Min man drunknade

Beklagar verkligen!   
Finns inga ord för hur fasansfullt det måste vara...

Har läst hela tråden.  Så fin son du har, förstår att du är stolt över honom!
Verkligen ledsamt att läsa en del inlägg här, en del personer fungerar verkligen inte socialt...   Men jag låter det stanna där..  Tråden är inte till för tjafs. 

Jag förlorade min pojkvän väldigt hastigt  i en olycka när jag var 21 år, och jag reagerade väldigt märkligt, tydligen.    Minns inte så mycket mer än att jag satt och rökte tillsammans med hans bästa vän på balkongen efter att fått beskedet, kände mig helt kall och tom...  
Samma kväll ringde jag runt till hans andra vänner och informerade helt sakligt och kallt om vad som skett.    De grät och var upprörda, men jag grät inte en tår, utan var helt kall...  Inte förrän vid begravningen grät jag...   
Så människor kan reagera väldigt olika när de hamnar i chock.    Hade FL funnits på den tiden, hade jag säkert startat en tråd där, och jag kan föreställa mig hur kall folk hade tyckt att jag verkat vara...

Jag vet förstås att det inte är samma sak att förlora en pojkvän, som att förlora en man som man har barn med...  Långt därifrån.    Ville mer berätta om min erfarenhet av chock och hur man kan bete sig...