåt, men detta är så långtgående nu så det hjälper bara för dan. Vi har fan testat allt, bytt ut maten till komjölksfritt, hon får sova i sin säng, hon får sova i vår säng, halva natten hos sig, halva natten hos oss. Men hon sover likförbannat så jäkla oroligt och vaknar varje timma, minst. Ibland vill hon ha mat, ibland nappen, mest vill hon bara snutta lite ur flaskan. Men jag går under snart. Vet inte hur länge till jag orkar det här? Älskar henne men det här är det jobbigaste jag gjort i mitt liv, thank god att vi är överens om att det inte blir några fler barn.
Nån annan som har en livmoder som kittlar? :P Har bara känt det typ sista två veckorna, vad kan det bero på?
På tal om sex någon annan som har fruktansvärt ont varje gång?? :/ känns så.. Trångt? Hur är det ens möjligt? Men ajajaja vad ont det gör..
VILKEN DAG!!!!! Ungen har gnällt, GNÄLLT, GNÄLLT!!! Eventuellt har hon ont i halsen, för det har jag haft, eller så är det bara 4-månaders-språnget... Men jösses! Lade henne på golvet, KRÄVDE att få komma upp efter 2 min. Babysitter, nej tack. Babygym, har slutat att ens försöka, dög de första 2-3 månaderna. I knät när jag sitter, har aldrig funkat... Jo, ibland, med spännande leksaker. Plockade fram spännande leksaker, missnöjd bebis. böcker? Missnöjd bebis. Gå runt med bebisen på armen, brukar funkar, men idag...knappt! ... Vissa dagar är hon bara nöjd när vi går promenad, men jag kan väl inte promenera HELA dagarna?! Det skulle förresten inte funka, för hon är bara nöjd när hon sover, vilket hon gör i ca 30 min 2ggr per dag...
Gick ut på promenad och det blir PUNKA på den förbannade vagnen, IGEN!!! Fjärde gången sedan hon föddes, andra gången denna veckan. Nån sylvass TAGG från en buske eller nåt var orsaken. Trött mamma!
Men... Idag är det ett år sedan vi för första gången fick se vår lillputt. Då var hon 8,5 mm stor(?) och den pulserande lilla fläcken gav oss hopp om att den lille faktiskt skulle få stanna hos oss. Vilket mirakel! Vår lilla gnällbebis <3